Magnolia

 
Efter mitt senaste inlägg med inspiration från Alvhem kunde jag inte låta bli att köpa med mig en magnoliakvist hem. Nu väntar jag otåligt på att dessa envisa knoppar ska slå ut...

Våren runt hörnet

 
Äntligen känns det som att våren väntar runt hörnet! Den här helgen har bjudit på fantastiskt väder och väderberoende som jag är har energin varit på topp. Jag är så taggad på livet och allt som väntar just nu! Jag tog ett stort steg för ett par veckor sedan och ansökte om tjänstledigt i höst (nyårslöfte 3), jag fyller snart år och i slutet på maj åker Adam och jag till Italien i 10 dagar. 
 
Kort om helgen:
I fredags kom Alex och Lovisa från Linköping. Vi hade förberett en 3-rättersmiddag men som tyvärr inte alla kunde njuta av på grund av snabbtågsåksjuka. På lördagen tog vi nya tag och bjöd på den här frukosten innan vi promenerade bort till Mall of Scandinavia. Där var det så mycket folk på grund av melodifestivalen att jag somnade direkt när jag kom hem... 
 
I söndags började Adam och jag dagen med en löprunda och det var den härligaste på länge! Jag är på gång med träningen nu och har snittat fyra träningspass i veckan de senaste fem veckorna. Under hela januari kom jag inte iväg på ett endaste pass men så hände något efter mitt senaste besök i Linköping. Alex och Lovisa fick med mig ut på en löprunda i gamla kvarter och därefter har jag fortsatt att hålla igång. 
 
På eftermiddagen blev det en sen lunch på Miss Clara tillsammans med Lotta (Adams kusin) och Hasse. Förra våren blev vi bjudna på deras gemensamma 50-årsfest så de är ungefär dubbelt så gamla som oss, men vad gör det? Ju äldre jag blir desto mindre tycker jag att åldern spelar någon roll. 
 
 

Simone 25 år!

Inför året 2017 hade jag en önskan om att det här året skulle bli mitt och mina vänners år. Många fyller 25 år och även om det inte är någon ålder i sig känns det som en milstolpe. De flesta av mina bästa vänner har jag känt som minst sedan jag vad 15 år gammal. Jag minns fortfarande den åldern som om det vore igår men det är trots det väldigt länge sedan nu. Vi är samma personer som då men ändå inte. Vi har format varandra under många år men nu börjar vi bli vuxna på riktigt. Vi formas inte längre av vår uppväxt utan numer får vi jobba med det vi har och det som blev. Vi är inga små valpar längre!

Förra helgen var det Simones tur att fira 25 år! Det blev en helkväll som började med middag hemma hos henne och som sedan avslutades på V. När jag tänker på vem hon var när hon var 15 år och jämför med den hon blivit blir jag väldigt stolt över henne. I mina ögon har hon växt jättemycket personligt samtidigt som hon är samma gamla Simone. Hon har alltid varit snabbtänkt men att hon skulle bli såhär ambitiös och driven när det gäller skola och jobb hade jag inte föreställt mig. Hon har hittat jättefina nya vänner här i Stockholm och har som hon alltid haft fortfarande hjärtat på rätt ställe. 


Avokadosmörgås med pocherat ägg

 
Världens sämsta uppdatering, förlåt! Inspirationen till att fota och skriva såhär års är som vanligt inte på topp. Jag känner mig väldigt klar med vintern, kylan och mörkret nu och vill mest av allt att våren ska komma! Imorse hade jag tänkt börja dagen med en löprunda, men så vaknade jag upp till att det snöade och motivationen försvann... Istället blev det lyxfrukost här hemma bestående av nybakt bröd, avokado, poscherat ägg och färskpressad apelsinjucie. Vi får besök nästa helg och kände att vi ville prova något nytt fram tills dess! 
 
Nu har klockan passerat 15:30 och jag har fortfarande inte kommit över att jag inte fått på mig träningskläderna än. Sådana här dagar då världen är alldeles för grå för min smak kan jag slösa bort flera timmar på att göra absolut ingenting i väntan på bättre tider. Sorgligt men sant. Det är tur att det är 25-årsfest ikväll så inte hela dagen slösas bort!

Julias 25-års helg

 
Förra helgen hade jag livets helg med livets vänner! Julia ville fira att hon hade fyllt 25 år i lördags vilket resulterade i att jag, Lovisa, Hanne, Simone och Amanda begav oss till Malmö. Jag, Lovisa och Hanne kom redan i fredags och fick äran att vakna upp till Ossians dåliga morgonhumör från klockan 06:00-09:00. Vanligtvis sover jag som en stock men efter alla mornar med Ossi har jag insett att barnskrik undgår ingen. Dagen hade börjat!
 
Efter att Ossian blivit på bättre humör och tankarna gått från "det är verkligen inte dags än" till "jag kanske borde sluta med p-piller ändå" lämnade vi den lilla familjen hemma och promenerade in till stan. När Amanda kom med tåget blev det dags för lunch och av en slump hamnade vi på Rebell, som visade sig vara en restaurang helt i min smak! Dit vill jag gå igen. 
 
På kvällen var det Julia som stod för middagen och det bjöds på vegetarisk lasange (receptet tack ♥) och en drömgod brownie till dessert. Utöver det skålades det i champange, öppnades paket och lektes lekar. Jag har ingen aning om hur tiden försvann så snabbt men plötsligt blev det bråttom till Grand, där kvällen fortsatte. 
 
 
Innan tåget gick tillbaka hem på söndagen blev det brunch på FYN. Det är ett ekologiskt café som visade sig vara väldigt prisvärt och hemtrevligt, även om servicen inte höll samma nivå som utbudet. För 135 kronor per person fick vi både kaffe och juice samt flera goda vegetariska och veganska tillbehör. Hit vill jag också gå igen! 
 
 
 En eloge till Julia som hade fixat och ordnat allt så bra! Och tack till livet för världens bästa helg ♥

Fish Tacos

 
Såhär såg det ut hemma hos oss på alla hjärtans dag. Vi åt Jonas Crambys fish taco till middag vilket som vanligt blev hur gott som helst. Jag fick i uppdrag att rodda med mangosalsan medan Adam fixade resten. Han gjorde hemmagjord coleslaw, pico de gallo och guacamole, och till det friterade han både färsk tonfisk och majstortillas. En riktig drömmig middag om ni frågar om mig! 

Full fart framåt!

 
Förra veckan fick vi en ny VD på jobbet. En man som presenterade sig som Blomman klev in på kontoret med så mycket energi att vi alla blev alldeles till oss. Är den här mannen på riktigt eller drömmer vi? Lite den känslan.

För att jämföra med mig själv så hoppas och tror jag att många ser mig som en väldigt glad, positiv och driven person. Jag tappar det ibland men vem gör inte det? Jag är en människa som alltid vill väldigt mycket men som inte alltid lyckas hålla känslorna i schack. Jag tror inte att jag haft en endaste chef genom åren som inte fått torka mina tårar.

Den här nya VD'n befinner sig på en helt annan nivå och det är så häftigt! Efter bara en vecka känns det som att jag fått ett helt nytt jobb att gå till och hur härligt är inte det? Från och med nu är det full fart framåt och det är precis så jag vill ha det!


Alla Hjärtans Dag

 Låt oss kämpa för kärleken och älska varandra utan att för den sakens skull vara överens om allt.


Soffan Deep från Norell

 
I veckan hjälpte jag till med produktblad för R.O.O.M. på jobbet. Soffan Deep från Norell visar vi i grön sammet under våren och jag tycker den är så fin att jag ville ha med den på bild. Miljön är från butiken i Täby C och är inredd av Per Wennberg. Han är så duktig på att få till det med olika material och färger att man nästan blir irriterad. Varför kan det inte vara lika lätt för mig? Jag skulle kunna ägna veckor, nästan månader åt att klura på vilken typ av matta jag skulle vilja byta ut mot under soffan. Per vet direkt och gör det alltid lika bra. 
 
Soffan Deep i samma utförande som på bilden kostar 40 180kr. 
Neb soffbord i mässing säljs från 6760kr. 

Capture what's beautiful to you

Då var det fredag igen! Själv har jag äntligen kommit igång med träningen efter ett alldeles för långt uppehåll och är påväg till gymmet. Det blir femte träningspasset för veckan. Den här morgonen tänkte jag trampa igång dagen på cykel och imorgon har jag bokat in mig på CXWORX. Jag har som ni vet alltid varit väldigt antingen eller och nu är det träning som gäller! I brist på nytagna bilder bjuder jag på några random tillbakablickar. Trevlig helg ♥
 
 
Till vänster: AW på Storstan med Miriam, som för övrigt är sådan vän som inte alltid varit så nära men som sedan i somras har blivit "en självklar gäst på mitt blivande icke existerande bröllop". Där går alltid min gräns för vad jag räknar som en nära vän
Till höger: Hembakta scones på mandelmjöl och färkspressad apelsinjuice. Kaffe blev det senare! Sedan blodbristen i augusti passar jag alltid på att ta en vitamintablett som innehåller mycket järn när jag vet att kroppen kommer att få i sig C-vitamin. Eftersom det underlättar upptaget av järn medan kaffe försvårar har jag nästan helt slutat att kombinera juice och kaffe. (Källa: Livsmedelverket)
 
Capture what's beautiful to you. Tavlan ovan har följt med från min första lägenhet och kommer därför alltid att kännas lite speciell. Jag tyckte så mycket om att fota på den tiden. När jag senast städade kom jag på att den förtjänade en ny plats i hemmet och skapade ett nytt stilleben intill tvn. 
 
Saknar det här...
 
 Och det här! Att komma hem efter jobbet och kunna slå sig ner på balkongen, dricka vin och äta massor av gott med sin allra bästa vän. Livet!

Oskiljaktiga

Ännu en helg har Adam och jag blivit bortskämda med god mat och lika goda vänner. I fredags tog vi tåget till Linköping och väl framme hos Alex och Lovisa bjöds det på vin och hemmagjord glutenfri pizza. Dagen därpå fortsatte de att imponera med glutenfritt hembakt bröd till frukost! För er som inte vet så räknas glutenintolerans som tvåprocentigt invaliditet, men det är ytterst sällan jag lider av detta. Snarare tvärtom så många gånger som alla anstränger sig. Tusen tack för det!
 
 
I lördags hade Hanne 25-års fest! Hon fyllde år i fredags och det firades med bubbel, plockmat och lek hemma hos henne. Hade jag haft tid hade jag kunnat skriva en hel uppsats om allt roligt vi gjort tillsammans men ikväll tänkte jag fatta mig kort. Hanne är bäst och jag är så stolt över oss och alla år som vi lyckats hålla ihop trots våra olikheter. Tänk att vi gått i samma klass från förskolan till studenten och nu snart 6 år senare (hehe ångest) är vi fortfarande självklara bästa vänner. Varenda test, prövning och motgång som livet utsatt oss för under alla dessa år har vi klarat av med bravur. Hur fantastiskt är inte det? Hanne och jag är oskiljaktiga!
 
Hanne och jag för 15 år sedan, 10 år gamla. Minns att jag var så nöjd med mitt klädval den här kvällen... JC från topp till tå!

En dag i Romme Alpin

I söndags åkte jag och Adam på äventyr! Vi tog tåget till Falun och hälsade på Ulrika och hennes kille Clas. På kvällen blev vi bjudna på en lyxig söndagsmiddag och på morgonen därpå blev vi bortskämda med hembakat bröd och nygjord smoothies till frukost. Därefter fortsatte äventyret vidare till Romme Alpin! Adam fick en dagsutflykt dit av mig i julklapp.

Det var åtta år sedan jag senast åkte snowboard  men härligt nog kändes det direkt som att det lika gärna kunde ha varit igår. Det kändes så bra att jag bestämde mig för att prova den "svåra" vägen i funparken med en gång... Vilket såklart inte alls var särskilt smart. Det första hoppet visade sig vara ett helt annat typ av hopp än vad jag hade tänkt mig vilket resulterade i att jag landade på rygg och slog i nacken och huvudet. Jag har aldrig tappat andan förut men nu vet jag hur det känns att inte kunna andas. Väldigt obehagligt!

Resten av dagen var jag inte lika kaxig och höll mig på Adams nivå. Han är så förnuftig och klok som inte tar några onödiga risker...


Städtorsdagen

 
Adam och jag bråkar inte särskilt ofta men då och då börjar vi tjafsa om att det är stökigt hemma. Det brukar börja med att Adam tycker vi borde städa och jag tycker att det redan är fint hemma och känner för att göra något annat, lite roligare. Jag älskar när det är ordning och reda men tycker inte att det är så viktigt att hemmet är perfekt 7 dagar i veckan. Jag är stökig av naturen (vilket är väldigt naturligt) och antar att det tar mer tid och energi för mig att hålla var sak på sin plats jämfört med de människor som har ordningen i sig. 
 
En bra lösning på dessa olikheter är vår så kallade städtorsdag. Det är inte alltid den blir av men vi strävar alltid mot att den ska bli det. Jag brukar ta köket och vardagsrummet medan Adam tar sovrummet och toaletten. I torsdags bytte vi roller och därför har sovrummet aldrig varit finare ;) Ska jag göra något ska jag göra det riktigt bra och det gäller även trista sysslor på torsdagar. Därför rensade jag ut ordentligt och gjorde mig av med alla småsaker jag ställt in i sovrummet så länge. Med dåligt samvete tog jag även tag i att slänga alla växter jag ställt in här i väntan på att de skulle bli vackra igen och förtjäna en plats i vardagsrummet. Resultatet blev exceptionell ordning och nu får jag höra minst tre gånger per dag att det är så härligt när det är fint i sovrummet. Adam vet precis vilka knappar han ska trycka på och jag blir alltid lika smickrad när jag blir överröst med beröm. 

Barcelona med Habitat

 
Tänk om arbetsdagarna kunde se ut såhär lite oftare...Vilken dröm det hade varit! I Barcelona kikade vi på Habitats höstkollektion för AW17 i kanske en av de finaste lokalerna jag befunnit mig i, El Palauet.  Malin och jag blev som två små barn på nytt för varje rum vi kom in i. Vi blev också bjudna på sightseeing genom staden, goda middagar i form av massor av olika små tapasrätter (Casa Gracia blev snabbt en favorit!) och spanade in Habitats nya VM-koncept i Barcelonabutiken. Förutom att jag gick på halvfart och lät som en gammal whiskeygubbe på slutet var det här den bästa resan med Habitat hitills. Habitats kollektioner blir bara bättre och bättre och den här gången hittade vi väldigt mycket som vi tror på och valde att köpa in. Vi fick också chans att prata mycket med olika människor som driver Habitat i andra länder vilket är väldigt inspirerade och lärorikt, både för mig som är inköpare och för Malin som är butikschef i Mall of Scandinaiva. Hade vi inte varit så begränsade av alla dessa kostnader hade det funnits så mycket jag hade velat förändra och förbättra med en gång! Nu får vi göra det bästa av det vi har och det är såklart en utmaning det också. Förhoppningsis kommer vi långt på bara all ny energi och inspiration som den här resan gav oss. 

Inköpsresa till Barcelona

Barcelona sommaren 2009 
 
Jag säger rätt ofta att det känns som att jag aldrig blir sjuk men det stämmer inte riktigt. Ytterst sällan åker även jag på något. Idag är det andra dagen jag är hemma från jobbet och det känns sådär. Imorgon åker jag på inköpsresa till Barcelona och jag hade gärna mått lite bättre. Jag är inte döende och har absolut ingen feber (minns inte ens hur det är att ha det) men jag har ont i halsen och känner mig långt ifrån på topp. Hoppas detta går bra ändå ♥

Den bästa energin

 
Som bilderna visar har helgen spenderats i Malmö. Jag och Lovisa har besökt Julia och haft en underbar helg tillsammans. Vi har lekt massor med Ossian, ätit lunch på restaurang SMAK på Malmös konsthall, lagat middag och druckit vin ihop med Malin och gett oss själva varsin D-vitaminboost i form av en söndagspromenad i soligt väder. Som vanligt efter en helg i Malmö är jag långt ifrån utvilad samtidigt som jag fått massor av en annan typ av energi som jag inte kan sova mig till. Energin jag får av att umgås med mina kära är den bästa energin jag vet.

Blomkålssoppa med smak av tryffel

Har du inte bestämt vad du ska laga för mat ikväll föreslår jag att du provar på den här goda blomkålssoppan: 
 
 
Linda Hallberg tipsade om receptet på Facebook i förra veckan och sålde in det så bra att jag bestämde mig för att slå till på dubbel sats med en gång. Det visade sig vara helt rätt beslut då både Adam och jag konstaterade att den här blomkålssoppan måste vara den godaste soppan vi ätit på länge. Himmel så ljuvligt den smakade! Efter jobbet på fredag bär av det till Malmö över helgen och jag håller tummarna för att vi enas om att detta blir middagen på lördag tillsammans med ett glas vin eller två ♥ Här kommer receptet: 
 
Ingredienser ca 3-4 personer: 
2 schalottenlökar
ca 1/2 blomkålshuvud (500g)
1 stor potatis
1/2 dl vitt vin
6 dl vatten
2 dl vispgrädde
3 grönsaksbuljongstärningar 

1 dl riven parmesanost 
Salt & Peppar
Tryffelolja 
 
Gör såhär: 
Skala och skär löken, blomkålen och potatisen i bitar. Stek i olja i 2 minuter. Tillsätt vinet. Häll i vatten, grädde och buljonger. Koka i ca 15 minuter. Rör då och då. Mixa soppan med stavmixer. Häll i parmesanosten och rör tills den har smält. Tillsätt salt och peppar. Droppa över lite tryffelolja strax innan servering!

Källa recept: Alexandra Bring

Tillbakablick Italien 2006

Igår bokade jag och Adam en resa till amalfikusten i Italien. Vi har ett gemensamt resekonto där vi sätter in minst 1000kr var varje månad och nu äntligen börjar det bli påfyllt igen efter resan till Nya Zeeland. Vi åker över Kristi himmelsfärd och stannar i 10 dagar. Under den tiden tänkte vi hinna med att som minst besöka Sorrento, Positano, Amalfi och Ravello samt vandra trekkingleden Sentiero degli Dei. Har någon av er varit där och har tips på saker att göra och se, restauranger att äta på eller mysiga ställen att bo på så tipsa gärna ♥
 
Såhär såg det ut när jag var i Italien för snart 11 år sedan, sommaren 2006:
 

När saker och ting får ta sin tid

 
Att göra saker utan att ha någon tid att passa. Att skriva utan att känna att man behöver bli klar så snabbt som möjligt. Att städa när det finns tid för att plötsligt få en idé och börja flytta runt på massor av saker istället. Att promenera och kunna stanna till på ett mysigt café och fika bara för man känner för det. Att hetstitta på en hel säsong av en serie (läs SKAM) bara för att det är precis det man vill där och då. Att prova att laga en ny maträtt och veta att man har all tid i världen på sig att göra det riktigt bra. Att slå sig ner i soffan och läsa en bok tills man tröttnar och inte tills man behöver göra något annat. Att spela spel och ha tid till att spela om och om igen...
 
Den här helgen har varit precis så och det finns inte mycket som gör mig lika tillfredsställd som när saker och ting får ta sin tid. Jag älskar när det finns utrymme för att vara spontan och kreativ. Hela december gick i ett och egentligen alldeles för fort för mitt eget bästa. Det hände massor med roligt samtidigt som jag innerst inne längtade efter att allt skulle vara över. Det är faktiskt först nu, efter fyra dagar ledigt hemma i Stockholm, som jag känner mig redo för ett nytt år och allt vad det innebär. Hej, 2017! 

Nyårslöften 2017

För att snabbt sammanfatta det gångna året: 2016 var ett väldigt stabilt år mycket kärlek och många underbara resor. Det har inte varit så mycket toppar och dalar utan mer jämt, tryggt och bra. Ibland kan jag önska att jag kunde uppskatta sådana tider lite mer än vad jag faktiskt gör. Ska sanningen fram så hoppas jag att 2017 blir något annat. Jag längtar inte tillbaka till SKAM-tiden då jag antingen var på topp eller mådde jättedåligt men jag längtar efter att ta de där kliven utanför bekvämlighetszonen. Jag längtar efter att gråta över något som känns svårt och som gör mig osäker för att sedan kunna skratta åt det några månader senare för att jag klarade det. 

 


 Här kommer mina tre nyårslöften inför 2017:

 1. Jag ska ta tag i min syn. Jag ser tyvärr inte så bra på långt håll men eftersom jag varken sitter på föreläsningar eller kör bil är det inget jag lider av. Hitills har det istället känts jobbigt att behöva lägga pengar på ett par glasögon när det finns så mycket annat jag vill lägga pengar på hela tiden. Under jul fylldes kontot på med en del julklappspengar så nu är det slut på bortförklaringar!  


2. Jag ska bli bättre på att effektivisera min tid på sociala medier. Jag vill inte ens tänka på hur mycket onödig tid jag lägger på att scrolla i flöden utan att ha något syfte. Jag besöker bloggar som inte har uppdaterats sedan jag senast var inne och jag hinner säkert uppdatera Instagram minst tre gånger från att jag vaknar på morgonen till att jag är på plats på jobbet. Sociala medier är världens bästa plats för att samla på sig inspiration och det älskar jag. Men alla de där timmarna som går då jag har mobilen i handen och inte blir inspirerad, de måste bli färre. 

3. Jag ska unna mig en utmaning som känns på riktigt. Jag ska våga ta de där kliven utanför bekvämlighetszonen och göra något som känns lite läskigt fast på ett bra sätt.  2016 var ett riktigt bra år men det innebär inte att 2017 behöver bli likadant. Det här året ska jag prova något nytt och vad det blir återstår att se! Allt är tyvärr inte så smart att dela med sig av på bloggen. 


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0