Chiapudding med mangobotten

 
Jag älskar att göra helgfrukostar till något extra. På vardagarna ser den alltid likadan ut (en eller två mackor + en kopp kaffe) och det är så jag vill ha det, men på helgerna får det gärna vara något mer. Den här chiapuddingen har jag redan lagt upp receptet på tidigare, men då bilderna som hörde till blev så fula har jag försökt att ta en bättre bild! Jag blev inspirerad på Bali och gör numera chiapuddingen på en god mangobotten och toppar den med hallon, rostade kokoschips och ett blad mynta plockat på balkongen. 
 
Ingredienser för 1 portion: 
2 msk chiafrön
1,5 dl valfri mjölk
1 knivsudd vaniljpulver
1 tsk kanel
Mango
Hallon
Rostade kokoschips
 
Gör såhär: Mixa mangon till puré och låt svalna i lämpligt serveringsglas. Blanda chiafrön, mjölk, vaniljpulver och kanel i en bunke och låt stå i 30 minuter. Blanda igen och häll sedan puddingen över mangopurén. Täck glaset och låt svälla i kylen över natten. Servera med hallon och rostade kokoschips.  
Mellanmål, Träning & Hälsa, Vardag | | En kommentar |

BODY PUMP INTE STYRKETRÄNING

Igår läste jag på lyckaotraning.se att Josefine inte förstod grejen med Body Pump. Jag kör det rätt ofta då jag upplever det som ett effektivt pass där man hinner med att träna alla muskelgrupper och det är väl bra har jag tänkt, men tydligen inte. Jag har gått på marknadsföringen som säger att Body Pump är styrketräning utan att tänka efter själv. Body Pump tränar uthållighetsstyrka men man blir inte så värst mycket starkare. Det har jag lärt mig nu när jag läst på. Det är klart det är bättre att träna uthållighetsstyrka framför att inte träna någon styrketräning alls, men ni vet ju hur jag är.  Jag gillar inte att slösa tid. Kan jag gå till gymmet och träna på andra sätt som gör att jag snabbare når mina mål måste jag göra det. 
Träning & Hälsa | | Kommentera |

UTVÄRDERING TOUGH VIKING

Mormor undrade hur Tough Viking var, så det ska jag självklart tala om! Jag är ju som jag är och ser inte att hoppa i vattnet och simma under flytande kajaker som något läskigt eller jobbigt. Inte heller att ta sig framåt genom blålera och plötsligt sjunka ner med hela benet. Det är mest härligt tycker jag. Man går ju annars runt och är så ren och fräsch hela tiden (för det mesta i alla fall) så det var roligt att bli ordentligt skitig! Jag är också en klätterapa i grund och botten så att gå armgång, svinga sig i romerska ringar eller klättra uppför ett rep och ringa i en klocka är inte så svårt för mig utan mest skoj! Jag är ofta ute och springer långt så 8 km var inte heller någon utmaning. Det var värre för Lina som inte är van att springa! Hon var så grym som tog sig hela varvet runt. Hon är även höjdrädd så medan jag glatt klättrade upp för en ställning för att kasta mig nerför rutschkanan som gick rakt ner i sjön satt hon kvar där på kanten och tvekade tills hon blev tillsagd att hon inte fick sitta där längre. Ingen av oss klarade att springa uppför rampen som var 90 grader men det var det inte många som gjorde. Man tog i allt vad man hade och sprang så fort man kunde, men det kändes omöjligt att nå det där j*vla repet som man sedan skulle dra sig upp med. Man hasa ner och fick känna sig dålig med alla andra. Elhindret var värst! Det är det enda hindret jag fasar för att göra om. Det var inga små stötar man fick utan det kändes verkligen som att hela kroppen inklusive hjärtat stannade upp. Vi både två blev lite chockade efteråt för det hade vi inte räknat med. Dock var det underbart att vara i mål och efteråt kunna se på när andra sprang genom det där elhindret, när man visste exakt hur ont det gjorde. Det bästa var när någon ramlade av stötarna med ansiktet först rakt ner i leran. Då skrattade jag som att jag inte hade något samvete alls men det har jag faktiskt. Isvaken som jag trodde skulle vara värst var mest uppfriskande nu när man tänker tillbaka på det i efterhand. 

 
 
Summa summarum så var det här en jätte rolig upplevelse tillsammans med Lina! Jag älskar att umgås över middagar och flera glas vin, men det är väldigt roligt att hitta på saker ibland också och göra något utöver det vanliga. Det tror jag är ett vinnande koncept för en långvarig vänskapsrelation!  Annars blev Tough Viking en härlig utmaning som kanske gav mig lite för bra självförtroende för nu tror jag det börjar bli dags för mig att ta tag i den där klassikern jag lovat mig själv att göra någon gång. Alla som har gjort den hitills har ju varit människor och det är ju jag också... Så kan dom, kan jag! Vem är på? ;)
Upp