Ett dygn på Nusa Penida

Förra onsdagen gick Miriam och jag upp tidigt för att ta en båt från Sanur till Nusa Penida. Med oss på turen fick vi Anna Solmell som jag reste runt med i Costa Rica för flera år sedan. HÄR kan ni läsa mer om det. Nusa Penida är fortfarande en oturistig ö med extremt dåliga vägar så det kändes tryggt och bra att ha med sig en blivande läkare som Anna på det här äventyret. I synnerhet med tanke på att man tar sig runt på moped på ön och hotellet vi bodde på hade inga hjälmar ”because no police here”. Jo tack, det var precis det vi var rädda för! Varken Miriam eller Anna hade kört moppe förut så redan efter lunch kände jag att den här dagen kan sluta precis hur som helst. Det första Miriam gjorde var till exempel att slinta på gasen och köra in ”lite lätt” i en vägg...
 
Andra gången jag kände att jag var på äventyr den här dagen var på Kelingking Beach. Efter ungefär en timmes bumpy ride på moppe kom vi fram till en otroligt vacker och spektakulär plats. Klippor och hav har jag sett förr, men en klippa som ser ut som en dinosaurie och vars strand påminner om ett paradis som bara finns på bilder med filter var något nytt. Vi hade dessutom tur med vädret för en gång skull och det gjorde den här dagen till en dröm. I alla fall för mig och Anna. Tyvärr drabbades Miriam av matförgiftning på vägen upp från stranden och lyckades komma upp med nöd och näppe innan hon likblek i ansiktet fick kasta sig bakom första bästa tempel för att spy. 
 
 
Strax därefter mådde hon bättre och då kunde vi alla slå oss ner på klippan och kolla solnedgången till en lokal trubadur som kallade sig för Bruno Mars. Jag fångade stunden på film och det är jag glad för. Jag kände mig så fruktansvärt genuint lycklig den här kvällen. 
 
När vi kände oss redo att åka tillbaka till hotellet hade mörkret trängt sig på och det kändes inte längre bra att köra hem. Jag vill inte gärna att min hjärna förvandlas till en grönsak och än mindre ta ansvar för någon annans oskyddade huvud. Efter solnedgången hade dessutom Miriam återigen börjat må dåligt och vi hade en lång körning framför oss. Adam hade inte gillat det här, kände jag. 
 
Som tur var visade sig Bruno Mars vara världens finaste människa. Han erbjöd sig att köra hem Miriam och ordnade två turister från Jakarta som kunde köra mig och Anna. Inte nog med det, han åkte även förbi hans hem för att hämta extra kläder till Miriam då hon frös och köpte medicin. Därefter for vi fram genom mörkret i ungefär en timme tills vi kom fram till hotellet vi bodde på. Då kunde jag äntligen slappna av och känna att det är för underbart med äventyr som kan sluta precis hur som helst.
 
Stället vi bodde på hette Bintang Bungalows och kostade endast 168 kr per person inklusive frukost. Sjukt prisvärt om vi bortser från Miriams matförgiftning. Vi var tyvärr inte jättesugna på äta här dagen efter... 
 
Istället tog vi moppen till Penida Espresso där det blev varsin bowl till frukost. Älskar mysiga hål i väggen! 
 
Efter frukosten hade vi fått nog av mopederna och bestämde oss för hyra en chaufför. Han fick köra oss till Broken Beach och Angel's Billabong innan vi tog båten tillbaka till Sanur. Därifrån fortsatte vi vidare till Canggu där det blev nästa persons tur att drabbas av matförgiftning. Nämligen min egen... 
 
Bali, Resor | Bali, bintang bungalows, broken beach, kelingking beach, nusa penida | |
#1 - - Mams:

Vet inte om man ska trycka på Gilla-knappen när man läser detta. Brukar inte vara av nervösa sorten men detta lät hemskt-första gången på moped utan hjälm o ev i mörker, hua. Kanske bara ska vara tacksam att ni kommer hem så småningom, friska :-o

Upp