Maison & Objet SS18

Resan till Paris satte en ordentlig guldkant kring den här veckan. Jag och Hanna (CPO) spenderade två dagar på Maison & Objet men hade lika gärna kunnat hänga där i en hel vecka. Vi besökte också Ralph Lauren Homes showroom och hann med ett par goda middagar och en barrunda. På flygresan hem träffade jag mina forna vapendragare från mitt gamla jobb och senare på kvällen fick jag ett sms där det stod att jag var saknad. Det tyckte jag var himla fint. 
 
För er som inte vet är Maison & Objet europas största inredningsmässa. Den är ungefär fyra gånger så stor som Formex och består av åtta gigantiska hallar bestående av bokstavligen allt möjligt en kan tänka sig till hemmet. Jag som älskar att bli inspirerad hamnade minst sagt i himmelriket. Här nedan kommer ett axplock från kameran. 
 
Utöver Paris har det annars inte hänt så mycket den här veckan. Den har varit lugn med undantag för gårdagens inflyttningsfest hemma hos Elin och Agnes. Idag har jag mest städat samtidigt som jag lyssnat klart på Never let me go av Kazuo Ishiguro (vann nobelpris i litteratur 2017) på Bookbeat. Jag älskar att jag upptäckt det här med ljudbok och numera kan sluka böcker samtidigt som jag gör något annat. Just den här boken tyckte jag var tråkig och händelsefattig, men förhoppningsvis gillar jag nästa bok bättre. Nu blir det Omgiven av Idioter av Thomas Erikson och tydligen får jag pengarna tillbaka om jag inte gillar den. Det låter lovande.
 
Vardag | | 2 kommentarer |

En ny epok i livet

(null)

Året 2018 inleddes med en ny epok i livet. Resan på Royal Design och Rum21. Trots att bloggen har lyst med sin frånvaro har det hänt en hel del på sista tiden. Efter Bali väntade en veckas semester efter semestern (lyxigt värre) och för två veckor sedan promenerade jag längs strandvägen första gången för i år. Det är äntligen slut på det långa pendlandet och det känns helt fantastiskt. Livet är för kort för att stå och vänta på bussar som sällan kommer när de ska.

Vi är flera nya på kontoret och första veckan fick fem av oss låna en bil och åka till både Göteborg, Kalmar och Orrefors för att få en bra inblick och introduktion i företaget. Det blev ett utmärkt tillfälle att lära känna varandra och nya kollegorna verkar toppen. Fredagen avslutades med AW på kontoret i Stockholm.

Den här veckan har det varit Formex vilket alltid är lika roligt. Jag var på plats två dagar. Utöver det har jag fått en ganska lugn och skön start vilket jag inte alls är van vid. Efter semestern efter semestern kände jag mig så utvilad som jag kan bli och det gör jag fortfarande. Jag är mer än redo för pang på och högt tempo. Innan jag tog helg i fredags frågade chefen om jag kände för vara lite spontan och följa med till Paris på söndag och då var jag snabb med att tacka ja! Lovisa och jag hade bokat in en hel helg tillsammans men vi hann få mycket tid ihop ändå. Helgen inleddes med middag på Lilla Ego, i lördags blev det långpromenad i solen och på kvällen blev det trerättersmiddag med lite blandade människor hemma hos mig. I morse hann vi med en god helgfrukost och nu sitter jag på Arlanda och ska snart flyga iväg. Au revoir!

Vardag | | En kommentar |

De tre sista dagarna i Canggu

Mina tre sista dagar i Canggu avslutades med surf, yoga och god mat. Det är en kombination som gör mig oerthört lycklig och som alltid får mig lika sentimental när det närmar sig sitt slut. Jag älskar livet hemma i Sverige också, men jag hade älskat det ännu mer om jag dagligen kunde dansa fram på vågorna i ett ljummet hav. 
 
Helt perfekt fick jag dock inte ha det. Näst sista dagen blev det min tur att drabbas av matförgiftning. Jag hade mått dåligt under natten men tyckte jag mådde prima på morgonen och beslutade mig för att inga omständigheter i världen skulle få stoppa mig. Jag ska upp och surfa, punkt. 
 
På vägen till Batu Bolong Beach köpte jag en banan till frukost men den fick jag tyvärr inte behålla. Efter att jag återigen spytt på parkeringen mådde jag bra igen och då tänkte jag att om jag bara sitter på stranden en stund och får i mig lite vatten kan jag säkert surfa snart. Jag har vissa tendenser att ta saker och ting på lite för stort allvar ibland och just den den här morgonen kändes det som ett världsproblem att jag inte kunde surfa. 

Hela morgonen fortsatte jag att pendla mellan att må toppen och känna mig yr. Tillslut svimmade jag i samband med att jag spydde upp vattnet och först då gav jag upp. När jag återigen mådde bra kom en locals förbi och sa åt mig att jag måste hem och vila. Det ska vara härligt att surfa och jag måste sluta vara så hård mot mig själv. ”Life should be fun, you know” avslutade han med sitt stora, fina leende och då rann det en tår längs kinden på mig. Jag blir alltid så rörd när människor vill mig väl. Dessutom hade han ju så rätt i det han sa. Jag måste sluta ta livet på så stort allvar.
 
På nyårsafton blev det nyårsbrunch med ett blandat gäng svenskar på The Loft Bali. Efteråt hann jag surfa en sista gång och det avslutade jag med att ovetandes ha sönder en bräda. Jag skulle precis ta sista vågen in när en ilsken man med guldtand började härja om att jag hade haft sönder hans surfbräda och att jag måste betala. Jag hade inte märkt något själv men antagligen måste min bräda åkt på hans efter att jag ramlat och släppt taget om min egen. I ett panikartat försök surfade jag in till stranden och rusade upp till mina vänner, lämnade tillbaka brädan fort som tusen och frågade om jag kunde få skjuts tillbaka till hotellet. Precis när vi skulle åka kom den läskiga mannen ikapp och började läxa upp mig. Mitt beteende var såklart inte ok. Har man sönder något står man för det, jag vet ju det, men det gjorde mig så sjukt stressad att han var så arg och att jag inte hade någon aning om vilken summa det handlade om. Det är svårt att agera rationellt när känslorna väl tagit över. 
 
Gänget som jag hade hyrt bräda av såg hur rädd jag blev, lugnade mig och sa att det inte var någon fara. Det här händer tydligen hela tiden. De tog över konversationen med den läskiga mannen, bad om att få se skadan på brädan och konstaterade att jag behöver betala 100.000 rupiens. Det motsvarar ungefär 62kr. Den summan var säkert stor för honom, men för mig kändes det som den största lättnaden någonsin.
 
Bali, Resor | batu bolong beach, canggu | | Kommentera |
Upp