ATT FÅ PERSPEKTIV PÅ SINA TANKAR

Vilken liten skitblogg jag driver för tillfället, alltid är det något som känns viktigare! Ska det inte umgås, städas, tränas och sovas så ska det lagas mat, kollas pintarest, tvättas, jobbas extra eller handlas. Tiden rusar förbi och jag unnar mig allt mer sällan tid till att bara slå mig ner och låta tiden gå till reflektion och eftertanke. Det är nästan så att jag tycker det låter sorgligt när jag skriver det. Det är viktigt för mig att skriva, det gör mig klokare. Alla tankar som tänks låter så bra i huvudet men det är inte förrän dom uttalas högt eller skrivs ner som dom faktiskt spelar någon roll. Vem har inte varit med om att man tänkt säga något jättegenomtänkt och så hör man sig själv säga något som inte alls blir så bra? Att skriva ner mina tankar är ett sätt för mig att få perspektiv på vem jag faktiskt är, men som också gör det lättare att vara den jag vill vara. 
 
 
Jag har tänkt mycket på syftet med den här bloggen på sistonde och kommit fram till att jag just nu inte har tiden till att dela med mig av min vardag här. Jag utvecklas varken språkmässigt eller bakom kameran genom att ta halvdåliga bilder för att kunna redovisa vad jag har gjort under helgen, och därför kommer jag lägga det åt sidan ett tag. Jag kommer att fortsätta att uppdara här när jag känner att jag bra material (ett recept på det godaste glutenfria brödet är på gång) eller behöver omvandla tankar till ord (jag skulle kunna skriva en hel uppsats om hur bra jag tycker programmet Gympaläraren med Kalle Zackari Wahlström är) men allt därimellan kommer att få lysa med sin frånvaro. Just nu är jag inne i en period då jag inte alls känner för att göra saker halvdant och det är precis vad den är bloggen är, halvdan. Hej så länge ♥
 
Tankar, Vardag | | En kommentar |

Trolltunga, Länna Möbler, Sturehof & så en vinlunch.

 I helgen har Adam och jag bokat flygbiljetter till Bergen. Vi åker dit på en långweekend sent i sommar för att vandra och se på mäktig natur!  Målet är trolltunganTyssedal, och det kan se ut såhär om vi har tur med vädret: 
 
Källa bild 1 & källa bild 2. 

 

Vi har också varit och besökt Länna Möbler i helgen. Jag har letat efter nya stolar till vardagsrummet i säkert ett halvår nu och ville ta med Adam dit för att visa mina favoriter. Nu har jag bestämt mig och i söndags la jag beställningen. Det känns egentligen inte helt rätt i magen att dem inte är original men jag har verkligen inte råd med äkta vara och det är designen jag vill åt. Någon av dessa stolar blev det:

 

 
 
Efter besöket i Länna åkte vi tillbaka till stan och provade varsin (eller jag delade faktiskt med en främlig brevid, superlustigt av mig) glutenfri pizza på bykrogen ROST Stockholm. Ett supermysigt ställe jag blivit tipsad om men som dessvärre var lite för fullt av folk när vi kom dit för att göra en rättvis bedömning. Det vi inte heller visste var att sång och ståupp med Malin Jacobsson stod på agendan och det var så alternativt/konstigt/punkigt att jag kände att jag nog inte alls passar in på Söder. 
 
 
 
 
Vi hade först tänkt att ha en lugn helg men plötsligt bjöd vår vän Ludwig Tjörnemo in oss till en födelsedagsfest med fri tillgång till allt gott att dricka och några timmar senare dansade vi loss på Sturehof. Det var inte lika alternativt. 
 
 
På söndagen gjorde vi inte mycket men vad gjorde det när lördagen hade varit så bra? Helgen bjöd nämligen på en härlig vinlunch också, tillsammans med ett gäng sköna damer på Strandgatan 1. Det var Henrietta som tog initiativet till att bjuda in ett blandat umgänge och det var så trevligt att jag höll på att ställa in utflykten till Länna. 
 
De två översta bilderna är tagna från Henriettas blogg som för övrigt har blivit en av mina favoritbloggar. Jag förstår inte alls hur hon hinner med allt hon skriver om men jag gillar verkligen kombinationen av att hon är en sådan driftig karriärskvinna samtidigt som hon så väldigt ödmjuk, varm och rolig. Det ena behöver inte utesluta det andra helt enkelt. 
Vardag | | En kommentar |

Chipotle – Inte Vår Typ Av Chili

 
 
För så länge sedan som i julas fick jag & Adam boken ¡Taco Loco! Av Jonas Cramby i julklapp. Vi har sedan tidigare hans bok Texmex från grunden vilket har fått mig att helt tappa suget för hederlig svennetaco. Varför göra på vanligt vis när man kan addera chili, lime och koriander i alla tillbehör? Aldrig förr har vi varit så nöjda med våra prestationer i köket som när vi lagat texmex och aldrig förr har vi berömt oss själva så många gånger under en och samma middag.  

 

Förra helgen bestämde vi oss för att ta oss an vår nya mexikanska receptbok och förväntningarna var skyhöga. Vi bestämde oss för att satsa allt och bjöd in Sandra & Måns, som precis varit på semester Mexico, i hopp om att vi skulle lyckas ta dem tillbaka till paradiset för en kväll. En hel del skulle göras i god tid så redan i lördags gjorde jag mina två första hemmagjorda ostar, Queso fresco Crema, medan Adam gav sig på Carnes asadas. Vi lagade Cecina Enchilada som består av chilimarinerat fläskkött och vi sprang till hötorgshallen för att köpa majstortillas och alla möjliga sorters chili. Vi gjorde också den alltid lika självklara Pico de gallo men provade också en ny röraSalsa de aquacate. På söndagen när vi skulle bli fler ville vi bjuda på mer och därför kompletterade vi det som blev över från lördagen med två olika varianter av tostadas (friterade majstortillas). Vi gjorde Tostadas datún som bland annat består av marinerad rå tonfisk och friterad purjolök och vi gjorde Tostadas de Cachete som består av långkokt oxkind. Givetvis gjorde vi ännu mer Picco de gallo och jag gjorde även en Mayonesa de Chipotle som jag misslyckades med två gånger så det blev tredje gången gillt. Andra gången tyckte jag inte att det smakade bra för att tredje gången inse att det visst är såhär det ska smaka. Rökigt.  

 

På kvällen kom våra väntande gäster och även om oxkinden inte alls blev klar i tid så hade vi en lyckad middag. Sandra & Måns är ett härligt, lättsamt par! Precis i vår smak. Maten gick åt och vi fick betyget "ni behöver verkligen inte åka till Mexico för matens skull i alla fall" 

 

På måndagen åt vi det som blev över och det var då vi insåg att det faktiskt inte blev så gott som vi hade hoppats på. Har man ägnat vad det känns som en hel helg i köket vill man gärna att det ska smaka därefter. Nu blev det ett mexikanskt fiasko istället och det tog några dagar att komma över. Allt smakade alldeles för mycket Chipotle och alldeles för lite vanlig chili, lime och koriander. Jag gör gärna om Queso fresco flera gånger (hade ingen aning om att det var så enkelt att göra ost!) men framöver kommer vi akta oss för alla typer av recept med rökig karaktär även om skafferiet fortfarande är fullt av torkade, rökiga chilisar. Chipotle är helt enkelt inte vår typ av chili. 

Upp