Konstig känsla

Vet inte varför men helt ärligt så känner jag sådan ångest för att komma hem. När jag tänker på min hemresa får jag ont i magen, som om det vore rimligt att jag haft det för bra den senaste tiden och förtjänar att dö på vägen. Eller att det åtminstonde ska krångla till den grad att jag väljer att ge upp. Väskorna blir stulna eller att jag krockar med shutteln till hotellet i Managua, missar flyget, inte kommer igenom tullen i Miami, kraschar med flygplanet över Atlanten eller bli knivhuggen väl framme på Arlanda.

Eller att allt kommer att börja gå käpp åt helvete så fort jag satt ner foten på svensk mark...

Det är läskig att ha det för bra.

Att jag har världens bästa pojkvän samt världens bästa vänner som väntar där hemma, att mamma jämt fixar så allt blir bra, att jag just nu ligger på ett hostel med Anna och snart ska gå och äta frukost med henne och fastighetsmäklaren när jag för ett par veckor sedan inte hade den minsta aning om vad jag skulle hitta på efter Santa Teresa, att det löste sig så bra,att allt löser sig hela tiden, att jag inte har något jobb när jag kommer hem men ändå känner att det är klart jag kommer att fixa det om jag bara går all in och att jag mår såhär bra som jag gör och får vara såhär lycklig som jag är och att jag varit det så länge nu och att det tycks aldrig ta slut.

Vad väntar det för hemskt egentligen? Eller är lycka något man väljer, ett pris man får när man väljer rätt inställning till livet?


Baldi Hot Springs Hotel & Spa

 
 Baldi Hot Springs Hotel & Spa. 
 
Mysigt och avkopplande ställe, men mycket folk just idag då det kändes som hela Costa Ricas befolkning ville fira in påsken på samma ställe. Perfekt för en regning och molning dag som denna men kanske inte det roligaste jag gjort under det här halvåret. Exotiska, naturliga trädgårdar och häftigt med det klara och varma vattnet som värms upp av den närliggande vulkanen Arenal. Tre rutschkanor varav två var lite småroliga. Poolbarer, jacuzzi och bastu. Mycket folk och aningen stressig känsla under middagen, men underbara nyfunna vänner till bords, god mat, bra snack och mycket skratt gjorde kvällen och dagen i det stora hela till en mycket bra sådan. 
 
Pris: 35 dollar inklusive middagsbuffe. 

29 mars 12:29

Det är molnigt och regnar i La Fortuna men jag har precis bokat in mig på massage, så jag är väldigt nöjd med livet ändå.
 
Började dagen med Typical Costa Rica Coffee på ett mysigt café och i eftermiddag ska vi besöka ett hotell med massor av varma källor, Baldi Hot Springs. Middagsbufé ingår så krockar vi inte med en taxi på vägen kan den här dagen mycket väl bli en väldigt mysig och avkopplande sådan. 
 
Vilket jag tycker vi är värda efter 10 dagars surfing... 

Torsdag 28 mars 23:30

Framme på Backpackers resort och ligger i skrivandes stund i en våningssäng med en äcklig filt över mig.

Totalt finns åtta sängar i rummet, alla är upptagna förutom en. En tjej är 25 år och svensk, fastighetsmäklare från Stockholm som är ute och reser efter att ha jobbat alldeles för länge och för mycket under lång tid.

Min första tanke: Hanne skulle vägra sova här.
Andra tanke: Saknar Adam.
Tredje tanke: Sjukt tacksam att Anna är med. Hon är en van Backpackers och har bott på massor av hostels genom åren. Det är lugnt, säger hon. Man tar inte varandras saker utan träffar mest massor av härligt folk.


Sista kvällen i Santa Teresa


Surf dag 8

Ligger i en hängmatta och bara chillar efter dagens surflektioner. Gick riktigt bra imorse då jag mest höll till på utsidan och Erik hjälpte mig att ta de stora vågorna in. Jag blir bättre och bättre för varje dag och det är så förbannat jävla kul att jag velat det här så länge och nu är jag äntligen där. Jag har lärt mig att surfa och lever ännu en dröm som blivit verklig...
 
 
Bättre kan jag alltid bli och det finns såklart tusen saker att jobba på, men känslan, adrenalinet och suget i magen finns där och det var dit jag främst ville nå. Det är det som gör mig lycklig
 
 
Annars så har jag precis bokat Shuttle från Puntarenas till La Forunta  i Costa Rica. På torsdag är det sista dagen här och bästa instruktörerna Erik & Jessica har lovat oss en extra och sista surfsession på morgonen innan vi drar vidare uppåt i landet mot vulkanen Arenal.  Det blir jag, Anna, Beata & Karro som reser dit tillsammans och Beata har precis bokat in oss på ett fivestar hostel, Arenal Backpackers Resort, där vi ska bo i ett par nätter. 
 
Därefter fortsätter jag & Anna förmodligen mot Tamarindo innan vi rör oss uppåt mot Nicaragua där Anna ska möta upp ett par från Linköping och jag ska vidare hemåt. Tar flyget från huvudstaden Managua till Miami och fortsätter efter en natt där, vidare hem till Sverige. Kommer hem till Linköping runt den 15:e april. 
 
 
Ikväll ska vi beställa hem mat och ha filmsession. Erik & Jessica har filmat en del både igår och idag så jag hoppas hoppas hoppas att de har fångat något bra på film. I sådana fall lovar jag surffilm likt mina B-snowboardsfilmer så ni får se med egna ögon och inte bara läsa min ord. 
 
Pura vida! 

Hemresa

Måste boka hemresa men ni anar inte hur mycket det tar emot att trycka på BOKA... 

Igår tog jag min första perfekta obrutna våg på utsidan.

Bästa känslan ever efter att vara kär i Adam. Lyckorus!


Surf dag 5

Erik, instruktören, har hittat de rätta knapparna att trycka på.


Sedan jag kom över till andra sidan igår är allt jag vill att komma dit igen. Har blivit tjurig tjej under både lektionerna idag då vi inte lyckats ta oss dit och istället blivit kvar i skummet och där minsann får man inga adrenalinkickar.


Är du sugen på snickerssmoothie, Lina?


Och så plötsligt fick han mig på bra humör! Jag skulle klara att gå ett varv på brädan, som blev till vem av Anna och mig som klarar en 360 först men som blev till den som misslyckas med trixet han ber oss göra får en bokstav och först till SURF förlorar. Vinnaren får välja smoothie.

Jag = snickerssmoothie
Anna = fruktsmoothie med avokado


Välkommen till utsidan

Tung förmiddag på brädan men desto bättre eftermiddag. Kunde inte låta bli att småle lite när Erik utbrast att du bara kör och kör Lina. Jävlar vad du kör!

 

 Lyckades komma ut till andra sidan först och för första gången.

 

Paddlade på allt jag hade och gjorde turtle på turtle genom allt skum och lyckas äntligen komma fram till de stora, fina och sköna vågorna, som inte bryter utan bara växer och blir högre. Det var läskigt men en fantastisk känsla att äntligen kunna låta vågorna passera medan man själv satt kvar på brädan och njöt av pirret i magen som kom när man följde med vågen hela vägen upp.

 

Det var som att komma till en helt ny värld. Allt blev plötsligt så lugnt, tyst och stilla. Inget av stranden man visste att man hade bakom sig såg man, där fanns bara brutna vågor, och allt man hade framför sig var en himmel och en enorm obruten våg som jag såklart låg där på brädan och var livrädd för skulle brytas. 

 

Vad gör jag då? Ingen aning.

 

Och det är visst så det är. När Erik äntligen kom ut för att hjälpa mig in var det precis vad vågorna började göra. De började brytas innan de passerat mig och allt jag kunde göra var att ligga där på brädan, se vågen växa sina tre meter enligt Erik och vänta på att den skulle slå över, över mig (!!!) och försöka hålla kvar i brädan så hårt jag kunde... Vilket såklart var helt  OMÖJLIGT.

 

Jag tumlades runt som aldrig förr med noll koll på brädan för att därefter komma upp, få luft och upptäcka att det kommer att bli precis likadant igen. Det fanns inget val utom att  skräckslaget förbereda sig inför en ny berjodalbana i havet och återigen hålla för andan.

 

Därefter färdigsurfat för idag.


Surf dag fyra

Har drabbats av Envågtillsyndromet.

Fjärde dagen med surfing på schemat och jag är helt slut i hela kroppen. Finns inte en muskel i min rygg och i mina armar som inte har ont och jag orkar inte mer. Det är inte kul utan bara jobbigt idag. Jag svär och pratar till mig själv i hopp om att bli övertygad att fortsätta.

Det är inte jobbigt Lina. DU inbillar dig bara. Än våg till sen vila!

Men ändå hoppar jag upp på brädan och paddlar ut igen så fort jag kommit in till stranden, om och om igen fast jag varken vill eller njuter... Bara härdar.

Om en timma ska vi ut igen och jag ligger här i hängmattan och känner nej nej nej, vill bara ligga kvar. Hela dagen. Eller åtminstone tills mina muskler återhämtat sig efteråt denna pågående Bootcamp...

Jag rör mig för mycket och äter för nyttigt men längtar mest efter Adams oboy. Med massor av grädde och marachmallows på.


Episk afton


Galopp!

Igår kväll berättade Anna galopp godnattsaga för mig och i eftermiddags galopperade jag på riktigt för första gången i mitt liv.

I solnedgången, längst en lång lång strand på Costa Rica...Till hälften livrädd och till hälften lycklig och fylld med adrenalin. Vilken frihetskänsla!


Surfing dag 2

Andra surfinglektionen avklarad för idag. Går bättre och bättre och nu på eftermiddagen fick vi lära oss ytterligare ett par sätt ( kobran och sköldpaddan) hur man tar sig igenom vågorna när man vill längre ut.

Mellan lektionerna har jag mest legat och tagit det lugnt i en hängmatta, läst på lite om Costa Rica och påbörjat en ny bok. Tagit det lugnt och slappnat av med andra ord.

Otroligt skönt!

Nu är klockan halv åtta här och vi ska ut och äta på restaurang.


Brunch

Efter dagens första surfinglektion är det dags för brunch och jag har aldrig ätit så god mango som här! Hemma har den plockats omogen och mognat under transporten, men här, här plockas den som den ska och smakar gudomligt!

Jag skulle lätt kunna leva på bara mango härifrån i en vecka. Fuck ananas, vattenmelon och papaya. All mango till mig!


Hallå där, träningsvärk!


Surf dag 1

Tidigare än klockan sex befann vi oss på stranden imorse. Jag och Anna plus tre andra tjejer samt de två instruktörerna Erik och Jessica. En väldigt liten grupp, men till min fördel då jag verkligen vill bli bra och behöver så mycket hjälp som jag kan få. Helst vill jag bli bäst! Bättre än instruktörerna i alla fall.

Siktar man mot stjärnorna så...

Fick börja med att träna på the surfing pop-up på stranden innan vi begav oss ut med brädorna till havs. Där vågorna var helt underbara i jämfört med där jag tidigare försökt surfa. Efter andra surflektionen idag kommer jag nästan upp varenda gång och det är en fantastisk känsla.

Visserligen har vi än så länge bara övat i skummet, men jag längtar redan (även fast jag säkert behöver lite mer träning först) tills vi kan simma ut mer och ta de stora vågorna. Vill få upp fart! Massor av fart.

Målet är att få bilden jag har i mitt huvud att överensstämma med verkligheten. I mina drömmar är jag riktig bra faktiskt!


Lodge Griss, Santa Teresa




Santa Teresa

Har bara varit här några timmar men gillar redan stället massor. Härligt sällskap från Linköping har jag dessutom då Anna Solmell och jag kom på varandra igår kväll med att ha bokat in oss på samma kurs.

Lär bli 10 bra dagar det här!


Slutet men ändå början.

Min resa fortsätter samtidigt som en del av den precis har tagit slut.
 
Resan med Adam i paradiset, min livs kärlek och andra halva. 
 
Fem månader i himmelriket fick vi tillsammans, i fyra fick vi dela säng. Guadeloupe, Dominica, Barbados & Miami. Varenda plats vi varit på har varit som att leva en dröm som går i uppfyllelse och som man inte riktigt kan begripa faktiskt är sann.
 
Livets magi.
 
Det bästa som hänt mig.
 
Jag är så lycklig samtidigt som det känns så fruktansvärt tomt att lämna någon man älskar bakom sig och själv resa vidare.  På onsdag åker Adam hem från Miami och tillbaka till Alingsås och här sitter jag helt ensam på en pytteliten regional flygplats i San José, påväg till ytterligare ett paradis.
 
Surfarnas paradis... 

Mot nästa destination!

Ultra Music Festival bjöd på en grym tredje och sista kväll igår. Avicci, Snoopdog, Tiesto & David Guetta. Calvin Harris var inställd när vi kom dit klockan halv sex på grund av förseningar med American Airlines, men kom dit trots allt och bjöd på mäktig spelning klockan nio. Han spelade visserligen inte min favoritlåt, I Need Your Love, men han var grym ändå. Kalven sviker aldrig.
 
Riktigt häftigt när jag trängde mig fram under Avicci och kom upp och fick komma upp på ett par axlar till Fade Into Darkness och när Snoopdog spelade Young Wild and Free, ja då tänkte jag på dig Julia. På vår sommar 2011 när vi var på Öland och dansade till den i lägenheten. Eller när vi två var i Grebbestad och hälsade på Amanda och de spelade den låten nere i en båt som vi var och festade i och båtägarna inte förstod att vi bara gillade låten och inte weedet det sjunger om... 
 
Annars så är klockan snart sju och jag är uppe för att ta taxi till flygplatsen. Jag tror att det löst sig med inrikesflyget i Costa Rica men har lite resfeber trots allt. Adam följder med och säger hejdå...
 
Väl nedkrypen i sängen igår och ingosad i Adams famn kom tårarna. Tänkte på att det var sista natten på länge jag får sova såhär gott och tänkte tillbaka på vår underbara resa och allt vi upplevt tillsammans. Vill inte lämna men ska såklart bli hur kul som helst med nya äventyr i Costa Rica...
 
Vi hörs där! 


På bussen mot Bonfire

Det här måste va perioden i mitt liv då jag var med om så mycket att jag inte ens hann skriva om det. Jag ligger efter. Adam och jag har varit på Everglades vilket verkligen var en häpnadsväckande plats och igår var jag på Swedish House Maffia vilket också var en otrolig upplevelse.

Idag har jag hängt på South Beach och nu sitter jag på bussen påväg in mot festivalområdet igen. Bussen är full av folk och det går segt framåt bland alla fina bilar som kör runt på gatorna här, men tack vare att det finns wifi ombord har jag det rätt bra ändå.

Ikväll spelar bland annat Knife Party och Deadmau5 som jag känner till. Imorgon ska jag se på Kalven (Calvin Harries), David Guetta och Avicci.

På måndag flyger jag till Costa Rica. Mitt inrikes plan där som jag skulle ta för att komma till Santa Teresa är inställt så just nu har jag ingen aning om hur jag ska ta mig till Surfakademins lodge, men jag hoppas att det löser sig...

Bilder kommer så fort jag får tid över.


Bob Marley about love

 
“Only once in your life, I truly believe, you find someone who can completely turn your world around. You tell them things that you’ve never shared with another soul and they absorb everything you say and actually want to hear more. You share hopes for the future, dreams that will never come true, goals that were never achieved and the many disappointments life has thrown at you. When something wonderful happens, you can’t wait to tell them about it, knowing they will share in your excitement. They are not embarrassed to cry with you when you are hurting or laugh with you when you make a fool of yourself. Never do they hurt your feelings or make you feel like you are not good enough, but rather they build you up and show you the things about yourself that make you special and even beautiful. There is never any pressure, jealousy or competition but only a quiet calmness when they are around. You can be yourself and not worry about what they will think of you because they love you for who you are. The things that seem insignificant to most people such as a note, song or walk become invaluable treasures kept safe in your heart to cherish forever. Memories of your childhood come back and are so clear and vivid it’s like being young again. Colours seem brighter and more brilliant. Laughter seems part of daily life where before it was infrequent or didn’t exist at all. A phone call or two during the day helps to get you through a long day’s work and always brings a smile to your face. In their presence, there’s no need for continuous conversation, but you find you’re quite content in just having them nearby. Things that never interested you before become fascinating because you know they are important to this person who is so special to you. You think of this person on every occasion and in everything you do. Simple things bring them to mind like a pale blue sky, gentle wind or even a storm cloud on the horizon. You open your heart knowing that there’s a chance it may be broken one day and in opening your heart, you experience a love and joy that you never dreamed possible. You find that being vulnerable is the only way to allow your heart to feel true pleasure that’s so real it scares you. You find strength in knowing you have a true friend and possibly a soul mate who will remain loyal to the end. Life seems completely different, exciting and worthwhile. Your only hope and security is in knowing that they are a part of your life.”
 

New maxi dress

Långklänning från H&M 
 

Bild tagen igår kväll på Lincoln Road. Jag & Adam tog en gul cab in till South beach för en sista kväll för oss själva. Blev inkastade på en uteservering efter jag störtsnabbt svarat ja på att vi var över 21 och beställde varsitt en liters glas. En Margarita till mig & en Heinken till Adam. Och så delade vi på en vattenpipa på det... Och satt där och var gulliga mot varandra och hade det mysigt. 
 
Nu är Sanna, Lucas & Fredrik här! De kom igår med planet från Guadeloupe och ska stanna här tills på tisdag. Det är klarblå himmel utanför fönstret så vi ska ner till poolen nu innan vi tar bussen till Downtown i eftermiddag och hämtar ut festivalbiljetterna på Will Call. Ikväll, SWEDISH HOUSE MAFFIA! 
 
 

Universal Studios, Orlando

 
Onsdag den 13 mars år 2013. Hade ställt klockan på halv fem och en timme senare stod Adam & jag utanför hotellet och väntade på att Valet parking skulle köra upp bilen åt oss. En liten lyx detalj som ingick i priset när vi hyrde lägenheten... 

Att köra tog ungefär fyra timmar. Jag somnade till ganska snabbt men vaknade till soluppgången i bakluckan och fick ännu ett lyckorus. Tänk att här sitter lilla jag, i en liten bil på roadtrip till Orlando med någon jag älskar och som älskar mig och har det såhär bra. Inga problem i världen existerar i mitt liv (är arbetslös när jag kommer hem men tar tag i det DÅ) och nu är jag påväg till ännu en problemfri värld, Universal Studios. 

Vem trodde det när jag sa hejdå till alla i oktober? 
 
 
En heldag inne på nöjdesparken innebar förutom massa pussar och flum i de långa köerna... Berjodalbana efter berjodalbana, magiska 3D attraktioner med fritt fall upplevelser, oförglömliga flumrides, fjantiga sagoturer, Butterbeer, popcorn och såklart en hel del promenader mellan parkens olika världar. 
 
Inga kände igen oss eller visste vilka vi var så det blev en dag helt utan hämningar...
 
  Och jag var på glatt humör i nytt basketlinne!
 

Fina utsikter...


I kön till näst sista attraktionen Harry Potter and the Forbidden Journey™ vilket jag tror blev min favorit! Sjukt häftiga effekter på den attraktionen. 
 
Hogwarts™ castle
 
 
Klockan halv nio lämnade vi parken och började en trött åktur hem efter fartfylld dag. Adam var bäst som körde hela vägen. En liten kaffepaus och en snickers med peanut butter plus en sovtur på en timme bara. Sedan var vi äntligen tillbaka till lägenheten på Miami beach och kunde överlämna bilen till Valet parking. Lyx. 

Miami, Tisdag

 
 
 
Idag började dagen bra, innan vi fick den emot oss. Vi vaknade klockan åtta, ringde och bokade Everglades och hörde med Hertz om det fanns en bil att hyra tillgänglig. Bestämde tid klockan tolv och klockan 2 pm bokade vi in en timmes airbort tour bland aligatorerna. Så förberedde vi matlåta (glutenfri pasta med baconsås) samtidigt som vi såg fram emot vilken bra dag vi skulle få. Adam skulle bara gå ner till Security och fixa parkeringsbricka samt kopiera en nyckel till lägenheten sen skulle vi dra! En halvtimma skulle det ta... 
 
Tog 2 timmar. 
 
Och när vi väl kom iväg, fortfarande med ett litet hopp kvar om att vi skulle hinna tidsoptimister som vi båda är, var det byggarbete på Collins Avenue. Så vi fastnade på en buss. Där tiden alldeles för fort och förjävligt blev över tolv, över halv ett och över klockan ett. 
 
Ingen bil och inget Everglades. 
 
 Men ytterligare en dag på Lincoln Road, en fika på Starbuck och ett par timmar inne på Victoria's Secret! 
Imorgon kör vi mot Orlando och lekar på Universal Studios! 

Shoppingdag i Miami

 
Man tycker man har allt i livet. Världens bästa mamma, världens bästa vänner och världens bästa pojkvän. Så mycket lycka just nu i min lilla kropp. Och så en shoppingdag på det med Adam i Miami...
 
Lyckorus på nytt. 
 
Karl-Adam Gustavsson & Lina Josefin Berg på Lincoln Road. Käkar lunch på Maya Tapas & Grill. Köper linne på American Apparel. Köper Jeffrey Campell skor. Shoppar loss på H&M. Köper basket linne. Adam går och köper världens godaste frozen yoghurt glass med godisbitar i så länge och sitter och väntar på henne med den utanför. Letar efter vita platform converse men som är slut i små storlekar överallt. Köper GoPro kamera med massor av tillbehör. Adam köper bronsklocka. Bär alla kassar. Pussar på Lina. Säger att han älskar henne och håller med när hon påstår att Adam & Lina, det måste vara världens bästa kombination. Någonsin. 

Is love all you need?

Lina älskar Adam & Adam älskar Lina.
 
 I morse vaknade vi upp till soluppgången i vår lägenheten här på Miami Beach och jag tror vi kände oss precis lika nöjda med livet båda två. Jag tänkte det och Adam sa det. Undra när man kommer ha det såhär bra nästa gång...
 
Kärlek måste vara det finaste som finns. Meningen med livet. All you need is love. Sant, ju. Jag har aldrig varit lyckligare än vad jag är nu och då saknar jag ändå varenda när och kär jag har där hemma. Jag är utan er men lycklig ändå... Det trodde jag med handen på hjärtat att det aldrig skulle kunna hända. Att det ens har hänt känns   väldigt osannolikt i sig. 
 
Adam är som ett hem som jag inte visste fanns. Känner mig så trygg med honom samtidigt som jag aldrig haft roligare med en annan människa. Han vet vilka knappar han ska trycka på och vet precis vad han kan säga för att få mig att skratta. Han vet vad som gör mig glad och han vet vad som gör mig ledsen. Han är alla rätt och det bästa jag vet. 
 

Lägenheten

Framme i lägenheten vi har hyrt för resterande dagar. Med stora fönster och utsikt över Miami beach och jag har nog aldrig älskat mitt liv mer än vad jag gör just nu. Så lycklig och det kommer att bli så bra!

Nu, käk! Och leta upp supermarket för att storhandla mat. Får Adam mer än 30 likes på sin nya profilbild jag laddat upp åt honom innan imorgon kväll är jag lovad trerätters!


Five Tastes

Frukost på Starbucks och Adam ville ha hamburgare på Five Tastes. Matilda hade tipsat om att de skulle finnas glutenfria bröd där och vi gick förbi igår kväll och kollade att de stämde och jajjamän, det var alldeles riktigt men fick Adam någon glutenfri hamburgare till frukost imorse tror ni?

Nej...

Han fick nöja sig med goda handgjorda pommes.


21-års gräns

Känns konstigt att inte få beställa ett glas vin till maten när man är ute och äter...


Grr


South beach


South beach

Hade min förra restaurangchef JP sett mig och Adam idag hade han garanterat pekat åt vårt håll och kallat oss för Lost Souls.

Miami är stort, jätte stort.

Och vi har absolut ingen koll alls på någonting. Klev resolut av bussen på South Beach när vi kände att vi hade åkt alldeles för länge, drog med väskorna ner till stranden, konstaterade att det var fint och checkade därefter in på första billiga hotell.

Seagull Hotell Miami.


Sista dagen

Igår, torsdag, tog vi bussen norrut för att upptäcka ett par fler stränder. Hade sett ut Heeywood beach och Mullins bay på en karta som vi hängde på varsin kort stund, innan vi kom fram till att den lilla privata stranden vid oss ändå var mysigast.

Handlade mat på vägen hem och väl tillbaka i St.James tog vi med oss en flaska vin, lite ost och druvor samt en filt och begav oss ner till stranden och solnedgången. Som inte alls var perfekt för det var rätt molnigt, men oj vilken romantisk kväll vi hade ;)


Surfing

Bland de bästa med Adam är att han är lika seg som jag ibland. Vi hade tänkt komma iväg vid nio och bege oss mot södra delen av ön för att surfa på Zed's surfing adventours, men låg kvar i sängen länge och kom inte iväg förrän runt tolv.

Tog bussen och kom fram runt halv två och då hade vågorna börjat tröttnat för dagen så surfingen gick väl sådär. Vi paddlade mest runt och tränade axlar och rygg.


Tisdag kväll

Adam och jag tåg en strandpromenad tillbaka från Sandy Lane. Nickade lite innan jag begav mig ut på en kort springtur och när jag kom tillbaka hade Adam redan börjat med middagen. Blev kött, råstekta potatisskivor som smakade chips, stekt lök och paprika och fetaost och oliver till varsitt glas rött.

Adam = duktig i köket!


Dagen på Sandy Lane

Sandy Lane Beach. Det var stranden som var full av rosa solstolar och där vi unnade oss varsin cappucino och delade på en chokladglass med färska jordgubbar på det bakomliggande hotellet.

Då jag, även fast vi fikade för alldeles för mycket pengar som vi inte borde slösa med, kände mig som en lyckligt lottad prinsessa där vi satt i deras mjuka rosa fåtöljer och blev serverade av välklädda, leendes servitriser i chockrosa kjolar.

Då Adam och jag, efter gått en runda på hotellområdet och drömt oss bort bland all lyx, ägnade resten av eftermiddagen med att nicka.

Vi har bestämt oss för att slå han och Fredriks rekord som är 30 nick innan vi åker tillbaka till sverige. Igår klarade vi som
mest 10 och idag har vi nickat i vad som känts i en evighet men ändå inte klara mer än 12...


Sandy Lane

Igår kväll lagade vi mat i lilla lägenheten. Blev glutenfri pasta med bacon, lök och paprika sås. Lite vin, öl och cider på det och så satt vi och pratade i flera timmar.

Mysig kväll efter härlig dag på stranden!

Idag har vi haft en skön och lugn morgon. Kom precis tillbaka efter ett dopp i havet och jag ska snart gå in och hjälpa Adam med sina älskade pannkakor.

Om 45 min får vi skjuts på jetski till Sandy Lane beach!





kärlek


I saw what you did in the water

Första dagen i paradiset känns ungefär som om vi lika gärna skulle kunna vara på smekmånad. Kan livet bli bättre än såhär?

Tog en morgonpromenad efter frukost längst stranden, tog ett naket morgondopp och blev upptäcka av en man på jetski. Det var en perfekt dag att åka det på idag och vi lovers skulle få extra bra pris.

Taget.

Och det var alldeles alldeles underbart och helt fantastiskt roligt. En halvtimmes ren lycka.

Och som grädde på moset smet vi in på hotellet där vi var efteråt och unnade oss varsitt glas med chokladglass i poolbaren. Gratis. För det var tydligen ett All Inklusive hotell. Med gäster som inte behövde band på sig.


Breakfast

Nu har vi precis ätit frukost där vi bor, på Anglers Apartment. Är en jätte gullig liten kvinna som har hand om stället och som fixade frukost åt oss i hennes lilla kök. Inga bacon som legat och blivit äckliga på en frukostbufe i ett par timmar med andra ord, utan alldeles nystekta var dem. Baconen och äggen!


Från Dominica till...

Igår kväll hade vi en jätte fin kväll tillsammans. Vi gick laget runt och berätta det bästa med varandra. Rebecca var tillbaka efter ha varit på Barbados i några dagar och det var sista kvällen på Dominica för oss alla.

Nu bär det av mot samma destination som Rebecca kom ifrån. Mot Bög-ön som Hanne så fint kallade det!


Pinsamt

Skoja såklart. Adam är inte dålig på att massera. Men kostar det mindre än 200:- för en helkroppsmassage måste man väl ändå passa på!

Mycket riktigt. Det var jätte skönt! Och definitivt behövligt efter mina månader som servitris på Guadeloupe.

Fixade naglarna också, men det var kanske det mindre värda från igår. Har haft finare naglar även om de blev helt ok. Man ska väl inte förvänta sig för mycket för 200:-

Som jag inte ens hade med mig för jag glömde bort att kontokortet låg på köksbordet i huset...Ville sjunka genom jorden när jag kom på det efteråt.

Ska ta bussen in till Roseau nu och ta ut pengar som jag sedan ska stoppa ner i ett kuvert och skicka under dörren. Hehe. Pinsamt tjej!


Sista dagen på Mero beach

Sista dagen på Mero beach, med Erica som enda sällskap idag. Adam och Fredrik stannade i huset och kollade fotboll, Real Madrid mot Barca. Vinner inte de förstnämnda lär Fredrik vara på dåligt humör när vi kommer tillbaka. 

Annars så har jag varit ute och sprungit idag, ska läsa lite nu och därefter äta min sista lunch på Romance café, innan jag tar bussen tillbaka till Roseau och unnar mig en helkroppsmassage.

Adam är så dålig på att massera...


Första mars 2013

Den första mars år 2013. Det var dagen då jag vaknade upp klarvaken klockan sju i ett hus mitt uppe i bergen på Dominica. Då jag kunde ligga kvar och gosa med Adam i sängen hur länge jag ville, då stress inte existerade i mitt liv och då två kurrande magar och det inte var tiden som annars så lätt tickar obemärkt förbi, var det enda som fick mig att gå upp och göra frukost.

Vaniljyoghurt med skivad banan och kanel i varsin plastmugg, en till Adam och en till mig (vad gör man inte för att slippa lite disk?). Serverat i sängen framför filmen Jakten på lycka.

Vissa jagar fortfarande men jag har redan hittat min.


RSS 2.0