Dåligt Slut På Helgen

Avslutar denna helg med att vara ovän och besviken på mamma.
Är så fruktansvärt trött på att aldrig bli förstådd här hemma.
Så trött på vuxna som inte lyssna och förstå,  som bara hittar fel och säger emot.

Önskar nästan att jag inte hade så höga drömmar och planer för livet som gjorde att jag inte kunde
bränna alla mina pengar redan nu på en lägenhet och flytta ut.

Orkar.inte.bo.hemma.
Orkar varken med mamma, Anders eller Niklas just nu.
Orkar inte med tråkiga personer utan personligheter just nu som bara är bra på att klaga.

Förstår inte hur jag kunde bli så olik båda mina föräldrar, att vilja bli så tvärtemot redan som barn.
Varför blev jag så glad när mamma bara är så negativ?
Varför fick jag så stora drömmar när mamma aldrig tror att någonting är möjligt?
Varför älskar jag att va spontan när mamma måste ha allt förberett och planerat?
Varför blev jag så social och fick så många vänner när mamma bara umgås med sin sambo?
Varför måste mamma skriva kassabok när jag tycker det räcker med att man bara köper det man tycker man behöver?
Varför måste mamma alltid göra som man brukar göra när jag tycker att man kan tänka om?
Varför måste mamma alltid ha kontroll när jag älskar att ta saker och ting som de kommer?

Varför måste min egna mamma vara precis så som jag aldrig vill bli?
Varför måste hon leva det liv jag absolut aldrig vill leva?

Det är ju inte det att jag inte älskar henne.
Men jag är bara så trött på att aldrig bli förstådd, att alltid tvingas möta motstånd.
| | 4 kommentarer |
Upp