pluspol vs minuspol

Sådär. Nu ska jag försöka ge mig på att kort inlägg innan jag bär mig av på promenad till Johannelund. Fick efterfrågan om att hjälpa till på Johannelundsdagen imorgon, så ska ner och prata med han i kiosken och vad passar inte bättre med att börja en sån här solig dag med en promenad? Sen blir det att ligga och steka i solen hela dagen och försöka skaffa sig en hygglig bränna. Kanske ska gå förbi och hämta upp Gamen påvägen?

Igår kväll fick jag hur som helst äntligen träffa my sexy friend Honken. Evigheter sen och när det väl gäller kan man ha riktigt kul med den mannen. Mötte upp han och Jenå först vid kentyplanerna för att kolla på Linas match och sedan åkte vi och hyrde film + köpte godis och begav oss hem till Honkens place, där det blev en rätt så galen kväll måste jag nog erkänna. Eller kväll med galen humor låter kanske bättre?

Det är nästan så att jag har träningsverk i magen så som dom senaste dagarna har varit fulla av skratt. Kan det bero på att Lina äntligen tagit sig ur sin Hey-jag-är-vinter-deprimernad-period och våran batterieffekt äntligen börjat fungera igen? Då går det inte en dag tillsammans utan att man får ta i ordentligt för att inte kissa på sig och vem mår inte bra utav dagar fulla av skratt?

Och inte blir det mindre skratt av att våran klass har ett manus till Årets munk som får mig att vilja lägga mig ner på golvet varje gång någon läser upp det? Visserligen är det bara jag och Hanne som får dessa skratt-attacker, men det är alltid en och annan som inte kan låta bli att le på läpparna när "berättaren" ska berätta hur Universum blev till. Mer säger jag inte, men ack så rolig den är. Precis min humor! Barnslig och sarkartisk och alla andra kommer tycka att den är jätte dålig, men jag älskar den och så länge jag inte kan sluta garva varenda gång någon läser upp den så är jag nöjd. Inte nu på tisdag, men tisdagen därpå är det genrep för Årets munk som jag tycker att ingen borde missa att gå på! Inträde 20 kr.

Och nu när jag ändå är inne på roliga grejjer måste jag även berätta om en till sak om ger mig kramper i magen. "Kaninen" heter fenomenet (Lina och jag körde den för andra gången i onsdags) och  det går ut på att man lägger ner dyra Línds chokladkaniner, inplastade i guldfolie och med ett bjällerklanghalsband runt halsen i lösviktsgodispåsen. Sedan går man och betalar och går viftar med den där kaninen tills den hamnar i magen och då tycker man att man har varit jätte busig och vem tycker inte om sånt om inte Biffen Berg? ;)

Kan ju även tillägga att Olle har fixat balbiljetter till mig på lördag så trots alla odds blir det att gå på balen för min del på lördag. Ni anar inte hur mycket tid jag lagt ner på att tjata på att någon ska fixa en biljett dit (uppenbarligen en av dom värre tjänster jag bett någon om). Igår, två dagar innan fick jag ett sms av Olle där det stod att jag borde vara nöjd nu, för biljetten är fixad. Snacka om att det var det bästa sms:et jag fått på länge! Jag trodde verkligen att det var kört med mina drömmar om att få gå på balen, men nehejdå. Har man en vän som Olle går allt i uppfyllelse..

Rix Fm ikväll och jag ser fram emot att komma dit som en redig kräfta efter dagens pressa-i-solen-hela-dagen. Pepp är jag också så blir troligvis en bra kväll!

Puss adjö.


Det börjar närma sig sitt slut...

Jag gör ett nytt försök med en text jag kan knyta samman. Som jag skrev tidigare så finns det ingen ork kvar i mig som orkar plugga till geografiprovet. Jag har alltid varit nyfiken på hur det skulle gå om jag inte pluggade till ett prov och chansade på de flesta frågorna, så varför inte pröva på det till sista provet? Det är ju skitsamma hur det går, jag kommer troligtvis ändå inte bli sänkt till g och även om jag blir sänkt till vg gör det mig inte ett piss. Jag är inte den här kartjejjen som finner något intresse i vad det finns för olika naturtyper i de olika nationerna eller som glädjer mig av att kunna varenda land och huvudstad i världen.

image152

Dagen i skolan blev lika bra som jag visste den skulle bli innan jag cyklade dit. Sista lektionen med Märta Häger blev sorglig och jag som många andra blev tårögda när hon  bjöd på glass och skulle hålla ett kort tal till klassen och säga en massa kloka saker. Varenda gång någon nämner hur kort tid det är kvar spelas det upp minnen man har tillsammans med klassen och från munken och att behöva lämna den trots allt väldigt trygga grundskolan känns både skönt och läskigt.

- Det kommer att gå så bra för dig Lina, sa hon och kramade om mig.
Jag kunde inte annat än att bli tårögd och önska att hon kommer att ha rätt.

Vi hade även våran sista mattelektion med  Håkan. 

 - Ja, vad ska man säga. Man kan ju konstatera att samtidigt som ni har mognat personligt så har ni mognat matematiskt. Se bara på Lina Gamsäter, med henne var det en del strul med i sjuan. Hanne är väl den enda som det fortfarande kan uppstå lite bråk med.
- Fast det beror ju faktiskt inte bara på mig Håkan, svarar hon och blir röd som en tomat.

Haha, klockren! Precis det svar som alla väntade sig. Som jag trodde fick jag även alla rätt på matteprovet och äntligen så fick jag mitt mvg i matte jag velat ha sen sjuan. Nöjd!

På musiken sjöng vi Graduation song och lyssnade på gamla saker vi spelat in och då slog det mig hur lätt man glömmer bort saker. Inte kommer jag ihåg när vi spelade in dessa låtar i sjuan? Jag har ingen aning om vad jag tänkte och tyckte om musiken just då. Hur kommer man då minnas sin ungdom när man blir vuxen? Kommer man tycka att man var lika dum som jag inser att jag var på mellanstadiet när jag läser gamla dagböcker? Jag vet ju att jag tyckte att jag var jätte stor då och tyckte jag hade lärt mig tillräckligt med saker. Idag hånar jag mig själv hur jag tänkte i den åldern. Kommer det bli lika dant om några år?  Kommer jag håna mina tankar jag tycker kan verka så kloka idag?  När jag sitter och berättar saker jag vet hände i min ungdom för mina barn, kommer jag att minnas dom sakerna eller bara veta om att dom har hänt?

image153
Klassens misslyckade utflykt till Valla...  (minnen)

Nu ska jag stänga av och läsa igenom sidorna till provet. Mer blir det inte!  Imorgon har jag mitt sista klassråd och på eftermiddagen blir det ungdomsmottagningen med klassen. På kvällen ska jag vara bakrundsdansare på Saga-teatern så måste hinna öva lite på danserna ikväll också.

Ha det bra!

Text utan slut

Här sitter jag nu och försöker samla ork till att plugga till geografiprovet imorgon och ju längre tid jag drar ut på det, desto mer inser jag att det inte finns någon mer ork att samla på sig. I'm done with allt som hör munken till. Jag har gjort mitt där. Alla avskedningar och fina tal lärarna börjar hålla för oss kommer precis i rätt läge. Man får beröm och samlar på sig massa kloka saker man ska tänka på i sitt nya liv på gymnaiset. Lärarna börjar önska en lycka till och för varje timma som går i skolan kommer den  där tomma känsla av att vi alla kommer att splittras inom mindre än två veckor. Det allra flesta i klassen kommer att gå skilda vägar och jag kommer troligen aldrig mer umgås med det flesta.

Det kommer aldrig mer komma några lektioner då Daniel sitter och masserar mig.
Jag kommer aldrig mer kunna störa mig på att Måns aldrig kan sitta still.
Jag kommer aldrig mer sitta och blinka till Gabbe i klassrummet.
Jag kommer aldrig mer skratta åt att Sundlo stammar och alltid kommer med så dumma kommentarer.
Jag kommer aldrig mer bli tillsagd av Emilia och Dean.
Jag kommer aldrig mer kunna gå fram och krama Alex och ge han världens panik.
Vem kommer kunna ersätta Emma, som alltid är så jävla positiv och glad?
Vem kommer sätta sig brevid Therese och  verkligen bete sig som hon vore vem som helst?
Kommer jag någonsin få ha en lika bra lärare som Uffe?
Kommer någon kunna ersätta Märtas härliga personlighet?
Kommer någon ens kunna dra lika dålig skämt (som är så dåliga att dom blir hur roliga som helst) som Elving?
Kommer någon någonsin träffa någon snällare mattant än Kalurb? 
Hur kommer det bli när jag splittras från Olivia som jag har gått med i samma klass i totalt 10 år nu?!

I tio hela år har jag levt med någon jag lyckats vara nära vän med under alla år. 10 år! Det kommer att bli så förbannat tomt. Jag har växt upp med henne, vi har växt upp med varanndra och gjort de saker vänner gör tillsammans från sex års ålder! Vi har klättrat upp på dörrkanter, ätit så mycket mockarutor att vi redan som 8 åringar ville få bort det ur kroppen och trodde vi kunde lösa problemet genom att åka på rumpa nerför trappen och på så sätt bränna rumpfett. Vi har gjort kärlekssånger, skrivit kärleksbrev till pojkar, busringt till Bris varenda dag efter skolan ett tag (vi kallas oss Sol och moln och lyckades komma på nya problem varenda gång), vi har haft långa pratstunder efter skolan och lämnat varandra utan att säga hejdå. Vi har suttit och läst Ploj & Skoj ur tidningen Julia och läst högt ur varanndras dagböcker. Vi har spelat snake på datorn, vi har snackat skit och försökt lösa alla möjliga problem vi har haft genom att komma på bra argument. Vi har skrattat, vi har tillbringat dagar på hennes land och åkt iväg till Liseberg tillsammans. Vi har pluggat, spelat kort och krusat håret på varanndra. Vi har delat hjärta, gått promenader och ljugit. Vi har åkt en hel vecka och åkt skidor tillsammans, vi har gråtit och varit avundsjuka på varanndra. Jag har hatat dig och tyckt du varit ur fånig, samtidigt som jag beundrat dig och velat vara som du.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, trots att vi inte alls är lika mycket på fritiden som vi var förut. Listan med saker vi gjort tillsammans är så lång och att vi ändå trots allt alltid haft varanndra under 10 hela år och plötsligt ska splittras känns så hemskt. Det känns riktigt jävla hemskt faktiskt! Jag vill inte. Jag vill alltid ha dig där. Det finns ingen som du.

Mycket kommer också att följa med mig på gymnaiset. 

Jag kommer fortfarande kunna göra massa galna saker tillsammans med Lina.
Jag kommer fortfarande kunna åt Hannes roliga kommenterare. Vi kommer att inleda vårat 11:e år tillsammans i skolan och minnerna med dig är minst lika många som med Olivia så lite av min "barndoms-bakrund" kommer ändå att följa med mig.
Jag kommer fortfarande kunna sitta och fundera på varför Adam alltid lyckas klä sig så snyggt och hur det kommer sig att Skeppa har så otroligt många skor.

Med dom kommer minnerna att fortsätta, men för många andra tar det stop inom två veckor. Då finns inte klass 9F mer, nördklassen som alla hatade och som alltid var bra i allt. Allt vi har vunnit tillsammans går knappt att räkna på fingarna; Majcupen, Volleybollen, Nattinnebandyn, Teknikåttan, Kåpan, kom åtta bäst i Sverige på nutidsorienteringen (bäst i ötstergötlant),  Grease, Skoljoggen m.m. Jag tror inte att det är vanligt att man hamnar i en klass där alla kan samarbeta så bra och vara så tävlingsinriktade. Det kan inte vara vanligt att hamna i en klass där så många är så bra på samma sak och bara att gå i en klass där man kan vara stolt över att man är duktig och respekteras över att man har höga mål i livet, det har betytt mycket för mig.

Fy vad det är jobbigt att knyta samman en text när man väl påbörjat den och kommit så långt att man helst av allt vill gå och göra något helt annat. Det är precis som alla mina halvnoveller jag skrev när jag gick i trean/fyran, jag har kanske 20 st berättelser  på 10 A4 utan slut. 

Jag behövde bara skriva av mig lite. Jag tycker synd om er som läst ända hit ner och märker att det inte fanns någon mening med vad jag skrev. Blir ett kort inlägg istället innan jag sätter fart med geofrafin.







Mors dag

Kom hem sent igår så det fanns ingen tid i världen att uppdatera tyvärr. Var tvungen att hänga i dansstudion från klockan halv sex till nio och efteråt cyklade jag hem till Lina Gamsäter för att få en genomgång om vad geografi provet handlade om. Provet är på tisdag och hela helgen har böckerna legat orörda. Hanne var här en stund på eftermiddagen i ett försök att lära sig något i alla fall, men jag kunde lika lite som när hon hade gått. Fast, den här gången skiter jag it! Man kan räkna mina vg jag fått på prov på fingrarna så vad fan gör det om jag inte lyckas på det här provet? Inget!

image151

Mamsen blev glad igår när hon såg att jag skickat in en annons i tidningen. Hon hade lite svårt att hitta den, men när hon väl såg att det var hon på bilden sken hela hon upp till ett stort léende. Jag = glad! Jag var även uppe med  Cunning en sväng i Ekholmen och köpte en jätte fin bukett med blommor som hon fick till fikat,  som bestod av mammas hemmagjorda budapest-rulle. Mums!

Innan jag börjar fixa mig inför skolan nu så kan ju även meddela att jag även hann börja dagen med en springtur igår. Blev att träffa Simone Pappegojja i Vidingsjö där vi skruttade fram 7.5km innan vi gjorde oss starka med lite styrka i det fina vädret. Riktig härlig start på dagen, trots att jag kände mig lika tung som en stor fet elefant när jag sprang till en början. Man man kan ju inte flyga fram varje gång, right?

Skola nu! Ska börja dagen med att ha min sista lektion med Märta och sedan hoppas jag att jag får tillbaka mitt matteprov där det står att jag har alla rätt där för att sedan är det spanska och då ska alla böcker lämnas in. <3 till den kommande dagen, helt klart!

Da flow

Mamma:  Lina, var ska du nu? Jag hoppas du tar det lungt ikväll och är försiktig.
Jag: Men jag är med Olle ikväll så det är lungt!

Vet ni hur bra det känns att kunna svara sådär? Jag vet inte hur jag ska visa hur förbannat tacksam jag är över att ha honom som vän.

Kände nämligen  för att göra något helt oväntat igårkväll, så jag trallade iväg till Nirre och förfestade med Olle mf innan det blev taxi ut till Malmslätt. Lämnade över hela ödet i Olles händer eftersom jag vet att så länge jag är med honom blir allt bra. Han och hans kompisar bryr sig så otroligt mycket om än och ser alltid till att man kommer hem eller att man har det bra, så det blev en väldans rolig kväll trots att jag var garanterat yngst på festen. Kände inga andra än han, Gusse, Olle, Edvin, Biveland och Dabro och vet inte om klockan var halv två eller halv tre när jag kom eftersom jag var helt slut och somnade på mindre en 0.001 sekunder när jag väl la mig i sängen, men kul var det!  Vaknade idag klockan åtta och kunde inte somna om, så för tillfället så sitter jag och smuttar på en Jolt Cola jag tog från Niklas imorse. Jag vill  ju inte somna när jag tar betalt i kassan idag...

image150 
(Klicka på bilden för att komma till hemsidan. )

Det här är i alla fall vad som ligger på lur till kvällen. Hon i rosa tröjja är min förra danslärare och tjejjen i brunt och jeans är Edvins syster, så blir extra kul när man vet vilka några är! Och skönt att för en gångs skull vara den som tittar på dans istället för att själv vara den som står på scen. Har blivit mycket uppträdande med dansen nu på sistonde och jag kan inte påstå att det har blivit min grejj att dansa inför folk riktigt än. Tycker det är jätte roligt att gå på dansträningarna, men att uppträda. Nej, usch för det!  Vet inte varför denna skräck, för har inte direkt problem med att gå upp på en scen och prata för folk, men just att dansa eller spela teater eller något liknande får mig endast att vilja sjunka genom jorden. Kanske att det den här gången beror på att jag inte känner mig säker på danserna (inte funnits tid över till att träna), men hur som helst så ska jag jobba på min inställning till att uppträda. Jag är ju för sjuttson med i  Aloud och det går ut på att visa upp sig så mycket som möjligt, så vore kul om jag började tycka det var roligt istället!

Hoppas ingen i dansgruppen läser det  här dock för nu ska jag erkänna att jag blev helt överlycklig när Gabbi från jobbet ringde igår och frågade om kunde jobba idag. Skulle varit med på en dansuppvisning i trädgårsföreningen klockan 15.00 idag och att jag fick en hyfsad anledning att inte kunna vara med gjorde mig allt annat än ledsen. Jag blev sådär lycklig och lättad att om Gabbi hade befunnit sig mitt emot mig hade jag nog lyft upp henne och pussat henne över hela ansiktet, tror jag. Aldrig har hon varit så uppskattad i mina ögon som igår!  Dessutom så ska Linnea jobba idag så blir ju kul att få träffa henne också!

Engelska lektion..

Befinner mig i datorsalen i skolan igen och det verkar som om tiden är är den enda tiden jag har tid att uppdatera på. Har inte haft datorn på under längre tid på hela veckan eftersom det har hänt en massa annat kul jag fart iväg på istället och nu i eftermiddag är det dansuppvisning på stan som gäller så det blir inte lugna puckar till kvällen heller. På lördag blir det ännu mer dans i trädgårdsföreningen + så hade jag tänkt gå att kolla på Da Flow's uppvisning Oscarsgalet klockan 19.00.

Igår var dansträning och efteråt begav jag mig till sjukhuset för att hälsa på Edvin och Biveland som spenderade sin sista dag där. Trevligt! Efteråt cyklade jag vidare till olle :)

Sista matteprovetgjort på grundskolan!

Har precis skrivit klart mitt sista matteprov på hela grundskolan och mina kinder är är alldels kokheta. Jag vet inte om det berodde på att jag tänkte för mycket eller om det bara var varmt i klassrummet, men bra gick det i alla fall. Tror till och med att jag vågar skriva att det blir ett mvg. Om inte så så blir det åtminstonde ett högt vg som ändå borde väga över till mvg i slutbetyg. Högsta betyg i matte är nämligen något jag verkligen skulle bli glad över att få. Jag är lite av en redig mattenörd när det kommer till saken och vägrar att lämna ett olöst tal åt sidan. ( En av inga gener jag måste ha ärvt från min mor.) Hon är precis likadan och om hon inte kan kan lösa talet direkt över telefonen och vi bestämmer att det talet inte kommer att komma på provet, ringer hon ändå alltid upp en kvart senare och har svaret.  Att  jag satt nästan fyra timmar ( min tid går faktiskt otroligt snabbt när jag väl har kommit igång) igår och pluggade är idag kanske lite svårt att avgöra om det var waist of time eller inte, men desto fler färdigheter jag samlar på mig i nian, desto lättare kommer det ju att gå på gymnaiset...

image149

Att sitta och räkna gymnasiematte på elevensval tycker jag däremot är att gå lite för långt. Alla förutom Adam och jag sitter och gör iq-test och jag kan verkligen inte förstå hur man kan välja att sitta och anstränga hjärnan yttligare när man precis haft ett matteprov...

Ikväll blir det dans + att se 18:e avsnittet av Gossip Girl tillsammans med Olle. Värt!


Ghingis

måns . säger:

du lite måkänd på ekholmen

måns . säger:

småkänd *

måns . säger:
med att ditt liv går under för att du har för långa naglar för att spela gitarr eller ngt i den stilen talas det om

Hahahah. Jag hoppas att alla som  läste det där inlägget förstod att jag inte var 100 % seriös i vad jag skrev. Var för tillfället bara otroligt tjurig över hur dåligt det gick för mig attt spela och för er som orkade bry er om saken; Jag filade ner naglarna direkt efteråt, fast det gick tyvärr inte bättre för det..

För övrigt så ska jag hoppa in i  duschen nu, i väntan på att det 18:e avsnittet från Gossip Girl laddas hem. Sprang milen idag i skolan också, så känner mig skapligt duktig idag. Klockan sju blir det att kolla Börjes bryggas fotbollsmatch och därefter bär det av hem till  Rickard. Ser fram emot en bra kväll ikväll!

image148

Igår var det middag med klassen på Ghingis Kan. Fick inte med det i mitt impuls-inlägg i morse, men det blev en trevlig kväll med alldeles för mycket av det goda. Gott som tusan och trevligt att göra något tillsammans med klassen. Inte lång tid vi har kvar tillsammans nu och samtidigt som det känns kul att börja gymnasiet känns det oerhört tråkigt att behöva lämna tiderna på munken. Stressiga tider, men samtidigt väldigt händelserika. Det var ju ändå trots allt på Nya munken som livet började. Det är ju under de här åren man har prövat på allt som man inte visste var innan man kom hit, så visst har man sina skäl att tänka tillbaka på de gamla munkentiderna i framtiden.. Eller vad säger ni?


Tisdagmorgon

Nu var det ett tag sen jag hade tid att uppdatera. Har haft fullt upp (fast på ett bra sätt) de senaste dagarna och nu har jag bara 10 minuter på mig att skriva så det blir nog inget längre inlägg nu heller. I söndags så fick jag i alla fall besök av mormor och morfar som gav mig lite extra tillskott till plånboken och självklart en hel del fika. Muffins, tårtor och kakor och snart kommer jag bli förbannad på den som bjuder på något sådant. Hur lätt är det att bli av med ett enormt sockerberoende om man ständigt bjuds på sötsaker? Nej har jag inte riktigt lärt mig att säga om än..

Det blev en helkväll med Olle så småningom. Han hjälpte mig att stämma min gitarr och gav mig lite tips på hur man skulle hålla osv och efter det blev det att se fortsättningen på Gossip Girl. Vi två är riktigt besatta av den serien och jag måste tillägga att dom nya avsnitten verkligen var av dom bättre. Jag tror jag börjar älska serien lika mycket som jag gjorde med Oc en gång i tiden. Igår, i måndags kom hem till Olle direkt efter skolan bara för att se det sista avsnittet vi inte hann se i söndags och nu ringde Olivia och sa att jag var tvungen att komma och hämta henne på cyklen eftersom hon verkligen inte fick komma för sent idag...

Fick plötsligt bråttom. Ciao!

Jobbfest påCosmics

Innan jag ger mig ut på en springtur såhär på morgongrenen så tänkte jag slänga in ett snabbt inlägg om gårdagen. Stod i kassan på Linds på dagen och på kvällen var det planerad jobbfest på Cosmics. Var stundtals med år sedan jag bowlade så jag blev förvånad över att det gick så bra. Eller bra och bra, jag kom sist bland Linnea och Sanne, men om man jämför med sist jag bowlade hade jag blivit ett underverk. Då kom inte klotet någon annanstans än i fårorna på kanterna.

image147
Linnea som är så smal att hon höll på att flyga med klotet varenda gång.. ;d

Efteråt blev det dags för mat och det var fruktansvärt så god maten var som serverades. Man fick också beställa dricka i baren och vi "små flickor" fick känna oss riktigt stora när vi fick varsin x-cider att sukta på. Så småningom blev det frågesport och efteråt fick dom som ville stanna kvar och mingla lite. Vid halv elva tyckte personalen att vi minderåriga skulle gå därifrån så vi gick lite halvt besvikna och hämtade våra jackor. Hade inte haft något emot att få stanna kvar längre, men är man sexton utan falsk leg så är man...

Det blev att ta en promenad genom stan tillsammans med Linnea, Moa och Sanna innnan jag och Moa tog bussen till Vincent  där lite redlöst folk befann sig. Ägnade resten av kvällen där och redan vid ett var jag så trött att jag trodde jag skulle somna att jag tog bussen hem. Tror dom andra stannade kvar ända till fyra, så tycker ju allt att det var lite tråkigt att jag skulle bli så fruktansvärt trött just igår....

Vidingsjö motionscentrum kallar. Hare bra!

Gitarr + långa naglar = omöjligt?

Min värd håller på att rasa samman. Har suttit i flera timmar nu och försökt lära mig att spela gitarr med långa naglar och har inte lyckats spela accorden bra en endaste gång. Enligt min kusin är det omöjligt att spela gitarr med långa naglar och det skulle kännas så skönt om jag kunde lära mig ändå, men ju längre jag sitter och klankar på gitarren, desto självklarare blir det att min kusin har rätt. Inte något jag vill inse direkt, för hur fjolligt det än låter (yes, jag är fullt medveten om det) så vet jag inte om jag är beredd på att klippa av alla mina naglar på vänsterhanden för att kunna sätta några acckord. Så som jag har försökt spara hela vintern och så som jag kollar på dom varenda morgon ifall de har vuxit över natten och så som jag avgudar alla som har långa fräsha välmanikerade naglar, är det verkligen värt att klippa av dom då för att kunna spela gitarr?

Ni anar inte hur dum jag känner mig nu men för mig är det ett stort dilemma. Långa fina naglar eller kunna spela accorden så som dom ska låta? (Spela kan man ju ändå, bara att det låter hemskt) Det är knappt så jag vågar fråga er läsare om vad jag ska göra, för jag vet ju att en normal människa skulle inte ens tveka, men ändå. Trasiga äckliga ovårdande naglar är lika äckligt som att ha fett hår!

image146

Och varför finns det inte något man kan sätta på fingertopparna så att man kan spela trots långa naglar? Ni anar inte hur mycket tid jag ägnat ikväll åt att försöka hitta duktiga gitarrister med långa naglar eller tips på något annat man kan göra ifall man inte vill klippa av dom. Meningslös sökning, men ändå? Långt bort någonstans i Usa borde det  finns något? Annars vet jag vad jag ska ligga och klura på framöver innan jag somnar...

Sicken tönt jag är! Men har man en förkärlek till långa välvårdande naglar är det inte så lätt...
Alla tips och förslag uppskattas!

(För övrigt så var jag på stan idag och bokade manikyr inför skolavslutningen)

Barn

image145

Johan spådde mig i händerna idag och det visade dig att jag skulle få 2 barn när jag blir stor. Det ser jag verkligen fram emot. Jag kan inte förstå hur man kan hata barn?

Tack Lina Gamsäter!

Klockan är 17.57 och jag sitter här och lipar. Fick yttligare en present av Lina idag där hon även hade skickat med ett litet brev och där hade hon skrivit så fina saker att tårarna inte kunde låta bli att rinna nerför kinderna. Jag hade inte vågat läsa det innan eftersom jag inte kände mig på det där "naaw" humöret, men det gick inte att undvika att inte bli berörd av det hon skrivit. Jag är helt mållös. Jag hade aldrig kunnat ana att hon skulle lära sig att  bli så bra på att skriva som hon har blivit och hela jag blev verkligen helt varm inombords när jag läste igenom orden som papprets fylldes av. Vilken vän jag har! Hon slutar då aldrig att överraska än.

image144

"Jag älskar verkligen att ena sekunden är du otroligt koncentrerad, du pluggar eller styr upp med något i elevrådet T.ex. och andra sekunden så kan du skämt och göra de mest oväntade sakerna. Jag älskar kombinationen av seriös och oseriös. Du står ut med mig även jag har haft PMS hela vintern och varit en Tjur boll. Du har gett mig ett enormt självförtroende som jag kan vara stolt över."
En bit av brevet jag tyckte väldigt mycket om. Tack Lina, du gör mig så lycklig ska du veta!

Det påminde mig lite om idag när vi gick in på Ica för att handla godis efter skolan. Jag hade bara en tia och godiset kostade 12 kr så jag då bad han i kassan att på skojj plocka ut några godisar så att mina pengar skulle räcka. Och ja, det är precis vad han gör också! Han tar ner sina fingrar i min godispåse och plockar ut några chokladbitar så att priset sjunker ner till 11 kr och resten bjuder han på. Haha! Glömde han bort att det är sätt så ohygieniskt att göra stoppa ner sina pengar man hållt på att pilla med en massa mynt med i en kunds godispåse? Haha, fy fan! Vem vet var dom fingarna mer kan ha varit? Usch!

Hur som helst. Lina, du är bäst och du ska veta att du varit en riktigt Tjurboll nu i vinter, men alla har vi sämre perioder i våra liv. Det accepterar jag och jag älskar dig lika mycket ändå. Våran vänskap är för stark för att sådana perioder ska skilja våra liv åt. Tre till år med dig på gymnasiet kommer att bli guld!

Världens bästa födelsedag!

Helt mållös från topp till tå. Bättre födelsedag än såhär kan man ta mig tusan inte få! Jag är så glad att jag håller på att spricka och har blivit så överröst med goda tankar idag att jag knappt vet om jag får plats med mer kärlek. Vet ni? Jag har absolut världens bästa vänner man kan ha! Jag lovar er, det finns inga bättre än dom jag har och idag har jag verkligen fått det bekräftat flera gånger om! Det finns så mycket jag skulle vilja göra för att visa att jag verkligen uppskattar det ni gjort för mig idag om jag hade råd skulle jag vilja ge er hela världen flera gånger om. Tack till allt och alla som har uppvaktat mig idag! Sms, gratulationer, sånger, presenter, omtankar, kramar, samtal och jag vet  inte vad. Ni har gjort mig mållös och det finns nog ingen som kommer somna med ett lika stort leende på läpparna som jag kommer att ha ikväll.

image141
En lycklig Lina tillsammans med Olle, Jakob, Lina och Julia på pizzerian! Blev sedan vidare till Chocolate där man blev bjuden på efterätt!

Jag kan ju börja med att berätta att den första som uppvaktade mig var Lina Gamsäter i skolan. Hon gav mig fyra paket hela paket efter första lektionen som bara innehåll massa saker jag hade önskat mig. Ett par små äkta silverörhängen till mitt andra hål i örat, ett par till silverörhängen, en deo (haha, jag har alltid brist på deo eftersom jag inte behöver använda det särskilt ofta och hon tyckte alla mina luktade förjävligt) och ett rosa nagellack i precis den färgen jag ville ha. Samt ett paket med sex chokladbollar bara för att hon vet hur mycket jag försöker undvika sånt där gott, men verkligen alltid misslyckas när jag har det nära till hands. Tack Lina! Det värmde djupt in i hjärtat efter varenda paket jag öppnade ska du veta.

image142
Presenterna från Lina, förutom chokladbollarna då :)

Första var hon inte riktigt förresten. Glömde att berätta om att jag faktiskt blev väckt utav en sångande mor och bror klockan sju i morse. Blev tårta på sängen och presentöppning, där en av presenterna var en alldeles egen gitarr! Och tro inte att jag kan spela gitarr nu bara för det. Jag kan inte ett endaste ackord, har aldrig lyckats spela ett som låter bra för den delen heller, lyckas aldrig trycka ner fingrarna på strängarna ordentligt och når för den delen inte ens till alla ställen som  ska  tryckas ner på. Grejjen är den att jag vill bli duktig på gitarr och nu har  jag verkligen bestämt mig för att bli det. Och om Lina har bestämt sig för något, ja, då finns det inget som hindrar henne!

Tredje chocken fick jag när jag, Lovisa och Lina skulle åka ner till stan för att slå oss ner på Mozarella och äta pizza. Vilka sitter inte där om inte Olle och Jakob när jag kommer dit tror ni? Jag blev helt chockad och trodde verkligen inte att dom hade kommit hit för min skull och väntade bara på dom skulle säga att dom väntade på någon annan, men icke! Istället har dom laddat upp med presenter och grejjer och vet ni vad dom ger mig om inte en en sminkning + make-up produkter på Face och en nagelmanikyr därifrån!? Det blev garanterat ett läge då jag inte orkade tänka på att jag får tjocka kinder och kines-ögon när jag ler utan hela jag skinade upp och ännu en gång blev jag säker på att dom två verkligen inte är vilka som helst! VÄRLDENS BÄSTA KILLAR KÄNNER JAG, NANNANAN! Hur glad som helst och vem älskar inte att skämma bort sig själv med sådana där grejjer om inte jag? ( Ok, jag har aldrig gjort det innan, men jag har alltid velat!) Nu vet jag inte hur jag ska tacka dom två ordentligt, men hur som helst lyckades dom göra mig hur  glad som helst!  Finner inga ord!

Även fina presenter från Lovisa fick jag som jag öppnade på vägen hem till Kalle. Ett par jätte söta trosor och en jätte fin t-shirt som blir perfekt nu till sommaren och vid det där laget ville jag nästan gråta så bra vänner jag har! Trots att jag frös och det duggade ute gick jag bara och log vägen hem från bussen och ville bara skrika ut över hela universum om hur otroligt glad jag var idag! 

Hemma hos Pappa blev jag ca 3000 kr rikare och väl hemma igen väntade ett jätte fint blomsterangagemang från Julia! Blev yttligare en gång hur glad som helst och just att det var blommor värmde ännu mer. Ni vet ju hur mycket jag tycker om sånt, eller hur? Mina kinder åkte på nytt ända upp till pannan och nu är jag så glad att jag skulle kunna dansa hela natten lång!

Och tack ännu en gång för alla sms, gratulationer, samtal och sånger! Det känns så förbannat bra att det finns så många som verkligen tänker på än en sådan här dag och det får mig verkligen att inse vad man tjänar på att verkligen  alltid försöka vara snäll och ta hand om dom man har. Ni har gjort mig så otroligt glad idag, stunderna går inte att räkna och jag är så otroligt tacksam! 

Det här var garanterat den bästa födelsedagen ever! Tack, tack, tack, tack!  Mina tack vill aldrig ta slut!


 

920514

image140
Congratz myself!

Tror ni att jag är glad nu när jag fått en gitarr va?
Haha, om jag är! Ge mig ett år och jag spelar på kronprinsessans bröllop ;)

Livet som femton, sammanfattning

Tänk att jag just nu spenderar mina sista år som femton. Jag beslöt mig precis för att skippa BBBK's match idag och ägna den sista tiden åt ta det lungt och förbereda för morgondagen. Inte ska jag avsluta året som femton med att stressa...

Året som femton har nämligen bestått av en hel del stress. Trots att jag många gånger har velat vara femton för all framtid har det funnits svackor då jag inget annat än hellre velat dö. Jag har gjort så mycket att jag nästan glömt bort att andas och pressat mig själv under vissa perioder att jag mer känt mig som en zombie som bara gick och gjorde saker på beställningar, istället för en livs levande människa med känslor och samvete. Dagen då jag åkte till Canarieöna i höstas till exempel. Jag var så lättad att det värsta var över i skolan att jag satt och grät i bilen och kunde inte riktigt förstå att jag för en vecka skulle bli fri från alla have-to-do. Jag lovade mig själv att inga betyg jag skulle få framåt så småningom skulle vara värda att behålla om det skulle innebära samma press och stress igen. Det blev en underbar vecka med joggingturer, nyttig mat, sol, bad och endast vila och känslan av att äntligen känna sig levande igen var obeskrivlig.
 
image136

Livet som femton kommer jag som sagt minnas som väldigt upp och ner. Det är ingen ålder jag skulle rekommendera med tanke på ens humör som hela tiden har gått upp och ner. Hela året har bestått av kraftiga övergångar mellan att vara förbannad på allt som finns till att vara världens lyckligaste tjej som inte  ville gå och lägga sig, i rädsla av att gå miste om något i den underbara värld man levde i. Speciellt tiden runt nyår, den tiden kommer jag alltid att minnas. Jag kände mig som världens lyckligaste femtonåring, var kär och tyckte jag hade världens bästa pojkvän (och snyggaste), kände på mig att jag lärt känna dom allra underbaraste personerna i hela Linköping och hade alltid roliga saker att göra på helgerna. Jag levde i paradiset, i en slags bubbla som jag vägrade inse så småninom skulle spräckas.

image137

När jag blickar tillbaka till sommaren bestod den mest av resor av alla dess slag. Sommarlovet började med en resa med familjen till Kroatien där jag genast blev lite halvt förälskad i en speciell kille, men som jag inte vågade gå fram och hälsa på förrän dagen han skulle åka hem. När jag kom hem kunde jag inte tänka på någon annan och på msn gjorde vi upp stora planer för hur jag skulle resa ner till Belgien och hälsa på honom i höst. (En av alla tusen ogenomförbara planer jag haft som femtonåring. - Man ville allt, men var samtidigt för liten för allt också) Självklart dog den planen ut. Ni som brukar prata med mig på msn vet ju hur tråkig jag blir så småningom och en kille jag ändå inte skulle träffa något mer kändes så småningom väldigt ointressant...

Som femtonåring var det även dags för konfirmation och den tiden är minst sagt en väldigt konstig period jag kommer bära med mig på. Alla söndagar vi träffades i kyrkan var samtidigt outhärliga samtidigt som jag stunder inte kunde sluta garva åt hur patetisk prästen var under gudstjänsterna. Jag funderade mycket på om jag ändå inte höll på att bli hjärntvättad och kom fram till att jag hade en egen Gud som tar hand om mig och gör så att allt ska bli bra. De gånger jag sagt till mamma innan jag gått utanför dörren att "det är min Gud som avgör om jag kommer hem eller inte" är många och gångerna hon har  blivit irriterad på mitt sätt att tänka likaså. Söndagarna som femtonåring blev dock inte så många i kyrkan utan den tiden jag spenderade med konfirmanderna då var i Österrike, resan vi sett fram emot hela året. Vi bussade ner och jag har alltid hatat att bila, så trots att bussresan dit och hem var roliga hade jag inget annat än hellre flugit ner. Resan var i sin tur rolig, även den rätt så patetisk och barnslig, men absolut en resa att minnas. Det blev mycket bus, skratt och gudstjänster och själva konfirmationsdagen är något jag egentligen helst av allt vill förtränga. Det kändes på något sätt fel att hela släkten kom och firade att jag hade konfirmerat mig och gav mig dyra presenter, när jag visste innert inne att jag aldrig mer skulle besöka en kyrka och verkligen inte var det minsta intresserad av kristendomens Gud och syn på Jesus. Visst var det intressant att fundera kring om han verkligen existerade eller inte, men jag hade ju min egna lilla tro...

image138

Öland hann även besökas två gånger under sommaren och hela sommarlovet avslutades med en resa tillsammans med pappa och Niklas till Spaninen. Jag har alltid blivit till en helt annan person när jag umgås med min pappa så även under den resan blev en resa jag aldrig kommer glömma. Jag lyckas alltid få mina utbrott, (ja, här pratar vi verkligen utbrott) när jag reser med dom två och de gånger jag blev förbannad på riktigt har nog Kalle och Niklas förträngt för länge sedan. (En av gångerna sprang jag ifrån dem i Valencia mitt i natten och la mig på en gräsplätt och spelade död där vi parkerat bilen till exempel) Även Kalle hann få sina utbrott den resan. Jag  tror ingen har kunnat undå att garva åt de gånger jag har berättat om hur upprörd och frustrerad han blev när brandlarmet gick (hotellet hade glömt att informera oss om att de skulle vara ett test) och jag bara sprang därifrån med alla väskor i handen (japp, väskorna skulle minsann med!) och Kalle trodde jag hade dött eller något liknande och såg ut som en physisk maratonlöpare som hade förlorat allt han ägde när jag tillslut vågade mig tillbaka till receptionen. Jag skämdes så fruktansvärt och jag minns fortfarande hur otroligt mäktig jag kände mig när jag fick ursäkta min egna far framför ögonen på honom till personalen som inte hade en aning om hur de skulle hantera det så upprörda fettot.

Annars var hotellen de absolut finaste hotellen jag någonsin bott på, Hilton 5-stjärniga var dom nästan allihopa och vi hade stora nyrenoverade rum med ständig service. Så på ett sätt levde jag i ett paradis (jag älskar allt som har med lyx att göra) och trots alla bråk vi hade haft ville jag ändå stanna kvar i Spanien resten av livet när det blev dags för hemresa...

image139

Framåt hösten blev det dags att börja nian. Jag blev en av dom äldsta på skolan och tyckte väl mest att det var tråkigt att inte ha några större att se upp till längre. Det var även vid den här tiden jag lärde känna Jakob, en av dom allra bästa killarna jag någonsin träffat. Det var som det blev en bästa-vän-förälskelse från första början och jag tyckte allt som hade med honom var intressant. Vi hade alltid så mycket att prata om och med tiden upptäckte jag att jag nog aldrig kommer att lära känna någon mer omtänksam eller snällare kille än honom.

Som femtonåring lärde jag också känna en annan väldigt speciell kille, nämligen Olle Nilsson. Ännu en gång kände jag på mig att jag inte hade lärt känna vem som helst och efter första gångerna jag hade träffat Olle och hans gäng kunde jag inte förstå varför dom ville fortsätta vara med mig. Jag tyckte jag hade skämt ut mig som börjat våran vänskap med att hitta på ett spel där man frågade ut varanndra om allt som hade med sex att göra och festen hos Edvin vill jag inte ens tänka på. ( Ett av alla mina misstag som femtonåring) Det som lättade mest efteråt var att Olle var en kille som inte brydde sig om man skämde ut sig eller inte. I hans umgänge fick man själv stå för konsekvenserna om man skämde ut sig eller inte och ansåg det endast som mitt problem. Här tjejjer har vi något att ta efter! Vi måste sluta skvallra och tissla och tassla om allt så överdrivet mycket...

Upptäckte precis att jag inte hinner sammanfatta så mycket mer om året som femton om jag ska hålla mig till att inte stressa de sista timmarna. Alla roliga fester jag har varit på får ni fantisera om själva och alla andra roliga saker som hänt, ja, jag skulle kunna hålla på hela natten att rabbla upp en massa roliga events. Skolavslutningen, Nykvarn, Experince, alla fester hos Jakob och i Tallboda, Nyår, Edvins överraskningsfest, alla härliga vårdagar, alla härliga kvällar jag bara legat och myst hemma hos någon, alla härliga joggingturer, alla konstiga försök jag fått för mig att göra med mig själv, alla Mvg:n, Midsommar, Böda, Spa-dagen med Lovisa, festen i Mjölby, Göteborg, alla galna saker jag och Lina har hittat på, Åre, Valborg m.m m.m m.m.

Händelserna tar aldrig slut och livet som femton har minst sagt varit ett väldigt händelserikt år på alla håll och kanter. Ni som har redan har varit femton håller säkert med mig och ni som ska fylla femton, ni har ett år att se fram emot, samtidigt som ni har ett år att frukta av alla dess slag. Att vara femton är underbart, fantastiskt, galet, känslofyllt, härligt, outhärligt, patetiskt, super, stressigt, knasigt, lärorikt, rörigt, trasigt, lysande, onyttigt, utmärkt och jag vet inte vad.

Sammanfattning: Att vara femton är ett år man aldrig glömmer.


Första doppet taget!

image134
Började dagen med en timmes springtur tillsammans med Simone och efter att jag åkt hem och duschat samt gjort mig lite fräsch cyklade jag iväg till Henric som låg och sov i bara kalsipper på stutsmattan. Självklart var jag tvungen att väcka honom genom att kasta fotbollen på röven och efter det flöt dagen på. Var på tok för länge sedan jag var med den killen (saknat!) så det blev en riktigt underbar dag.  Låg till större delen av dagen i solen och stekte och framåt tre, när det började bli lite väl blött under armarna så gick vi ner till ån och svalkade oss. För mig blev det mitt första dopp för i år och trots att det var svinkallt i vattnet kände jag  mig tusen gånger friskare efteråt.

Vill bara äta upp den här dagen så härlig den har varit! Att man är några nyanser brunare för nästa vecka gör ju inte saken sämre och att jag fyller år på onsdag gör att jag inte kan känna mig någonting annat än lycklig idag. Mums!

image135
Titta vad jag kan vara gullig ibland....

Sommardag!

Tänkte försvinna från världen för ett tag och bara lägga mig ute i trädgården, sola och brodera på min klänning som snart måste bli klar. Vilken sommardag och hey vad alla borde vara glada! (Förutom Englas familj då, som precis just nu håller i hennes begravning.)

Igår var det natteinnebandy och dom två första matcherna gick suveränt. Utklassade dom andra med först 7-0 och sen 3-0. I semifinalen åkte vi tyvärr ut i förlängningen och jag ljuger om jag skriver att jag inte brydde mig ett dugg. Jag var ju pepp på att vinna och var pepp hela kvällen på att få spela mer, men tyvärr. Man kan som sagt inte vara bäst i allt. Det vore värre om vi förlorade Majcupen, för den har vi vunnit 2 år i rad nu...

Nu ska jag gå upp till rummet och hämta min klänning, ett rött nagellack och sätta på mig en bikini (Uuusuch).
Hare nice!

How many heartaches must I stand?

image133

Jag vill inte ens tänka på hur arg jag var i morse när jag vaknade med känslan av att jag borde tända sänglampan och sätta mig och läsa igenom alla sidor till kemi-provet. Jag blev så fruktansvärt förbannad och hade lust att sticka en kniv rakt igenom Håkans hjärta. Promenaden till skolan styrde min ilska och när jag väl kom fram mötte jag en lika dyster Olivia vid cykelstället. "Lina, idag vill jag bara dö. Jag orkar verkligen inte mer nu" sa hon och jag blev så lättad av att någon kände likadant att jag brast i skratt och i gråt samtidigt.

Efter kemiprovet var det som en hel sten plötsligt försvunnit ur kroppen och jag förstod inte vad det var som hade gjort mig så arg innan. Plötsligt kände jag mig bara lite halvt sjuk p.g.a av huvudvärk och förkylning och på lunch-rasten körde Henric förbi med sin bil och höjjde genast mitt humör.

Efter en plågsam elevensval med Gymnasiematte var skolan äntligen slut och det blev dags att traska hemåt. Bestämde mig för att hoppa över träningen så att jag kunde vara hemma och vila upp mig lite och nu ikväll har jag varit hos Lisa och övat på våran muntliga redovisning om Buddhismen vi ska ha imorgon. Tänkte ta och pröva ut ett bra lakan jag kan ha så att jag ser ut som en munk tills imorgon nu...

Ikväll vill jag vara Olle.

image131
En bild som gör mig glad.

Idag är det ingen Lina-dag och på sånna dagar är allt som gör en gladare tillåtet. Idag känner jag att jag skulle behöva lite Olle i mig. Jag skulle behöva känna den här känslan att allt fixar sig ändå. Skitsamma om du skolkar eller skriver ig på ett prov, det viktigaste är ju att du har sprit till helgen...

Naevars, inte riktigt så kanske. Men lite av den känslan. Varför har jag så svårt att ta ett litet prov med en klackspark och rent utav bara skita i det? Varför kan jag inte bara intala mig själv att det inte gör någonting om jag blir sänkt i hälften av mina ämnen, för jag kommer in på vilken linje jag vill ändå.? Varför måste jag känna att jag inte ens tänker öppna mina betyg till sommaren bara för att jag blivit så mycket sämre? Det här med högra krav är något jag har mycket kvar att lära om...

Ikväll vill jag vara Olle och verkligen inte bry mig om sånna här saker. Hur gör man? Hur slutar man att ställa så höga krav på sig själv? Tips, någon?


Echinagard

Jag antar att det var tack vare pussen jag fick igår som jag vaknade upp med halsont och om det är något man inte vill vara nu så är det väl just förkyld. Gick direkt ner i köket för att leta efter några tabletter eller något liknande som skulle lindra förkyldning vid symptom och hittade en flaska EchinaGard. Skumma ingredienser och det ska drickas en gång i timman, men vad som helst är väl bättre än att bli förkyld...


Ska snart cykla iväg till skolan och dagen slutar med att vi ska ner till stan och spela beach-volleyboll på idrotten. Kan det bli en bättre dag till något sådant? Självklart är bekinin på och jag är så pepp på det som man bara kan bli!  Ha en bra dag!


Chokladmatte?

Idag var det äntligen sista nationella provet som skrevs för årskurs nio. Matte var det och det gick varken bra eller dåligt för min del. Hade velat prestera bättre än vad gjorde och blev galen för att jag inte klarade sista uppgiften, men jag ska inte klaga i onödan. Det ska ju trots allt inte vara bara de nationella proven som styr slutbetygen. Det jag blev mest irriterad på var ämnet det hade valt för i år. Just av alla miljontals ämnen det finns att välja mellan så hade det valt choklad, min största fiende här i världen. Varför varför och yttligare en gång till varför just choklad? Jag som gör allt i världen för att sluta vara chokladberoende och så plötsligt kommer det ett matteprov på morgonen där varenda jävla uppgift handlar om choklad!?! Klart man blir sugen och känner för att att man vill ha en chokladbit efteråt...

Tog en promenad hem från skolan med Hanne och efter att jag försökt att förstå mig på kemin aningen bättre (det är sjukt avancerat och krångligt den här gången) så begav sig jag, Hanne och Lina bort till Korpvallen där Börjes brygga bollklubb spelade sin första debutmatch. Riktigt roligt att kolla på, speciellt när det verkligen syns att varenda än antingen röker eller festar så mycket att de knappt orkar spurta ens när de har bollen. Höhö. Helt urusla var dom faktiskt inte. Matchen slutade 1-1 och jag kunde återigen traska hemåt med ett glatt humör över att jag fått träffa en massa roligt folk jag inte träffat på länge.

image125

Kvällen spenderades ute på min balkong med doftljus på bordet och filtar med Lina. Bilden är hemsk på mig, men jag tyckte Lina blev rätt så söt så jag lägger upp den ändå. Det är ju trots allt vi och det är det som räknas. Lite mobilbilder från grillkvällen hemma hos Jakob bjuder jag också på. Njuut!

image126
Cunning, Widar och Rustan visar det han är bäst på..

image128
Jag ryser fortfarande bara av att påminna mig om  den där känslan jag kände när jag stack igenom nålen..

image129
Hehe, sötingbild på Andy!

Kommer fler bilder snart, så fort Malin blir lite bussig och skickar över dom.
Godnatt!


a b c d e f g

Har precis kommit hem från skolan efter en lång pratstund med Hanne utanför hennes gata och tänkte slå mig ner på min balkong och ge kemiboken en andra chans nu. Den låg orörd igår och hela kapitlet handlar om saker jag inte förstår mig på så det gäller att  hjärnbarken hinner med idag. En kladdkaka till vore inte helt fel, men nej. Fram tills den 14:e maj ska jag försöka vara nyttig och inte äta någon sån skit. Min mamma la fram en tidningsartikel på frukostbordet idag om Caffe latte som hon tyckte jag borde läsa, så uppenbarligen är det inte bara jag som tycker att det blir lite för mycket av det goda lite för ofta. Det stod i alla fall att om man drack en stor kaffelatte varje dag under ett år gick man upp ungefär 11 kg på bara det, så att försöka bli beroende av Kaffelatte istället för godis var visst ingen vidare bra idé...

Sista lektionen vi hade idag var musik och om det är något jag inte förstår mig på så är det just musik. Efter varje musiklektion får jag ångra jag att jag inte började spela något instrument när jag var yngre eftersom jag förstår nada om hur allt hänger ihop. Det tar 1521721 miljoner år för mig om jag ska försöka spela ett kort stycke från ett nothäfte som saknar acckord och behöva räkna ut vad varenda not står för. Jag kan knappt alfabetet baklänges så bara att förstå var F ligger om jag nyligen spelat G blir en utmaning för mig. Och dessa dur och moll som man hela tiden måste sitta och räkna ut hur dom ska va, dom är  som två små djävular i mina ögon. Om det är något språk jag skulle vilja bli bättre på så är det just musikens språk. Att kunna förmedla känslor med musik är ju bland det mäktigaste som finns och  jag vill, vill, vill förstå mig på hur man gör. Funderar på att önska mig en gitarr tills födelsedagen och verkligen se till att jag lär mig att spela så det låter bra. Någon som har något tips på någon bra nybörjar gitarr? Tänk att kunna va den som i sommar drar med sig gitarren till alla grillkvällar och bjuder på några härliga gigs...


(Y)

Yes! Det kändes så bra när jag bestämde mig för att gå ner till nedervåningen och ta reda på var min kasse hade tagit vägen som Julias mamma lämnade utanför våran dörr i tisdags och det visade sig att den troligtvis har hamnat i sopptunnan som soppgubben redan varit och tömt. Den innehöll bl.a mina gympakläder, joggingskorna och 50 kr så nu har jag verkligen lust att gå ner och strypa huvudet av mammas sambo som självklart är den enda som gör sånna otänkbara saker. Arrgmmfh. Han kommer då inte ha mycket att säga till om den kommande tiden eftersom han precis runierat mig på åtminstonde 700 kr då jag inte klarar mig utan ett par joggingskor. Lär man sig inte av ett misstag eftersom det redan har hänt att en kasse med viktiga saker har hamnat i sopptunnan en tidigare gång? Ae, nu blev jag på dåligt humör.

Akta solrosor

Det blev en härlig cykeltur ut till Malin och Frida i morse med solen stekandes på armarna och med en lukt av åkrar och koskit i näsborrarna. Som jag skrev tidigare bestämde jag mig för att så lite frön när jag kom hem och plötsligt  förvandlades jag till ett litet barn för en stund och lekte trädgårdsmästare, duttade lite med fotbollen som legat och skräpat hela vintern och övade på att hjula framåt och tillbaka på gräsmattan. Hann även bestämma mig för att jag ville bli lika smidig och lätt som under gymnasttiderna och fick min dagliga jag-vill-börja-om-mitt-liv-på-nytt-attack och gick upp och rensade hela datorn på gamla bilder. Tog bort skit som jag inte ville minnas och bevarade bilder från tider jag helst av allt ville ha tillbaka långt in bland mappar och filer. Rensade kontaktlistan på Msn och tog bort kontaker jag inte tålde att se som online och insåg för ett tag att hur mycket jag än försöker lämna allt jag vill glömma bakom mig så kommer det alltid finnas spår som kommer att spöka i själen. Var du tvungen att va så jävla perfekt i mina ögon? Var du tvungen att va så jävla bra på kyssas? Och på tal om mina solrosor igen. Om ni är duktiga att följa min blogg så kommer ni att få se hur det kommer att gå för mina frön eftersom jag tänkte gå ut varje söndag framöver och ta en bild. Spännande va? ;d

image124

Nu ska jag leka kemist och försöka intala mig själv att det verkligen är hur intressant som helst att läsa om elektrokemi och verkligen satsa på att få så många "aha-upplevelser" som möjligt under kvällen. Can't wait!

You can't hurry love


Min morgon började med att jag hittade den här glada låten på Mirams blogg och blev med ens helt förälskad i den härliga harmonin man fylldes av.  Fick en glädjekick och plötsligt kändes det inte alls lika tungt att plocka iordning i rummet efter gårdagens jag-har-bråttom-jag-slänger-allt-på-golvet. Snart ska jag cykla iväg ut till Malin för att få hem lite bilder från helgen och resten av dagen hade jag tänkt att spendera hemma. Kollade precis ut genom fönstret och såg att det var fint väder ute så kanske blir det att sätta lite frön ute i trädgården? (Jag är trädgårdsfantast i hemlighet...)

Igårkväll var det grillning hemma hos Jacke som gällde och för min del blev det en väldigt rolig kväll. För många kom väl kvällen igång efter Fyhrs och Simpans trip ut till Ryd och extra kul blev det när det kom lite ännu mer folk framåt klockslaget. Lite halvt sadist som jag kan va ibland fick jag även två kickar under kvällen eftersom både Lina och Malin ville känna på hur det var att ta ett till hål i hörat och lämnade ansvaret till mig. Och för er som aldrig har tagit hål på någon annan. Känslan när man trycker nålen igenom örat och när den precis går igenom är helt obeskrivbar. Stöt genom hela kroppen. Finns det något man kan jobba med i framtiden som går ut på att skada andra människor? Och något vettigt menar jag då, inte misshandel eller något sådant. Tänk att få sånna där kickar på jobbet varje dag av att knäcka folks ben eller något sådant! 

Outside looking in

För er som inte förstod så var det Hanne som hade kommenterat mina två osminkade bilder i förra inlägget. Jag hade fått henne att vilja hämnas efter en vass kommentar jag skrev till henne på bilddagboken och jag börjar alltid garva för mig själv när jag läser  igenom  vad hon skrivit.
"Alla fina ord du har sagt & alla underbara saker vi har gjort tillsammans, vi har gått & köpt godis på rasterna, bakat kladdkaka men skitit i att värma den i ugnen, du åt själva degen & jag fick slicka skeden, tack Lina! " 
Det där stycket träffade rakt in i reptilhjärnan. Ibland har hon allt bra humor den där tjejjen!

Igårkväll var jag på fest hos Marcus ute i Tallboda. Mina och Fias andra planer för kvällen gick i kras och när Malin fixade så att vi fick komma dit blev jag så glad att jag inte visste vad. Och det blev en riktigt riktigt rolig kväll för min del faktiskt! Marcus lyckas visst alltid fixa med roliga fester och trots att det var lite segt folk ute på altan ibland fanns det alltid liv i vissa som fixade upp stämningen (slaskarn).  Lyckad kväll och extra kul att jag äntligen fick träfa min Malin och Frida som kommer hit allt för sällan.

image123
Lisen och jag 

Om en halvtimma är det jobb på Linds Café som gäller! Även där var det ett tag sen jag var så det ska bli riktigt roligt att få komma dit och stå i kassan idag och prata lite skit med Gabbi. Ikväll blir det grillning med gamla vanliga gänget. Mys!

Hahah


image122

Du kommer alltid vara en stor del av mitt hjärta.
Din personlighet är fantastisk & din utstrålning, jaa gumman, jag kan helt enkelt inte hitta ord för det! Så fantastisk är du sweetii. Alltså, dessa bilder säger allt, du är så fruktansvärt vacker Lina! Jag tror inte att du kan förstå din beydelse. Alla fina ord du har sagt & alla underbara saker vi har gjort tillsammans, vi har gått & köpt godis på rasterna, bakat kladdkaka men skitit i att värma den i ugnen, du åt själva degen & jag fick slicka skeden, tack Lina! Du är helt jävla fucking amazing!
Hur många kilon du än går upp & hur mycket du än äter så kommer jag alltid att älska dig. Du kommer alltid ha en speciellt stor plats i mitt hjärta, för det behöver du, det vet jag.
Det är bara lite tragiskt att godiset & onyttigheterna har tagit över ditt liv, men en sak är bra, jag vet alltid vart jag har dig, johannelunds ica. Det är en stor trygghet för mig, likaså att du är en stor kompis till mig, med ett extra stort hjärta som klarar överbelastning gumman!

JAG ÄLSKAR DIG fetmaBERGET  

En vän för livet.

Kom precis ut ur duschen och sitter och funderar på om det kanske börjar bli dags att gå till Skarpan för att hämta min cykel jag lämnade kvar där på Valborg. Lovisa sov här inatt så kvällen igår spenderades med henne framför My Blueberry nights. Satt spänt och väntade under hela filmen på att den skulle komma igång, men den slutade lika segt som den började.  Knäpp film. Ingen jag kan rekommendera direkt om man förstås inte vill bli halvt förvirrad under ett par timmar. 

Annars så tog vi det mest lungt och tog igen den tid som vi inte har kunnat spendera med varandra på sistonde. Och det behövdes vill jag lova!  Jag kan inte riktigt sätta ord för vad det är som gör att det känns så bra efter ha varit med henne, men något speciellt är det. Det är som  om mina tankar förgrenar sig och blir till vilsna never som hos ett barn när jag har varit utan henne för länge. De hittar inget fäste och Lovisa får mig att krypa tillbaka till stammen igen. När jag var yngre såg jag alltid henne som en förebild just därför att jag inte kunde hitta ett endaste fel på henne. Redan då verkade hon ha hittat sig själv, insett vad man borde prioritera här i livet och vad som än hände kunde hon aldrig vara dum mot någon. Hon verkade vara så älskad av alla och det ville jag också va.

image115

Idag är det ungefär 3 år sedan jag såg upp till henne på det sättet.  Idag känns inte ett år som någon större skillnad mellan oss, men hon är fortfarande samma gamla goda vän som alltid ställer upp för en. Idag har vi kommit varanndra ännu närmare. Jag har till och med upptäckt att även hon har sina brister, även fast dom är ytterst små  och svåra att upptäcka. (Hon kan inte cykla snabbt, kan få sina "nu måste jag ha mat" eller "nu måste jag gå ut och få frisk luft" anfall då ingenting annat gäller och kan vara aningen seg på att svara på sms ibland.) Brister som jag trots allt älskar. Det är ju bristerna och personligheterna som sätter charm på personerna! Lovisa försöker inte va som någon annan och står alltid stadigt på jorden och möter alla med ett léende på läpparna. Det är inte många som är som hon och jag vet att jag verkligen är lyckligt lottad som har henne som vän. Och inte bara som vän, utan för mig är hon är vän för livet. Och det är inte ord jag bara skriver för att det ska låta bra, utan Lovisa är verkligen en vän för livet. Dom orden kan jag spela hur mycket pengar som helst på.

Jag blir nästan lite tårögd när jag tänker på alla fina ord jag skulle kunna skriva om den tjejjen och för hur långt det här inlägget skulle kunna bli om jag skulle fortsätta att skriva om vilken otroligt bra vän jag har. Nu har jag dock hunnit bli rätt så sugen på att förnya min header på bloggen innan jag lämnar huset idag. Nyårsbilderna känns passé, även fast det var en riktigt höjdarkväll och blev världens bästa start på det nya året.

1:a maj

image114
Tell me did the wind sweep you off your feet
Did you finally get the chance to dance along the light of day
And head back to the milky way
And tell me, did venus blow your mind
Was it everything you wanted to find
And did you miss me while you were looking for yourself out there
Drops of Jupiter - Train 

Äntligen så är det maj och maj är min månad och jag tycker väldigt mycket om maj. Dels för att jag fyller 16 år den 14:e, men också för att det för varje dag blir fler nyanser av grönt utanför fönstret, den riktiga värmen kommer (många passar på att ta sitt första dopp) och kläderna blir bara tunnare och somrigare för var dag som passerar. Jag köpte ett  par chinos igår och plötsligt känns varenda topp som om den skulle passa bättre till ett par beiga byxor istället för ett par mörkblå jeans. Maj är en glad månad och det känns verkligen bra att det är 1:a maj idag. Att jag har hunnit med att städa och rensat i alla mina garderober känns inte heller helt fel och att Lovisa kommer hit snart gör inte den här dagen ett dugg sämre!  Hey, någon är på topp humör idag tror jag!

Did you finally get the chance to dance along the light of day?

Kvällen igår började med grillning hos Amanda och när jag kom dit var allt folk nästan där. En del satt inne i garaget där hon hade dukat upp ett stort bord och satt på lite partymusik medan andra försökte få igång grillen. Gick väl helt ok med det förutom att det mesta av det vi försökte grilla blev bränt. Det var tur att jag hade tagit med mig hela 4 korvar eftersom två av dom snabbt blev bortglömda och kolsvarta. Blev hur som helst en väldigt bra start på kvällen och när vi hade grundat färdigt begav vi oss på långpromenad bort till Skarpan på fest. Också väldigt roligt! Vid tio tog vi bussen intill stan där killarna passade på att lägga sina revir på St.Lars kyrkan och själv så hamnade man på Five tastes innan det bar vidare till Stångebro. Och väl där fick man glädja sig åt att man redan haft en kanon kväll för något vidare drag där kan jag inte påstå att det var. Efter att Jakob och jag gått runt och hälsat på det folk vi kände gick vi hem till hans mormor och morfas lägenhet och chillade lite innan jag ringde och väckte mamma och bad henne att komma och hämta mig.

image113
Martin, Rulle och August försöker hålla koll på köttet.


Haha, jag älskar min mammas försök i att komma på mig med att vara lite halvt berusad.
"Lina, andas på mig så jag får känna din andedräkt"
Jag andas.
"
Fy fan vad du luktar sprit! Hela du luktar ju sprit!"
(Som om jag plötsligt skulle erkänna att jag druckit mängder med sprit)

Och igår luktade jag inte ens på något som var i närheten med att vara starkt sprit eftersom jag hade varit klok nog och fixat gott cider. Men bra försök där mamma, keep trying!

RSS 2.0