Inga anonyma kommentarer, tack

Vill bara meddela  till alla som kommenterar anonymt att det är dags att ni vågar stå för vilka ni är och inte bara skriver massa skit för att trycka ner mig? Det är jätte kul att få kommentarer och det är inget fel med att att vara ärlig och kritisera vad jag tycker, men vad har man för syfte när man bara slänger dit en onödig kommentar där man knappt  säger halva sanningen med vad man ens menar och inte ens vågar stå för vem man är? Vem är det som ska skämmas egentligen? Jag som ändå vågar stå för vem jag är och vad jag skriver eller ni som bara är ute efter att trycka ner folk? Jag tvingar ingen att läsa vad jag skriver så för er som stör er, sluta läs! Jag slår vad om att det finns bättre saker att göra än att sitta och läsa om ett liv man bara stör sig på? Skärpning!

För övrigt har det varit en mycket konstig dag i skolan. Ingen lärare som vanligt på svenskan och då var det fler än jag som hade svårt att koncentrera sig i sin läsning. Slutade visserligen med att jag lyckades komma in i min bok, Ulrike och kriget, som faktiskt är en riktigt bra bok. Den handlar om en tjej i våran ålder som lever under 2:a världenskriget och blivit påverkad av Hitlers propaganda och lever som helhjärtat nationalist som strävar efter att anmäla så många anhöriga som möjligt för att få "märken" på uniformen. Hon blev inte ens ledsen när hon förlorade sin mamma under ett bombdåd, - hon ansåg att hon dog för sitt fosterland och därmed kom upp till himmelen och sånna saker ska man inte sörja över. Riktigt hemsk bok. Ena stunden sitter man och vill bara hoppa in boken och förklara hur det egentligen ligger till och ena stunden sitter jag och asgarvar för de hemska grejjerna de gör låter så fruktansvärt oseriösa. Häromdagen stod det att de skar upp fostret ur gravida kvinnors magar i Ryssland och hängde upp dom i träd, och trots att det låter hur hemskt som helst så råkade jag få upp en väldigt rolig bild framför mig. Det är inte det att jag inte kan känna empati för hur det faktiskt var, men min fantasi kan spåra ur ibland bara...

Nog om det. Vem orkar läsa om vad min bok handlar om? Det jag ville komma fram till var att jag älskar svenskatimmarna när vi inte har några lärare och man verkligen kan släppa loss och låta det bli ett enda stort kaos.

Nu så ska jag samla mig och troligen bege mig till Amanda och träffa lite folk. Orkar egentligen inte, men om man saknar någon tillräckligt mycket finns det inga hinder som kan få än att inte ta cyklen och trampa iväg. Ha det bra!


Äcklad

Jag är inte personen som brukar bli äcklad av folk. Visst, jag är som de flesta andra som blir äcklade av våldtäcksman, pedofiler, folk som spyr, luktar svett och har fett hår, men jag är mer personen som letar efter anledningar till varför personen i fråga gör som han/hon gör. Kanske har den varit med om något i sitt förflutna som gör så att han/hon tänker annorlunda, kanske har man det jobbigt eller i vissa fall varit väldigt full så man faktiskt inte vetat vad man gjort. Jag brukar alltid komma på något så jag slipper gå runt och störa mig på någon i onödan.

Skillnaden nu är att det jag äcklas av går varken att skylla på fylla eller hitta någon som helst anledning till. Kanske borde det mer sitta som stora knivar i magen av besvikelse, men jag kan inte råför att jag inte gör annat än att äcklas den här gången. Jag vill inte ens veta att det har hänt, vill inte inse att någon jag trodde att jag kände i själva verket var en stor idiot. Vad för slags är nog bäst om jag håller för mig själv (ni som känner mig, vet säkert vad jag syftar på ändå) för det är som sagt, inte meningen att jag ska skämma ut eller trycka ner folk här. Jag tycker bara om att skriva vad jag tycker och lätta på hjärtat ibland. Och visst, ni får tycka att jag överdriver, (man gör det när man är upprörd) men dom som inte förstår varför jag känner som jag känner har inte med mig att göra.

Nu sätter vi punkt på det och lägger mitt äcklande bakom oss. Dagen idag har varit bra och det var underbart att åka skridskor med skolan på eftermiddagen.  Vädret var på topp och man  fick nästan ha solen i ögonen under hela tiden vi åkte och jag kan inte göra annat än att älska att åka skridskor. Det som sjunker dagen till att den bara  har varit bra är att det gick skit på teknikprovet och jag kommer troligen få en sänkning där, som jag troligen kommer få i en rad olika ämnen nu till sommaren. Inte för det gör mig särskilt mycket egentligen, eftersom jag troligen kommer in på vad jag vill ändå, men kul kan jag ändå inte påstå att det är. Som jag skrev ovan så försöker jag alltid hitta anledningar till allting, så den här gången skyller jag på att jag var uppe till klockan halv två kvällen innan och gick upp klockan sju på morgonen och fick alltså inte tillräckligt med sömn. Helt ok bortförklaring faktiskt, kanske aningen onödigt bara.

Har även hunnit fika på stan idag med Lina, gått på dansen och köpt mig ett par nya skor. Tygskor, som vanligt svarta eftersom jag tycker det är enklast att köpa svarta skor. Dom tröttnar man aldrig på och man kan ha dem till allt. Tycker faktiskt inte det är ett dugg kul med skor, till skillnad från många tjejjer som är helt skogalna och har ingen vidare bra känsla för det här med stil när det kommer till vad som ska sitta på fötterna. Och ja, då är det väl ändå bäst att hålla sig till stilrena enkla svarta skor tills vidare? Aningen tråkigt kanske, men det får bli ett par roligare skor till sommaren sen...

Ny design

Ett väldigt stort problem som jag har är att jag aldrig kan lämna saker ogjorda, om jag väl kommit igång med dem. Som idag till exempel när  Olivia precis hade gått och jag bestämde mig för att försöka förstå mig på hur man ändrade designen på bloggen. Då var klockan tio. Nu är den halv ett och jag känner mig äntligen nöjd med min nya header. Klockan är alldels för mycket och jag borde ha gått och lagt mig för länge sen. Har teknikprov imorgon (som jag knappt ägnat ett dugg åt), måste hinna duscha innan skolan + packa ner skridskor och hitta lämpliga kläder för bandyn. Vilket betyder att jag behöver lång tid på mig imorgon innan skolan eftersom det är alltför vanligt att jag får beslutångest om en rad olika saker. Och nu när jag ändå inser hur viktigt det är att jag går och lägger mig så snabbt som möjligt, ja, då sitter jag ändå kvar nedsjunken i datastolen och fortsätter skriva... (Någon som vill slå till mig så jag faktiskt inser vad jag gör?)

Fast och andra sidan, vem har mått dåligt över att göra saker dom i själva verket bara har lust att göra? Jag har inte lust att sova nu, det är tråkigt och slös på tid och jag vill faktiskt sitta uppe lite till, så varför inte? Världen går inte under, och förhoppningsvis inte jag heller...

Dagens ros måste jag dela ut också som får gå till Olivia som av en slump hittade mitt id-kort under sängen idag. Så många timmar jag letat och besvärrats av att inte ha det och så plötsligt håller hon det i handen hemma hos mig. Jag blev så chockad att jag började skratta och plötsligt hade jag sparat 300 kr och det kändes inte helt fel vill jag lova! 

Nu ska jag äntligen gå och lägga mig och somna gott eftersom allting verkar lösa sig för mig just nu. (Min Gud skämmer bort mig) Orkar dess värre inte bädda upp sängen så får lov sova på överkastet inatt, men det har jag ju gjort förr. Tänderna får också vänta tills imorgonbitti på att bli borstade och läxorna, ja dom struntar jag i idag också. Godnatt!


Onsdagmorgon

Idag är det onsdagmorgon och jag sitter uppe och målar mina naglar. Skolan börjar inte förrän 10.00 och jag hade egentligen tänkt att gå upp för att göra mina läxor jag inte hann göra igår, men ibland känns andra saker mycket mer nödvändiga. Man kan inte alltid göra nytta här i världen och eftersom jag fick tillbaka mitt matteprov igår, som för övrigt var helt felfritt  så tycker jag att jag förtjänar att göra lite onytta.

Igår så träffade jag Vickan på stan (mycket trevligt) och efter ett tag kom även Henric dit och då återstod bara att Kalle skulle komma så jag skulle kunna aktivera mitt nya bankkort (mitt 4:e nya jag får nu, eftersom jag är så slarvig av mig ibland) så jag skulle kunna köpa min älskade Fred Perry tröjja som äntligen hade kommit in i affärerna igen. Blev ett dyrt impulsköp, men som jag letade efter den sist jag var i Stockholm kändes det inget annat än rätt.  

   

Efteråt åkte jag och Henke hem till honom där det bjöds på mat och blev en riktig mysarkväll, precis som förut och som vanligt kunde jag inte sluta le i hans sällskap och var lika glad som alltid när mamma kom och hämtade mig. Och det trots att hon hade PMS och var svintjurig p.g.a hon hade fått stå och vänta vid fel ställe en liten stund och var trött och ville hem och sova. Och ja, det finns fördelar med att ha en tjurig mamma också, eftersom hon är expert på att lära mig hur man INTE ska vara mot andra människor.


Tillbaka till rutinerna igen då...

Jahopp. Då var man tillbaka till de gamla rutinerna igen och vid det här laget vet de nog de flesta vad jag tycker om det. Dagar som ser lika dana ut är ingenting för mig och den här påsken har jag ingen resa att se fram emot heller, som vi alltid brukar åka på. Blir visserligen en större över jul/nyår, men lite tråkigt är det allt. Kanske dags att planera något med kompisarna istället? Skulle vara guld att åka till Sälen och få åka mer på snowboarden (jag kan verkligen inte sluta att drömma mig tillbaka till dagarna i Åre), men hur lätt är det för ett gäng 15 åringar att få en sådan resa verkställd på en skala?

image45

Var på sätt och vis trevligt att komma tillbaka till skolan idag i alla fall för att träffa alla. Tiden rann iväg rätt så snabbt och på lunchrasten gick jag och Lina och hämtade våra omdömen där det bl.a stod att jag hade chans att få Mvg i idrott om jag gjorde en bra lektion, så nu gäller det verkligen att göra något bra av den uppgiften. Ett Mvg där vore inte helt fel, trots att jag kanske borde vara nöjd med det jag har...

Var med Lina efter skolan och jag kan inte förstå hur man fortfarande kan ha så roligt tillsammans,  trots att  man varit var och varannan dag med varanndra i snart 3 hela år nu. Det kan inte betyda annat än att vi måste vara gjorda för varanndra och livet blir så mycket bättre när man har någon man verkligen kan dela ALLT med. Finns ingen jag kan berätta lika mycket för eller vara lika mycket mig själv med. Här har vi någon som älskar än hur konstigt man än beter sig ibland och  en som alltid finns där för än, var man än befinner sig. I mina ögon är hon helt klart den bästa vännen i världen man kan ha.

Ny video


Satt och klippte ihop en film igårkväll med videos från dreamparken samt lite bilder ifrån veckan. Vet att vi inte är några proffs direkt, men tänk på att det faktiskt är första dagen jag över huvudtaget befinner mig i en dreampark med snowboard. Idag blir det att vidga vyerna lite och sätta hjälmen på huvudet och sikta på en 360° och lite snyggare grabbningar. (Förlåt för att det låter som att jag tror att jag är bäst, men tycker verkligen det är skitkul att utmana mig själv och göra saker jag inte klarat av innan) Hur det sedan går är ju en helt annan sak, men om man siktar mot stjärnorna når man trädtopparna som ett gammalt ordspråk säger... Det är sjukt roligt i alla fall och om jag kunde hade jag gärna stannat här en vecka till, trots totyren man får leva med i stugan.




Måste också tillägga att jag fick ett samtal i morse klockan 05.43 av någon/några som sa sig vara Andreas Svensson. Han hade tydligen vaknat för två timmars sedan och upptäckt att han hade halsluss och det stör mig fortfarande att jag inte lyckades komma på vem/vilka det var. Ena stunden lät de faktikst som det var Andreas, nästa som Petter eller Martin, men egentligen så tror jag att det var några helt andra. Busigt att ringa så tidigt, men jag tyckte mest att det var kul.

Träffade även Charre här i Duved igår som gav mig en väldigt rolig stund innan jag tog bussen till Åre. Vi taggade varanndra till att grinda och lyckades faktiskt tillslut och det gjorde mig  helt överlycklig. Gav garanterat energi till resten av dagen som spenderades i dreamparken med Albin och Peder. Blev en helt sjukt rolig dag faktiskt och jag vill allt annat än att åka hem idag nu när man äntligen börjat komma igång! Vädret idag ser dock inte så lovande ut så funderar på att skita i mina drömmar om grabbning och 360°. Man har ju inte bästa förutsättningarna  att klara det direkt när det är snöstorm utanför stugan.

Hoppas på att få träffa Malin en stund innan hemresan också. Hon hinner troligtvis fram till fyra och natttåget går inte förrän vid sju så om inte Kalle behöver allt för mycket hjälp med städandet och packandet här i stugan ser det riktigt ljust ut. Måste ju hinna säga grattis till Cameron som inget annat än fyller 16 år idag!

Thailand över jul/nyår?

Började dagen som igår med att värma upp i Duved. Vädret var liksom igår strålande och solen lyste så starkt att jag blev tårögd när jag for fram i backarna. Vid elva tog jag bussen till Åre där Peder och Albin mötte upp mig vid VM6an och därifrån tog vi oss direkt upp till Åreskutan och åkte off-pist ner till botten igen, där MAX blev nästa mål. (jag hatar för övrigt att äta hamburgare tillsammans med killar) Satt säkert och käkade i över en timma och pratade om allt mellan himmel och jord innan vi tog Kabinen upp till toppen igen. Där väntade Ravinen och jag kan inte säga annat än att det var stor skillnad idag sen igår. Och det trots att jag när jag skulle försöka hoppa landade med brädan i en av alla de tusen sjöarna som alltid råkar befinna sig där man minst vill ha dom. Fick lite problem med att komma upp, men som tur var läckte inte snowoardskorna igenom så det var bara att åka vidare...

Fick även ett mejl ifrån mamma idag om ett förslag på ett hotell i Thailand som vi troligtvis ska åka till över nästa jul och nyår. Tackade nämligen nej till att följa med till Spanien över påsk eftersom hotellet inte dög för mig så nu var hon tvungen att komma med något maffigt för att locka mitt intresse och det har hon inget annat än lyckats med.
Blue Village Exotic Dalar Resort FFFF, klicka på länken om ni blev nyfikna.


Åre, och man vill aldrig mer till Sälen.

Det var någon gång efter lunch som himlen öppnade upp sig och en klarblå färg bredde ut sig över hela fjället. Äntligen fick man skymta solen och snön ändrade snabbt färg från lite halvt daskgrå till kritvit. Vinden verkade vara ett minne blott och temperaturen steg till ca 6 grader och vart man än åkte mötte man någon som inte kunde låta bli att små le för sig själv. Till och med uppe på Åreskutan höll vädret i sig, där det hittils har blåsit uppåt 25m/sekund och varit så dimmit att man bara kunnat se de närmsta metrarna. Livet kändes plötsligt mycket mer värt att leva och man nästan flög fram i backarna. Underbart. Efter den här dagen har man verkligen fått se vad alla menar med att de älskar stället och allt är så mycket bättre än i Sälen. Jag är tveksam på om dom ens går att jämföra med varandra..

image44

Det var dock en backe som jag verkligen inte flög fram i. Ravinen, som var en helt opistad backe helt utanför skidområdet som Peder och Albin tog med mig till. Säkert rena drömmen om man hade skidor, men som ej så oerfaren snowboardåkare fick jag åka med hjärtat uppe i halsgropen och göra så gott jag kunde för att undvika alla sjöar, berg och gupp som bredde ut sig. Vart man än åkte så lyckades det alltid komma ett stort gupp som gjorde att man hamnade på röven och om man för en gångs skull lyckats hålla sig på brädan väntade världens nedförsbacke eller en liten sjö mitt framför en som gjorde att man var tvungen att tvärstanna. Till och med Peder hade lite svårt att hantera allt motgångar på en och samma gång eftersom han tappade ena staven i vattnet och var nära på att själv plumsa i.

Jag har även hunnit göra bort mig idag. Det blev dagens pinsammaste när några killar började vissla och skrika "snygging"  till mig ifrån ankarliften brevid och jag plötsligt tappade kontrollen över brädan och ramlade av liften. (SÅ TYPISKT) Jag kan inte ha blivit vidare snygg efter det...  

Mer har jag inte så mycket att säga om dagen. Den har varit oslagbar och jag har varit ute konstant från klockan halv tio till halv fem. Nu ska jag slå mig ner framför TV:n och äta lite av den goda glassen som Kalle har serverat tillsammans med lite choklad. Mums!


Vad är felet? Jag eller snowboarden...

"Man tränar i Sälen och åker i Åre" beskrev Petter Askegren skillnaderna mellan de två olika skidorterna i DN häromdagen och jag tror jag är helt överens med honom att de stämmer. Hälften av alla jag mötte i Åreområdet idag var proffs och då inkluderar jag även Peder och Albin. Jag hade ingen chans att hinna ikapp dom med min snowboard och kände mig mer som Stig Helmer i sällskapsresorna än den kung jag emellanåt känt mig som i Duved. Jag lovade dock att jag tills imorgon skulle åka som en helt ny person och blev näst intill överlycklig när jag upptäckte att det var snowboarsskorna det var fel på. Mycket lustigt att jag inte tänkt på att dom varit på tok förstora förut...

Tur hade jag när jag skulle byta skorna att det inte var samma person som arbetade där som när jag hyrde alltsammans. Till honom har jag nämligen redan kommit in en gång och bett om att få byta snowboard eftersom jag trodde att det var det som felet när det inte gick som de borde gått första dagen...

Vi får väl se nu ikväll om det verkligen berodde på snowboarden och skorna eller om det faktiskt är jag som måste inse att jag suger på att åka snowboard och är så tröglärd att jag aldrig kommer lära mig det. Kvällsåkningen börjar om en kvart, så det återstår inte lång tid innan jag får reda på svaret. Ska i säkerhetsskull plocka fram skidhjälmen så att jag inte behöver slå i huvudet igen, om det nu verkligen visar sig att det är jag som är felet.

Vare sig det är det eller inte så ser jag fram emot två timmars åkning nu och troligtvis så följer Niklas med mig ut i backen. Han är fortfarande sjuk (och lika mager så det ser ut som han kommer direkt från ett koncentrationsläger) men behöver väl antagligen komma ut och röra lite på sig...


Ny skidjacka eller nya vårkläder?

Idag har det varit blåsit och snöit hela dagen så jag har bara varit ute i backen i ca 1 timma. Känns förjävligt faktiskt. Att det ska vara sånt här skitväder just när man är på skidsemester... Ge mig klarblå himmel, solen i ögonen och pistade backer tack! Lite bättre sällskap än Kalle vore inte heller helt fel, men troligtvis så blir det att träffa Peder i backen imorgon och då har jag ju faktiskt inte längre något att klaga över. Hellre sällskap än vackert väder faktiskt.

   
Förmiddagen spenderades inne i i Åre i alla fall och där hade jag fullt upp med att kolla på nya skidjackor. Fastnade för en vit jacka med röda detaljer, men efter att ha fått en hel lektion av mamma i telefonen om hur dumt det är att köpa en vit jacka bestämde jag mig för att spara pengarna. Kanske är det roligare att lägga dom på ett par nya grymma vårskor istället? Vårkläder över huvudtaget har dom hur mycket snyggt som helst utav här uppe så kanske borde passa på att investera i något? Helt kom Kalle tyvärr inte undan när det gällde plånboken. Ett nytt rött pannband blev det allt, med vita blommor (precis som jag hade fantiserat upp det i huvudet) som skär sig till min gröna jacka. Hoppas inte Niklas blir frisk på ett tag så jag kan låna hans ett tag till ;) 

  
      
Har även hunnit besöka Åres chokladfabrik där det inköptes lite goda chokladpraliner som vi suttit och provsmakat av här ikväll och ett tag lyckades jag även få ut Niklas. Jag behövde någon att leka med eftersom jag var pulkasugen och ville vara busig och åka pulka i skidbackarna. Ett väldigt roligt nöje måste jag medge.

För övrigt så är klockan bara 21.56 och jag sitter ensam uppe i stugan och skriver. Alla andra sover och Kalles snarkningar börjar skära sig riktigt ordentligt i mina öron. Chansar på att jag kommer få ligga uppe riktigt länge inatt...

Åre

Har precis druckit upp en kopp varm choklad med grädde och funderar på om det är någon idé att ge sig ut i backarna igen. Liftarna stänger vid halv fem så jag skulle inte hinna åka så länge, men har blivit helt kär i att åka snowboard. Var visserligen väldigt svårt att komma igång eftersom det har varit plusgrader idag och varenda backe har blivit till puckelpistar, men när det väl går bra, då är det bland de bästa som finns! Det är dock inte lika roligt när det plötsligt kommer ett gupp man inte sett mitt i backen och man får en oväntad flygtur.. ( Har redan ramlat bakåt och slagit i huvudet) Men men, jag ville ju lära mig att hoppa så jag får se det som en träning.

Niklas är fortfarande sjuk så jag har ju inte världens bästa sällskap i backarna än så länge.  Det var en stor lättnad när jag upptäckte att det var Kalles fel att det gjorde så ont i mitt ben när vi skulle ta ankarliften tillsammans. (Han vägde för mycket).  Att han tar kontakt med varenda än som man åker med i sittliften är dess värre inte något jag kan göra åt och att jag måste vänta 10 minuter efter varje nedfart är man ju van vid sen förra året.. Naevars, nu är det lite värre eftersom man ständigt är rädd för att Kalle ska ha fått någon hjärtinfarkt eller något eftersom han inte orkar åka mer än två svängar ungefär, innan han måste stanna och vila..

Det kan inte vara lätt att vara tjock och gammal ibland alltså. 

Blir nog inte mer skidåkning idag trots allt. Det snöar ändå fortfarande och jag får så ont i ögonen av alla hårda snöflingor när jag inte vill använda mina skidglasögon. Trolitgtvis så får jag som jag vill istället och då blir det att åka in till Åre centrum och leta efter ett nytt hårband.

image50

Hoppas ni har det bra där hemma!
Puss Lina



:(

Vet inte vad jag skriva längre. Det här har verkligen blivit den värsta Alla hjärtans dag jag kan tänka mig. Jag trodde jag hade kommit över dig, men nu inser jag att det aldrig kommer att gå. Nu vill jag inte ha med dig att göra mer. Jag vill inte ens se dig mer. Hur svårt det än kommer att bli så ska du försvinna ur mitt liv, jag vill inte ens känna till din existens.

Och så vill jag att alla som läser detta ska veta att jag fullkomligt skiter i vad ni tycker om vad jag skriver här eller inte. Det spelar ingen roll om ni tycker att jag är konstig eller skämmer ut mig. Jag har under hela mitt liv älskat att skriva och tänker inte sluta göra det även om det leder till att jag får folk emot mig. Varför ska jag anpassa mig efter andra och leva ett liv som jag tror att andra uppskattar? Jag har under hela mitt liv fått leva med att folk har snackat bakom ryggen och folk kommer inte sluta snacka bara för att jag ändrar mitt sätt att leva. Dom som vill hitta fel, hittar fel ändå. Det är folk som inte har annat för sig än att trycka ner andra som är konstiga. Inte jag, som bara är ärlig och skriver vad jag tycker om saker och ting och vågar stå för  vem jag är. Och folk som verkligen bryr sig om börjar inte störa sig på mig bara för att jag skriver något konstigt inlägg när mina tankar inte är helt som alla andras. Alla har vi konstiga tankar ibland, alla tänker vi fel ibland och alla är vi inte alltid säkra på vad man egentligen tycker.

Jag ångrar inget jag skrev i mitt inlägg efter att Jonas gjorde slut med mig. Jag kanske har ändrat mina åsikter nu, men jag skrev vad jag kände och ville förmedla just då. Om jag skulle ha skrivit om samma sak några dagar senare hade det sett helt annorlunda ut. Då hade jag hunnit tänka igenom saker och ting. Jag kände mig dock tvungen att ta bort det inlägget så Jonas inte skulle få lida över att jag skämde ut honom, som jag tydligen gjorde. Det är ju inte det som är meningen med min blogg. Att jag ska skämma ut folk. Det måste ju räcka med att jag skämmer ut mig själv.

Imorgon åker jag till Åre och det är nog precis vad jag behöver. Jag vill inte dit, för det kommer troligtvis bli en av dom värre veckorna i mitt liv, men värre än vad det är nu kan det inte bli. Yttligare en gång till har omvärlden lyckats knäcka mig totalt så allt jag behöver är nog att få komma bort lite.

Mamma kom nyss in i rummet och när hon såg att jag var ledsen sa hon;
- Det är svårt att vara tonåring ibland Lina. Till och med jag vet det.  Och för första gången på hela kvällen log jag.
 Att jag har prov imorgon och att jag inte ens har öppnat böckerna är dock inget jag ler lika mycket åt, men för första gången i hela mitt liv skiter jag i hur det går på det här provet. Ett Mvg löser inga problem ändå.

Hoppas ni får ett trivsamt lov här hemma i Linköping och bland allt skitsnack. Jag kommer inte att sakna er.

kiss my lips, touch my hand, give me a second chance

Olycka är inte en förlust mot HV71. Däremot är lycka att ha fått spenderna  en kväll med någon man tycker väldigt mycket om och som man inte varit med på evigheter. Det kunde inte blivit en bättre kväll igår, trots alla bussar vi missade och alla tabbar vi gjorde. När jag är med dig går ingenting isär.

Lil Rain - Adore you,
Kan inte sluta lyssna..

Och för övrigt så har jag fått nytt läsrekord på över 136 personer på en dag. Tyckte att det var rätt så mycket, eftersom jag inte kan påstå att min blogg är så intressant att läsa. Inte för att jag strävar efter att få så många läsare som möjligt (jag skriver enbart för min egen skull) men kul att så många gillar att läsa vad jag skriver.

Heaven doesnt seem far away anymore

Och så plötsligt strävade man på rosa moln igen. Tänk att bara ett sms kan lösa så mycket på så kort tid. Det tog mig inte ens 10 sekunder att läsa igenom det och så plötsligt kände jag mig som världens lyckligaste igen. Jag nästan flög fram när jag traskade hemåt ifrån skolan idag och fick nästan anstränga mig för att inte gå och le för mig själv när jag mötte någon. Att solen bländade mig och det dunkade härlig musik i öronen gjorde inte saken direkt sämre och jag blev nästan lite tårögd av all glädje som övervälde mig.

Nu vet jag att du fortfarande finns kvar. Hade inte kunnat få det bättre bekräftat.

Happily Never After

5 dagar kvar tills jag åker till Åre och jag har precis börjat bli förkyld och har fått en sån där jobbig hosta där man måste ta i neriåfrån hjärtat för att det ska kännas bra igen. Great! Jag känner på mig att jag kommer ligga sjuk där uppe i flera dagar och få en massa jobbiga samtal från mormor och mamma som kommer uppmana mig att stanna hemma en dag till ifrån backen eftersom det inte är bra att åka skidor när man är förkyld. För övrigt så kommer jag få ett helvete där uppe eftersom jag endast åker dit med Kalle och Niklas och då kan det inte bli annat än tortyr!  Jag tycker nästan lite synd om mig själv.

Känns även som alla i Linköping har en liten halv dålig period just nu. Var på fest hos Karvan igår och kan väl inte påstå att alla var särkilt pepp på att röjja skiten av sig direkt. Förutom Karvan själv då som fick mig att nästan dö av garv flera gånger om. Var visserligen trevligt att träffa folk och så, men är nästan säker på att den här dåliga perioden har drabbat fler än mig. Om jag ska vara ärlig så känns det nästan lite meningslöst att leva ibland när det inte händer ett piss här i Linköping och man knappt har något att se fram emot. Att det är ruggigt och kallt ute gör ju inte dagarna bättre direkt och att jag känner mig totalt bortglömd av en av mina bästa vänner känns inte helt bra det heller. Bättre dagar tack!

image48

Och för att inte låta alltför negativ kan jag ju tillägga att jag faktiskt har klippt mig. Lovisa har spenderat större delen av dagen här hos mig och efter att vi lagat och ätit upp en fantastiskt god måltid avslutade vi dagen med leka med mitt hår. Hon var jätte snäll och toppade det åt mig så nu håller det sig troligen fräsh i några dagar innan locktången åker fram igen..

Nu ska jag gå och lägga mig och försöka sova bort min ilska. Den måste försvinna inför den kommande veckan då vi för en gångs skull har fullt upp i skolan med prov, läxförhör och inlämningar. Nästan så att man längtar...

"I don't think I want this anymore,"
As she drops the ring to the floor.
She says to herself, "You've left before," (yeah)
"This time you will stay gone, that's for sure." (yeah)

And he shattered something else
To drag her suitcase down the path,
To the driveway.
She had never gone that far.

Normally this would be
the time that she
would let him talk her out of leaving,
But this time, without crying,
as she got into her car, she said,

Chorus:
"No
'Happily Never After'
That just ain't for me.
Because finally,
I know
I deserve better, after all

No happily never after - Nicole Scherzinger, blev helt kär i låten när den spelades upp i sista avsnittet
i Gossip Girl.

Sjuk

Fredag idag och det enda jag vill är att gå och lägga mig. Kul! Ibland har man verkligen misslyckats med livet..

Min dröm om Kularb gick i uppfyllelse idag för övrigt. Hon kom och gick där i matsalen idag, likt en lejonhona på en krycka och plötsligt kändes det som tiden stannade för ett ögonblick. Jag fylldes direkt av en stor lust att bara springa fram till henne för att hålla om henne och aldrig släppa taget, men var för feg för att ens springa fram och krama om henne. Gick istället som vanligt intill köket där min mattant meddelade mig om att den glutenfria maten var slut för dagen. FUCK HELLER! JAg krävde att hon lagade någon ny matträtt åt mig och medan jag väntade gick jag ut och hälsade på Kularb och meddelande henne om hur mycket jag saknade henne och hennes kycklig.
- Jag saknar också din mat Kularb, säger någon kille som jag inte visste kunde prata innan dess och jag blir med ens lite tårögd. 

image47
(Gammal bild på Kularb som jag
hittade på nätet. Idag har hon dock
rött hår, 100 kg smink och har tyvärr
inte lika stor rumpa)


Fick sedan vänta hela 25 minuter för att få min mat och flera gånger mötte jag Kularbs blick som verkligen tyckte synd om mig och Lina, som också blev lite halvt upprörd började sitta och fantisera upp hur Kularb, trots hennes ben hon inte kan stå på, tar sig in i köket och tar över spisen. Och inte nog med så tar hon sedan plats under bordet och börjar sörpla vatten som om hon vore en hund och Klaras blick då, den skulle jag ha velat spela in!
Och Klaras blick igen, när Lina tog plats bakom en köksbänk för att leka spion, den hade suttit ännu klokrenare på film. Jag kan fortfarande sitta och skratta åt det för mig själv när jag ser den framför mig.  ;d

Jag har nog blivit sjuk föresten. Kom nyligen på att jag aldrig skulle vara såhär trött om jag vore helt frisk, så nu har jag äntligen en anledning till att stanna hemma ikväll. Bara jag inte blir sjuk på riktigt tills imorgon (hela familjen har nämligen fått influensan utan jag) för då ska jag äntligen få träffa min Jonas. Känns som det var evigheter sedan.

Funderar också på att beställa klipptid imorgon på stan..Ägnade en timma förut åt att ta bort allt lim som hade fastnat i håret  efter alla mina desperata hårförlängningar jag gjort själv i stort behov efter längre hår. Insåg då att mitt hår även börjar bli riktigt slitet och att det aldrig kommer bli längre eftersom det bara går av hela tiden..

Nog om mitt hår. Nog om Kularb  och nog om Klaras blickar. Ikväll är jag sjuk, så nu ska jag kila en trappa ner och krypa upp i soffan brevid mamma och kolla på TV. Och kanske blir det att somna till Gossip Girl eftersom jag bara har avsnitt 13 kvar att se. Låter ju inte helt fel trots allt...?

Busniess gjord med Gamen

Köpte nyss upp Linas locktång för 199 kr så från och med nu är
den bara min! Vet inte hur länge jag har älskat att locka
håret, men började någon gång femman och sen dess
har jag blivit helt fast.
image46













För övrigt så hade vi ett nationellt prov  idag också och jag
tyckte att alla skrivuppgifter lät bra, så istället för att få hjärnsläpp
över vad man skulle skriva kunde jag inte bestämma mig för
vilken uppgift jag skulle välja. Blev tillslut Val som berör där
jag skrev lite om små val man gör som liten som kan
påverka hela ens liv, t.ex: som när jag i trean bestämde
mig för att aldrig mer kalla min pappa för pappa. Hur hade
mitt förhållande sett ut till honom idag ifall mina föräldrar
hade gjort någonting åt saken istället för att tänka att jag som
 9-åring troligen inte visste vad jag pratade om och bara gick igenom
någon fas som snart skulle gå över? Avslutade med något klokt
budskap som jag sedan kom på inte alls var riktigt mot ungdomar
så vi får se hur det gick med det provet..

Måste även tillägga att jag från och med nu har godisförbud på
riktigt. Mitt förra chokladförbud gick åt skogen så nu erbjöd sig
mamma att ge mig 100 kr ifall jag låter bli godis i över en månad.
Och då fick jag gå med på att ge hundra kronor till henne om
jag  skulle misslyckas. Usch vad svårt det kommer bli, men den här
gången finns det inget annat altnenativ än att klara det.

Nu ska jag sätta på Gossip Girl och försöka hinna se klart till
avsnitt 13. Olle meddelade mig nyss att han trodde jag skulle
tycka om dom två sista avsnitten så jag vill ju inte annat än att
komma ändå dit. Är på avsnitt 10 nu så har ju inte så värst långt
kvar...

Thoren Busniess School

Anledning till att jag skriver såhär tidigt på morgonen är att jag tog fel på tiden och kom en timma för tidigt till skolan idag. Vet inte vad som tog åt mig, men hade väl helt enkelt inte fått av mig nattmössan när jag åt frukost i morse.  Det blev att gå hem till Lina i alla fall och prata lite om gårdagen som var helt unforgetable. Kan inte säga annat än att jag var helt överlycklig när jag efter att ha varit på öppet hus på Thoren busniess school träffade Henric vid Ica Flamman. Det första jag visade honom var självklart den fina signerade t-shirten jag hade fått där Danni hade skrivit "Du var ta mig fan den sötaste i LkPNG".  Blev helt överlycklig måste jag medge och har hur fina bilder som helst när vi posar tillsammans med han, Erik och Mattias.

Det känns nästan som en skyldighet att gå på den skolan nu när dom redan gett än så mycket. Och vem kan inte undvika att tycka allt dom erbjuder låter bra? Klassrummen ser ut som kontor med snurrstolar men kan luta sig bakåt i, man får en laptop och får en resa runt om i Europa i 12 dagar i trean, får tillgång till ett Busniess Card som ger rabatter och erbjudanden lite över allt i Linköping och om man skött sig bra i skolan är fredagarna lektionsfria. Inte nog med det så blir man samtidigt färdigutbildad när det är dags för att ta studenten samtidigt som alla program är studieförberedande.. 

Ärligt talat så tror jag att jag skulle stormtrivas på den skolan, men vågar man verkligen ta chansen? Jag  vet ju trots allt till 100% vad jag får om jag väljer Katedral. Hoppas Syvon kan hjälpa mig idag som jag har tid hos om 
5 minuter...
 


Fettisdagen

Idag när jag kom hem hade Glamour hamnat på köksbordet så jag bestämde mig för att ta det riktigt lungt och kröp upp i min säng och satte på "Olles gråta mig tills sömns låtar" och kom in i en mycket harmonisk stämning med mig själv. Efter ett tag ropade mamma på mig och då hade hon bakat jätte goda semlor som hon bjöd på och efter det bestämde jag mig för att  vara lite social på msn och flyttade över tangentbordet till sängen. Snart ska ja gå och göra iordning mig eftersom Thoren Buisness School har öppet hus idag som jag hade tänkt gå på och eftersom Snygg-Erik kommer dit vill jag inte ju itne se ut som jag vaknade för 10 minuter sen.  Har nämligen varit slappis idag i skolan eftersom jag tyckte det var viktigare att jag sov ut och var pigg inför det nationella provet,  som jag för övrigt inte har en aning om hur det gick. Ja menar, alla borde väl tycka att dom har alla rätt eftersom man på sätt och vis tolkar texterna på sitt sätt?
image45
Efter Konert och Kongress blir det nog hem till Henric som jag inte träffat på år och dar nu. Känns inte för bra men blir nog kul och troligtvis får jag äntligen se hans källare som skulle varit klar i somras..

Adiós!

Gossip Girl

Har flyttat datorn till sängen och ligger här och myser med mig själv och väntar på Lovisa, som precis knackade på dörren. Vi ska ta det lungt ikväll och jag har lovat henne att sätta på Gossip Girl, som jag för övrigt har kollat på hur mycket som helst det senaste dygnet. 6 avsnitt igår tillsammans med Lina och 3 idag. Låter rätt så patetiskt eftersom jag aldrig har kollat såhär mycket på TV i hela mitt liv, men när man väl kommer igång med den där serien går det inte att sluta...Älskar verkligen den meningslösa handlingen, alla personer, hur det är filmat och alla snygga kläder de har på sig och sättet man ena stunden sitter och nästan tjuter för att i andra stunden sitta och garva eller vilja hoppa in i TV:n och slå till någon..

image44

RSS 2.0