Valborgsmässoafton

Yepp! Och jag är riktigt pepp inför ikväll! Har fixat fram lite partylåtar nu och står emellanåt och dansar framför spegeln samtidigt som jag försöker bestämma mig för vad jag ska ha på mig ikväll. Känns som garderoben har krympt till en tredjedel tills idag och det är nog inte helt omöjligt att det blir något nytt på stan. Hade tänkt ta en promenad dit idag tillsammans med Lovisa, men hon verkar vara väldigt seg på att dyka upp. Det är mystik att folk orkar vänta på mig när jag hela tiden kommer sent, för det är verkligen riktigt irriterande när man själv sitter alldeles klar och iordning gjord och bara vill iväg. Om jag inte visste att jag själv oftast är likadan skulle jag vara hyfsat tjurig vid det här laget..



Ikväll blir det grillning hos Amanda med gamla goda vänner, sedan vidare på fest och troligtvis blir det väl att dra sig inåt stan när det närmar sig midnatt. Blir nog nice om allt går som det ska!

Nu tänker jag gå ut och vänta på Lovisa utomhus och låtsar att det inte gör ett piss att hon är hur sen som helst!
Ha en bra dag och ha en bra Valborg!

Dansuppvisning och hjärtinfarkt

Trots att det var mer än tre timmar sedan jag hade dansuppvisning så sitter jag fortfarande nedsjunken i datorstolen med danskläderna på. Känner mig som största mysmongot samtidigt som jag tycker att jag ser rätt så grym ut i mina stora kläder som ser ut att komma från en elefants garderob. Hur skönt som helst att ha på sig är det i alla fall och det inte allt för ofta jag passar på att ta vara på njutningen man kan få av att bara sitta hemma i stora hip-hop kläder och ta det lungt en kväll.

Dansuppvisningen som ägde rum idag gick i alla fall bra. Jag har aldrig varit någon som älskat uppvisningar, men efteråt känns det alltid lika roligt att få ha stått på scen och fått visa upp vad man tränat på de senaste veckorna. Och visst, alla gjorde väl sina fel då och då, men annars är jag faktiskt nöjd med min insats med tanke på paniken jag känt innan och ångesten jag hade över att vilja låtsas vara sjuk, just därför att jag alltid Hatar uppvisningar precis innan dom ska äga rum. Dom lyckas alltid komma när man är som minst beredd och man känner sig som mest osäker på dansstegen. 

Ungefär lika mycket som jag hatar uppvisningar precis innan jag ska gå upp på scen älskar jag dom efteråt. Då vill man bara gå upp och dansa alla danser en gång till och trots att man trott att man ska kissa på sig där uppe kan man inget annat än le när det väl kommer till punkt. 

För övrigt så började min dag med att jag fick reda på att min Farfar fick en hjärtinfarkt i natt. Jag hade precis ätit upp min första macka när min bror slängde ur sig informationen lite halvt spontant och jag blev med ens tårögd och började genast inbilla mig det värsta som fakitkst kunde ha hänt. En hjärtinfarkt leder ju oftast till flera och flera hjärtinfarkter gör att döden bara kommer närmare och närmare för varje gång och om det är något min farfar inte får göra så är det att dö. Även fast han hade blivit hyfsat ok var det tungt att hålla tårarna inne påvägen till skolan och ännu en gång började jag inbilla mig hur hemskt det skulle vara att inte ha någon farfar och något Öland kvar. Och det är inte det att jag har världens bästa relation till min farfar. Visst är han världens snällaste som alltid tänker på än, bryr sig om än och alltid ger än pengar och bjuder på god mat så fort man kommer på besök, men samtidigt är han döv, jobbig att prata med eftersom man måste skrika, envis som en tjur och har världens korstade stubin och tar alltid för givet att eftersom jag är tjej tycker jag inte om att göra typiska killsysslor som att hjälpa till att bygga på altaner, klippa gräset eller fixa datorer. 

image112
Farfar och Lina

Grejjen är den att i min Farfar finns så många egenskaper som jag känner igen hos mig själv. Jag hör och lyssnar till det jag tycker låter nödvändigt att lyssna på, jag går mina egna vägar och kan ha en väldigt väldigt kort stubin inom vissa områden. Jag är envis och ärlig och det är precis vad han är. Ena stunden kan han vara världens gulligaste farfar som sitter och säger hur söt man är och hur många killar man borde vara omringad av hemma, medan i andra minuten kan han bli förbannad för att man vill hjälpa till med något som han vill klara av själv. För allt han tror sig kan vill han klara av sig, precis som jag. Kan vara bra ibland, men kan också vara väldigt störande för en del.  Personligen så älskar jag ärligt folk! Även fast det inte är kul att få kritik så vet jag att jag behöver höra det.

Hur som helst. Min Farfar har inte dött. Han får inte dö och han ska inte dö. Han har bara fått en hjärtinfarkt och det får väl alla äldre människor? Det är bara ett tecken på att man blivit äldre och fått ännu en erfarenhet av livet.

Optimistiskt, men så bullshit! Allt jag vill är att åka upp till min farfar just nu. Jag har kommit på att jag nog är rätt så rädd för döden när det väl kommer till sak. När det gäller mig själv så är det oftast skitsamma, men när det kommer till andra, då har jag inte mycket erfarenhet om hur man ska tänka och bete sig. En hjärtinfarkt kanske inte är världens grej, men alla om som kunde ha skett runt omkring får mig faktiskt att inte bara skaka händelsen ur led.


Från och med nu fram tills den 14 maj

image105
Just nu, klockan 22.27 ska jag göra ett nytt försök med att komma igång med mitt nya liv. Jag känner nämligen (aa, nivet, connecting with God) att om jag börjar just nu med att ha godisförbud tills jag fyller år så kommer jag verkligen att lyckas. Och eftersom jag har dammsugit mitt rum idag så ska jag inte stöka till här fram tills dess heller och jag jag ska bara äta nyttiga saker och gå ut och röra på mig ända tills jag går med på att visa mig i bikini. Och så ska jag inte komma försent heller hela tiden, utan imorgon ska jag gå till skolan en hel halvtimma innan den börjar och gå och njuta av min nya musik som Andy har gett till mig idag. Det låter väl bra? Japp!

"Gör som oss, bruka allvar"

Innan jag tar upp allt underbart som hänt den senaste tiden ska jag börja med att skriva om livet precis just nu. Jag kom inte för så länge sedan hem från en riktigt härlig heldag med boysen och sitter för tillfället och lyssnar på Andys favoritlåtar (inkl. en liten gnutta fjortismusik som jag valde när han inte såg) och vill inte leva något annat liv än det jag lever just nu. Det här vädret som varit på senaste tiden har fått mig på så sjukt bra humör. Varje misstag man gjort under vintern, alla gamla tragiska mönster man trasslat sig in i och alla dagar man börjat sitt "nya" liv och misslyckats känns plötsligt som man faktiskt kan göra något åt, på riktigt. Min vinterdepression (alla har väl någon form av deprission under vintern, i alla fall mer eller mindre) känns plötsligt främmande och sättet jag har tagit helgen som den kommit har varit underbart. Det finns inget bättre liv att leva än ett liv som är anpassat efter sig själv. Tider att passa, dubbelbokningar med helt olika folk och att vakna upp varje morgon med ett planerat schema som väntar än för dagen, - kan vara bra, men inte för mig.  Jag mår som bäst när jag kan göra och gå precis var jag vill och det är ungefär så min helg har varit.

Vi kör med en punktlista från de senaste dagarna som är  värda att nämnas:


  Onsdags: 
  image95
Grillning vid ån med Hanna, Victor, Oliver, Alex, Johan, Julia och Lina med godis, (Hanna det duktiga hälsofreaket åt avokado), vattenpipa och korv. Riktigt mysig och  en mycket värd kväll under stjärnklar himmel och jag vill också lära mig att kunna äta avokado istället för choklad. Snälla, lär mig!
  




   
Fredag:
Hade en och en halvtimmes lunchrast och drog till Mc.Dondals för att hamburga och glassa under en klarblå himmel tillsammans med Lina, Hanne och Olivia. Hur gott som helst och vi fick även en väldigt rolig tid tillsammans! Avslutade skoldagen med att sy klart min klänning på slöjden och då och då kolla upp på min banan (visste ni att jag en gång i tiden älskade bananer och vad jag än gjorde så hade det med bananer att göra?) som jag sydde i åttan och som Bette hängde upp i taket för att hon tyckte den var så fin. Hey ho, mvg i slöjd var det! Bild på min klänning kommer inom kort.



     
Lördag:
Började dagen med  att tappa Linas cykelnyckel under en 45 minuters lång joggingtur  och efter en dusch och efter att jag intalat mig själv att det nog inte är så farligt att åka ut till Biltema för att köpa ett nytt  cykellås begav jag mig till Olle. Vi hade bestämt att promenera in till stan och det blev minst sagt en väldigt trevlig promenad. Ni ser ju själva på bilden vart vi hamnade på vägen hem...

 

Hemma blev det att hjälpa Olle att laga mat och på kvällen blev det först grillning vid T-bryggan och sedan begav sig hela gänget hem till Andy där jag mest satt och blev nedtryckt av dom andra. Jag var trött och var mest nöjd över att dom andra hade något att glädja sig åt eftersom jag inte orkade komma på några roliga lekar, som jag gör när jag är på G och vill få upp stämningen. Dels så har jag börjat uppskatta lugna helger mer och mer eftersom jag har börjat tycka alkohol är så sjukt äckligt! Vodka, öl eller cider, det blir alltid en plåga att försöka klunka det där utan att grimasera. Varför kan man inte bli full på saft för?

Söndagen har som sagt blivit en heldag med en massa trevliga killar. Började dagen med att kolla på Kenty-Hammarby efter yttligare en joggingtur och passade även på att spela lite fotboll, vilket faktiskt är väldigt roligt när alla andra som inte spelar är överseriösa och går in och försöker göra så många blåmärken på mina smalben som möjligt.

Slutligen. En väldigt lugn men samtidigt extremt underbar helg! Jag lever för sånna här dagar, hela mitt liv är guld just nu!

Inte en droppe regn

Sovmorgon idag och jag har precis kommit ut från duschen. Det är onsdag och det ser ut att bli ännu en sommardag. Mobilen står fortfarande på snooze så var tionde minut spelas en klassisk sommarplåga upp och jag kom precis i mitt tunna röda bälte på innersta hålet. Inga läxor, inga prov och inga större planer fram tills den kommande helgen. Fridfullt. Det är just sånna här dagar jag har längtat efter så länge att jag inte vet vad. Att kunna ta en dag i taget. Det var så länge sen sist att det gör mig överlycklig.

Igår gick jag hem och cyklade ner till stan efter skolan. Träffade Lovisa och Jakob som hjälpte mig att hitta en svart lång cardigan som inte var det lättaste direkt. Vi fick gå till en hel drös med buktiker ända tills vi hamnade på Cubus där man fick två koftar för 299, så jag köpte min efterlängtade svarta cardigan och en gul somrig tröjja som jag ska ha över ett vitt linne till ett par riktigt ljusa jeans som jag hoppas att jag kan hitta idag.

När Lovisa skulle hem fortsatte jag och Jakob till Steve's där Emil, Klas och Agerås satt och fikade inomhus(!). Jag beställde kycklingfilé och tog med grabbarna ut i solen och där satt vi och glassade ett bra tag. Väl hemma igen tog det inte lång tid innan jag ville ut igen och då cyklade jag iväg till Cunning där det bjöds på jordgubbsglass med hallon och blåbär och slutligen blev det en promenad till Vårgård för oss två. Jätte mysigt faktiskt!

Nu ska jag ta och föna håret och lägga på ett tunt lager mascara. Jag har nyligen kommit på vilka enora mängder tid jag kan spara på att sluta använda min vattenfasta mascara och satsa på ett mer naturligt resultat. Funkar ju tills vidare och så länge som man inte åker till T-bryggan efter skolan.
Även en promenad väntar eftersom jag har bestämt att börja gå till skolan så ofta jag kan. Delvis för att jag behöver komma i-form tills bekiniperioden och delvis för att det är så skönt att börja dagen med en lugn promenad med sig själv.

Galet glad!

Det här vädret gör mig inget annat än galet glad! Idag cyklade jag iväg till skolan i enbart en kofta och sommarkänslan den stunden bjöd på gjorde i alla fall hela min dag efteråt. Skolan flöt på och lunchrasten spenderades självklart på en parkbänk med solens strålar rakt i ögonen. Trots att solen nästan hade gått  i moln när skoldagen var slut var promenaden tillsammans med Hanne minst lika värd och nu har jag för tillfället en paus från samhällskunskapsboken. Har samhällsekonomiprov imorgon som jag vill prestera bra på och för övrigt så tycker jag att samhällskunskap är rätt så intressant så jag ska inte ljuga och säga att det är en plåga att plugga den här gången.

image91

Klockan sju är det träning med Aloud som gäller och om det inte hade varit för att jag inte vet vad jag ska göra på min åtta man skulle koriografera själv så hade jag sett fram emot dansen hur mycket som helst!  Att koreografera själv är tämligen inte min grej och jag vill inte komma dit och behöva "låtsas" att jag glömde bort att det var min tur att dansa. Höhö. Finns visserligen fortfarande ett hopp om att Julia har kommit på några snygga moves jag kan göra, men man ska ju aldrig ta någon för givet. 

Innan jag sjunker ner bland mina tusen anteckningar igen måste jag bara tillägga att klippningen på Olle igår definitvt blev något jag sent kommer att glömma! Plötsligt stod man där framför honom med en sax i handen och hade inte den minsta aning om vart man skulle börja eller hur man ens skulle klippa! Jag vet inte hur många jag fick knipa igen ordentligt för att inte kissa på mig och Edvins garv när han bestämmer sig för att  ta tag i saken  och klipper av flera centimeter av håret ekar fortfarande i mitt huvud. Dess värre måste jag nog erkänna att Edvin nog var den bästa av oss som var tänkta att klippa från början och resultatet blev faktiskt helt ok tillslut. Edvins mamma "förstod" i alla fall att jag hade klippt många innan och Olles pappa tyckte det såg ut som han hade varit hos en frisör. Haha! Dom skulle bara veta hur vägen såg ut tills vi blev klara...


Olles hår!


Fantastisk söndag!

Dagen blev lika bra som jag hade föreställt mig att den skulle bli i morse. Den klarblå himmeln höll i sig hela dagen och temperaturen blev bara högre och högre och mitt humör steg och steg för varje minut!  Har hunnit med att jogga, kollat på Linas premiärmatch för b-laget, cyklat till stan med Lovisa, Lina och Amanda för att inviga Bosses glassbar i det härliga sommarvädret, cyklat världens omväg hem och tillsist även hunnit kolla på Börjes Bryggas bollklubb som hade sin första träningsmatch idag. Mycket roligt fotboll att se på när nästan varenda fotbollsspelar såg bra ut och varenda än hade inte spelat fotboll på flera år.

Blir ett kort inlägg nu eftersom jag som jag tidigare skrev har fått tillåtelse att klippa Olles hår ikväll. Har verkligen varit en fantastisk dag idag och mitt humör är på topp! Det är precis som jag vaknar upp när solen sitter fram och allt jag vill är att krama om solens strålar och aldrig behöva släppa taget så att  de inte kan gömma sig bakom molnen.

image90
Jag lever för dessa dagar!

"Snart börjar det väl spruta ut i öronen på mig"

Yttligare en dag får man vakna upp till en klarblå himmel och just nu har mina ben så mycket spring i sig att jag knappt vet var jag ska ta vägen. Blir att snarast sätta på sig joggingskorna och springa bort till Vickan, för ett sedan fortsätta joggingturen tillsammans med henne. Såhär springsugen har jag faktiskt inte varit på länge!

Igår blev det en lugn lördag för min del. Dagen spenderades på stan tillsammans med Lina och så småningom bosatte vi oss på ett Steve's för att sjunka ner i Samhällskunskapsboken. Vi pluggade alldeles för länge och när vi hade sammanfattat sista sidan och var färdiga med det vi tänkt göra slänge Lina ur sig en väldigt rolig kommentar.
Jag: Min hjärna är alldeles överhettad nu.
Gamen: Ja, min med! Snart börjar det väl spruta ut i öronen på mig! (Och så tog hon händerna för öronen så att inte det vi pluggat in skulle spruta ut)

Jag fick upp en väldigt rolig bild i huvudet av det och från att ha suttit i flera timmar och varit överseriösa blev vi på ett skutt hur vimsiga som helst. Vi hann även träffa Linnea och Erica en kortis innan vi stack därifrån och väl hemma hos mig började vi kolla runt på en massa filmer på youtube, en sysselsättning man tycks vecka underhålla sig med hur länge som helst. 

image89

När Lina hade lärt mig hur man sätter upp en sån där slarvig knut i huvudet (jag har aldrig fattat hur man får till en sådär snygg men samtidigt så "Hey, jag bryr mig inte hur jag ser ut i håret"  tofs tidigare) cyklade vi iväg till Edvin. Där laddade han, Olle, Gusse och Jimmy upp inför krogen och det blev en trevlig kväll med väldigt konstiga samtalsämnen, bl.a hur man ska  bära sig åt för ett väga sin kuk. Höhö

Nu är det dags för att sätta på sig joggingkläderna! Senare blir det att kolla på Linas premiärmatch på Kentyplanerna klockan tolv och lite senare har Olle gett mig tillåtelsen att klippa honom! Ser fram emot det med storm eftersom jag aldrig tidigare har klippt någon annan, haha!


Amy Diamond


En film som deffinitivt gör mig snäppet gladare ;d

Is-show

Igår var det en väldigt förträfflig och knaggling dag på en och samma gång. Skolan började tidigt med ett jobbigt Step-up pass med Emma och Lina, på lunchen hann jag bli förbannad på Stålis och vi slutade inte förrän 20 i fyra och då var jag tvungen att stanna kvar för att skriva ut min engelska uppsats som  var tvungen att vara inne igår. Hyfsad jobbig skoldag och när jag kom hann jag inte så mycket mer än att berätta för mamma hur fruktansvärt illa jag tyckte Stålis hade betett sig och hur arg jag var för att jag troligtvis kommer att bli sänkt i svenska! Det ämne jag mest av allt vill ha mvg i, men  nästan aldrig lyckas få högsta betyg i när det gäller mina inlämnningsuppgifter, på grund av några få grammatikfel Marie tydligen tycker är väldigt viktiga, som jag anser att man inte ens tänker på. I stort sett så var jag rätt så tjurig när jag kom hem från skolan, egentligen för ingenting, men alla har vi våra stunder då det känns som allt går åt skogen.

image88

Efter ungefär lika snabb tid som det tar för mig att skriva "hej" på tangenterna skulle jag iväg igen. Linköpings konståkningsföreing hade satt ihop en is-show som jag, Lina, Sofia, Linnea, Jenny, Sara och Vickan hade fastnat för att gå på. Oerhört vackert och det är nästan sorgset att tänka på att jag kunde vara en av dom som uppträdde igår om jag för all del inte hade slutat i konståkningen. Man blev helt kär i varenda framträdande dom gjorde och bara att få göra sig sådär vacker som alla hade gjort sig gjorde att man hade kunnat sitta kvar där i evigheter.

Väl hemma igen väntade en seger till HV71 och det var ju egentligen inget annat än väntat. Även fast jag trodde på LHC ända in i det sista hade man ju sina aningar och det var långt ifrån att man drog på läpparna när de motstående laget fick för en andra gång ta på sig guldhjälmarna och ta emot guldpokalen i våran hemma arena! Aningen deprimerande. Jag hade faktiskt sätt fram emot att bada på filbytertorget...

Nu väntar en förväntansfull promenad in till stan tillsammans med Lina. Vädret kan ju knappt bli bättre och vem är inte gladare än sådan här dag om inte Lina Berg? Ciao!


Greasefesten

Kom precis hem från Nya munkens greasefest och det har varit en minst sagt väldigt lyckad kväll! Alex och jag blev vinnare som niornas bästa danspar så jag kunde inte vara annat än glad när jag cyklade därifrån strax efter klockan tio. Andra året som jag tar hem den titeln nu. Minns fortfarande när jag vann med Dean i sjuan och det ropade upp att det "lilla paret" hade vunnit. Dom orden fick vi höra ett bra antal gånger efteråt ska jag säga er. Det var även ovanligt mycket folk där ikväll. Den enda som man tänkte på fattades var Tommy. Det brukar alltid tisslas och tasslas om han och Gesine under dom här kvällarna men i år fick Gesine klara sig på egen hand.

image87

Hjälpte också till en hel del med kiosken under kvällen så nu när jag väl är hemma har jag en del att ta tag i.  Eftersom jag var på dansträning innan har jag inte hunnit hem förrän nu och det är mer än en grej som behöver göras klart tills imorgon. Det är  en muntlig presentation i engelskan som måste övas in, det är en engelsk rescension som ska skrivas, det är historiasidor som ska läsas och helst av allt hade jag velat hinna med att börja kolla igenom vad som ska kunnas till Samhällsprovet nästa tisdag. Jag har Mvg där och vill göra bra ifrån mig så känns lite tungt att behöva plugga på helgen som kommer nu...

Hur som helst. Hittils har min kväll varit hur lyckad som helst och det är synd att den inte är slut på ett bra tag. Nu jävlar ska det pluggas!


Filosofi från dagens promenad.

Att ta en promenad med sig själv tror jag att alla behöver ta någon gång ibland. På senaste tiden har det blivit rätt så många promenader för min del och det är först nu jag verkligen inser vad man går miste om när man inte tar sig tid för att tänka igenom saker och ting. Det är så lätt att man glömmer bort vem man egentligen är, vad man egentligen tycker om saker och ting och det är så enkelt att ignorera allt som händer runt omkring än när man hela tiden har saker att göra. Jag vet inte hur mågna gånger jag har nämt det i den här bloggen, men min tid är för mig väldigt begränsad. Det känns som klockan går så mycket snabbare i min värld än i  alla andras och vad jag än gör så rinner tiden bara iväg. Mestadels är det rätt så trivsamt att hela tiden ha saker att göra, men när man inte har haft en hemmakväll på flera veckor, när man inte minns när man senast åt med sin familj och när man vill att det ska bli kväll så fort man vaknat så att man får sova mer, då vet man att det har gått för långt. Det jag menar är inte att det på något vis är synd om mig som aldrig får någon tid över för att ta det lungt, men det är lätt att man glömmer bort hur fantastisk en promenad med sig själv faktiskt kan vara om man glömmer bort dem. För mig är det dom enda stunderna jag verkligen kan tänka igenom saker ordentligt och låta mina tankar bolla med sig själva. Man kan likna promenader med sig själva i en meveten sömn då hjärnan ränsar, lagrar och analyserar all information som tagits in under dagen, bara att när du promenerar är du medveten om vart informationen hamnar.



Idag kom jag på mig själv med att ha varit ute och promenerat i nästan en och en halv timme. Jag hade så mycket att tänka på att fötterna vägrade att leda mig hem. Det var intern konkurrans, det var problem som jag ville lösa men jag som egentligen skulle göra bäst i att låta bli och det var en tragisk syn på linköpingsborna som fyllde mina tankar. En tragisk syn som emellanåt inte alls känns tragisk, men som idag låg som ett täcke ovanför mig.  Ett täcke fyllt av  folk från den här staden som aldrig lär sig att inte döma folk de inte känner i förväg, har svårt att glädjas åt andra och som inte själva förstår att alla gör fel ibland, även vi själva. En del är medvetna om vad de gör för fel, en del tänker inte på att  man dagarna i ända går runt och gör folk besvikna och den del gör saker de ångrar alldeles för sent. Om vi har bra vänner runt omkring oss,  då lär vi oss av våra misstag och tvärtom.

Jag tror inte att en endaste människa är ond innerst inne.  Alla misstag och fel en människa gör är omedvetna eller har en orsak. Det kan vara en orsak som sträcker sig långt tillbaka i tiden, men jag tror åtminstonde ingen människa föds ond. Alla människor är olika, alla blir vi mer eller mindre påverkade av händelser vi är med om. Jag tror alla måste bli mer medvetna om att alla faktiskt är olika. Det finns ingen som kommer kunna förstå sig på än till 100%. Man kan komma nära, men jag tror att ingen annan mer än jag kan förstå sig på mig helt och hållet. Det är så lätt att man tar för givet att det man själv tycker och tänker om saker och ting är korrekt. Man drar så många slutsatser om hur folk beter sig utan att tänka på att det man nyss fick höra kanske var menat på ett helt annat sätt. Jag upplever att dom flesta har en tendens att tolka allt negativt. Om man blir tillsagd om något tar man för givet att personen som sa till en bara ville en illa, när det i själva verket bara handlade om omtanke. Vi måste bli fler som lär oss att se på saker ur fler än en synvinkel.

Att förstå sig på människan är lika svårt som att föreställa sig hur allt i rymden fungerar. Jag tror att vi aldrig kommer att kunna skriva ner vad det är som påverkar hur en människa tänker och tycker och vad det är som gör att vi beter oss på ett visst sätt. Kanske mår vi bäst av att inte tänka på sådana frågor alls? När jag själv börjar tänka på sådana här djupa frågor bildas det som en spiral i huvudet i mig som aldrig tar slut. Kanske är det likadant med rymden, att den aldrig tar slut. Jorden hinner gå under flera gånger om innan vi ens har kommit närheten av hur stort  universum är, på samma sätt som vi människor kommer att hinna dö innan vi listat ut meningen med livet.

Vissa som läser det här kommer kanske uppleva att dom tänkt i ungefär samma banor. Vissa kommer inte ens orka läsa det eftersom det är ett alldeles för långt inlägg och de inte har tid att läsa sådan här bullshit om mina frågor som inte har något svar. Vissa kommer  hålla med, vissa kommer tycka att jag är dum i huvudet. Kanske kommer någon berätta nästa dag för någon annan hur otroligt korkad jag verkar vara. Kanske kommer någon tycka att jag är klok eller bli helt förvirrad. Alla är vi olika, alla uppfattar och tolkar saker olika och det är viktigt att man är medveten om, både innan man säger något och efter att man hört någon säga något.

Det jag vill komma fram till, jag får ju trots allt inte tappa den röda tråden jag hade om promenader i början, är att promenader med sig själv kan göra en så fruktansvärt förvirrad. Och jag tror att det är bra att bli lite förvirrad ibland. Alla behöver bli förvirrade olika mycket, men vi får inte glömma bort att alla behöver bli lite förvirrade åtminstonde någon gång ibland. Alla behöver en så kallad medveten sömn där ens egna tankar bollar framåt och tillbaka med varanndra. Det är lika viktigt som att vi behöver göra saker där hjärnan inte ens behöver vara inkopplad. Vi behöver vara seriösa ibland och vi behöver bara fruktansvärt oseriösa också. Alla olika mycket, men alla behöver nog en gnutta av båda två för att inte förvandlas till  dessa onda människor som jag förut inte påstod fanns. Men som sagt, det finns alltid undantag.


Måndag

image86
Kan man annat än att älska detta väder?  Det första jag gjorde idag när jag kom hem idag var att springa och hämta täcket och slå mig ner på balkongen, där solen lyste på för fullt. Bläddrade igenom någon modetidning som kommit med posten och blev med ens på bättre humör. Känslan av förvirring och längtan bort från denna stad blev som bortblåst igen. Från att ha tagit en promenad hem från skolan och varit riktigt trött på livet och på allt folk som inte förstår sig på mig blev jag på riktigt bra humör och började faktiskt älska Linköping för ett tag. Nu är det dans som gäller och jag ska vara duktig och cykla ner till stan. De ni!


Älskade vårväder

Min eftermiddag blev precis lika underbar som jag hade tänkt mig! Promenerade raskt till Pappa som hade lagat fisk och potatis med brulépudding till efterätt och på vägen tillbaka gick jag med solen i ögonen konstant. Väl hemma hade jag blivit så bunden av det fina vårvädret att jag inte kunde låta det va och tog med mig telefonen ut på balkongen och slog mig ner i en utav stolarna och passade på att måla naglarna. Solen brände i ansiktet och jag hade sällskap i andra luren. Nästan så att det var oslagbart! Nu ska jag ner och ta mig en kvällsmacka och promenera bort till Hanne. Var på tok för länge sedan jag umgicks med den bruden så det ser jag fram emot!

Imorgon får jag förhoppningsvis lite tid över för plugg, klockan 18.50 är det dansträning med Aloud och troligtvis väntar gäster framför Tv när jag kommer hem. Det är LHC som spelar sin fjärde match (blir pinsamt om jag har fel nu) och jag hoppas verkligen att dom gör bättre ifrån sig sedan sist. Jag ser ju fram emot en vinst i år och har inga planer på att bli sviken.

When the party never ends.

Den här veckan har jag haft fullt upp varenda minut och timmarna framför datorn går minst sagt att räkna på fingrarna. Idag är det söndag och kolossalt länge sedan jag uppdaterade min blogg. Läsarna börjar bli färre och färre för varje dag som går och jag kan inte fatta att jag sitter inne och skriver för tillfället när solen verkar lysa upp varenda kvadratmeter utomhus. Visserligen tog jag en promenad hem från Julia imorse i solskenet och så fort jag har skrivit klart här ska jag ta mig en promenad till Kalle och äta mat, men det känns ändå fel att sitta inne när det är världens vårväder ute.

Den här veckan har  hur som helst varit väldigt vimmelkantig. Det har hänt så mycket saker att jag inte vet var jag ska börja och jag har hunnit träffa så mycket folk att jag glömt vilka jag har träffat. Min pappa har hunnit komma hem ifrån Kina och tro det eller ej, men jag fick mitt efterlängtade puder och jag har även hunnit med att få kvarsittning, skolkat från bilden (yep, jag kände mig jätte busig) och dansat en del. Det har varit hockey och det har blivit mycket promenader och jag har till och med hunnit med att göra lite egna låtar.

Helgen har varit livlig och både fredagskvällen och lördagskvällen har varit festliga. I fredags var jag på fest inne i stan hos en som hette Karl om jag minns rätt med bl.a Jakob, Vincent, Jocke, Malin, Julia och Lina. Rolig kväll, men jag var rätt så trött så passade mest på att mysa med de som höll på att däcka. På morgonen därpå mötte jag upp Malin i regnet och vi promenerade upp till Jakob som låg och drog sig i sängen. Jag behövde hämta min tröjja och mitt kontokort som jag glömt där tidigare i veckan så jag skulle ha lite pengar för stan som blev vårat nästa mål.  TIll stan kom även Lovisa och Julia och kort därefter slog vi oss ner på ett café för en lätt lunch.

På kvällen begav jag mig till Julia. Hennes bror fyllde 18 och hon hade blivit tillsagd att hålla koll på hemmet under helgen och ville ha sällskap. Att det just blev jag som fick den äran är jag oerhört tacksam för. Det blev en riktigt höjdarkväll som det i och för sig alltid brukar bli hos Rosberg. Dansgolvet var livat hela kvällen och jag och Julia gjorde knappt något annat än att dansa. Mycket roligt folk var det också och det bjöds på en oerhört god schaktårta! Jag tålde den inte, men igår kväll kunde jag inte låta bli att smaka på det som bjöds och det var ta mig i handen den godaste tårta jag någonsin ätit! Smaken sitter fortfarande kvar som ett improgramerat telefonnummer och lider av att jag troligtvis aldrig kommer få smaka på en godare tårta, med tanke på att jag inte ens tålde den!

image85
Lina och Otto 
 
Nu är det dags för min andra promenad för dagen. Känns skönt att veckan äntligen är uppskriven någonstans och jag lovar, jag ska försöka bli bättre på att uppdatera. Jag vet själv hur trött man blir på bloggare man följer som är dåliga på att uppdatera. Jag ska nog bli bättre på allt från och med just nu faktiskt. Jag måste bli bättre på att ta vara på lilla tid jag har, jag måste bli bättre på att göra mina läxor, bli bättre på att gå och lägga mig tidigt om kvällarna, bli bättre på att inte småäta, bli bättre på att höra av mig, städa och planera. Kort sagt, jag behöver genomgå en psykisk operation och ändra på hela mig. Aldrig känt mig mer lyckad!


Elevens val

Öva på gamla nationella prov.


Onsdag och sovmorgon

9 minuter kvar tills skolan börjar och jag sitter här och har precis blivit medlem på Glosboken. Det var Lovisa som tipsade mig om sidan igår och den passar mig alldeles utmärkt eftersom jag aldrig orkar träna på att stava glosorna för hand. Jag sitter också och väntar på att mitt nagellack ska torka så att jag kan cykla iväg till skolan och det börjar bli ont om tid nu..
.
image84

Fick även en påminnelse i morse om att Cunning fyller år idag så ett STORT STORT GRATTIS till honom! Jag har en låt som han har gjort alldeles själv på min mobil som han sjunger som jag funderar på att lägga in ikväll. Och så  funderar jag starkt på att kidnappa honom till Idol i år.  Hans röst är  nämligen mums!

Delvis

Idag  är det onsdag och jag är glad. Delvis för att jag fick maxpoäng på det muntliga nationella provet i matte och dels för att jag ska få träffa Lovisa ikväll. Det var år sedan vi spenderade tid med varanndra helt själva så det är något jag verkligen ser fram emot. Det enda som återstår innan jag kan ringa henne igen är att plugga in några engelskaglosor, börja på den engelska bokrapporten, sammanfatta en spanskatext, påminna mamma om att hon ska laga mina svarta jeans idag (som troligtvis har spruckit därför att jag håller på att bli så himla tjock) och gå ner till köket och göra en varm kopp choklad med grädde och Nutella så att jag blir ännu tjockare. Och för övrigt så kom jag i morse på att jag har glömt bort både min fasters och min pappas födelsedag. Börjar visst bli expert på att glömma bort födelsedagar/jag håller på att bli senil.

image83
Jag och min bästa vän

Igår så var jag och tränade med Aloud och det var inte alls lika farligt som jag hade trott det skulle vara. Dom verkade ha en bra stämning i gruppen och tempot var inte sådär fasansfullt fort som jag hade föreställt mig, så jag tror jag klarade mig rätt bra ändå. Kul att äntligen få börja träna dans 2ggr/veckan i alla fall! Slutet på hockeymatchen kollades på hemma hos Jakob med Feggan och ja, jag tror att LHC tar guld i år faktiskt.  Det börjar faktiskt bli dags att fundera ut något kul man ska göra om de verkligen gör det, för om de verkligen skulle ta guld, då är det inte acceptabelt att fira det med att hämta en till glass ifrån frysen eller något liknande.

Jag vill krossa min egen spegelbild

Jag vill elda upp min själ.
Jag vill skära hål i de som satt sig fast.
Jag vill krossa min egen spegelbild
och trampa sönder min egna skugga.
Jag vill lära mig hur man inte behöver se tillbaka
på sitt egna liv utan att  vilja börja om på nytt.


Dags att träffa Julia nu. Jag har beställt en danslektion av henne så att jag kan vara lite förberedd inför Aloud imorgon. Hoppas på en riktigt lärorik kväll men framför allt ser jag fram emot att bara komma till någon som jag verkligen kan prata ut med. Jag har så mycket mitt hjärta behöver lätta på just nu och att komma till Julia känns på något sätt lite som att fly från verkligheten. Jag vet inte hur det kommer sig, men varje gång man är med henne kan man inte låta bli att bli påverkad av hennes enorma glädje och lätta inställning till saker och ting. Den smittar av sig och jag behöver definitvit bli smittad ikväll.

Lina Gamsäter - Perfect



Sovrekord till tolv idag och just nu väntar jag på att frukosten ska bli klar. Känns
alltid lika skönt att ha sovit över här. Man blir alltid behandlad som om man sovit
över på ett hotell här och det är inte något man lider av direkt.

Här ovan har ni filmen på Lina Gamsäter från Kåpan. Jag är alltid den som klagar
på hur dåligt andra filmar så det är lite pinsamt att det är kasst inspelat, men jag
kunde tyvärr inte se var jag filmade i rädsla över att någon skulle ta kameran
ifrån mig. Ni får nöjja er med ljudet istället och njuta av hur sjukt bra hon faktiskt
är!

03.27

Sitter för tillfället uppe hos Lina Gamsäter och drar ut på tiden. Olle och Gusse gick för ca en timme sedan och det har varit en riktigt rolig kväll vill jag lova. Vickan var även här till en början och då kollade vi på När lammet tystnar. En riktigt bra fllm enligt mig och jag hann även med att få ett NU-GÖR-JAG-DET-ANFALL i en av pauserna och tog ett till hål i örat. - Något jag har velat göra väldigt länge, men konstigt nog aldrig tagit mod till mig att göra. Ikväll blev det äntligen av och det gjorde precis lika ont som jag hade förväntat mig. Jag skrattade samtidigt som jag ville skrika och slå till Lina så hårt jag kunde medan hon stack igenom nålen, vilket kändes som hon gjorde i slow-motion. Ont som tusan gjorde det, men alla fick sig ett gott skratt så det var det värt. Funderar dock på att göra nästa hål på fyllan istället, för helt smärtfritt var det bannemig inte.

Godnatt!


Afasi

Biologiprov idag och jag lämnade inte pennan ifrån pappret en sekund. Försökte istället få ner så mycket jag kunde in i det sista. Gick väl hyfsat bra antar jag och om jag råkade missa någon fråga borde han ändå inse att jag kunde allt som hade med hjärnan att göra eftersom jag svarade på lite av det jag ville på frågorna. Brukar funka så bara att hoppas på det bästa nu!  (..) Måste ju börja att ta hand om mina betyg nu innan det blir för sent. Kan ju inte påstå att det känns för bra att vi har nationella prov i engelska imorgon. Det ämne jag absolut är sämst i. Jag tror jag lider av Afasi när det kommer till Engelska faktiskt. Jag har ingen plats i hjärnan som kan sortera de engelska orden jag hör och memorera dom,  så varje gång när jag ska prata hittar jag aldrig några ord, precis så som det blir för dom som har Afasi. Synd att jag inte kan skylla på det imorgon när jag fattar nada på hörövningen och inte får fram några ord att fylla i i lucktexterna...

image82
Jag och Julia delade på hennes skateboard påväg hem ifrån skolan idag

Pratade nyss med Pappa och han satt på Arlanda och väntade på att flyget till Kina skulle avgå. Jag och Niklas fick inte följa med den här gången och det var lite synd tycker jag. Om det är något land jag skulle vilja åka till just nu så är det nog Kina eller Australien. Att åka dit med min Pappa vars enda intresse är att gå på så många museum som möjligt kanske inte skulle passa mig så bra, men ändå. Tänk allt billigt som man kan köpa med sig hem! Hoppas hoppas hoppas att han kommer till något sånt ställe och köper med sig lite av varje till mig. Har bett han köpa hem lite enkla basplagg om han hittar och la även till att jag behövde ett nytt puder nu när han hade nära till en taxfree. Skulle allt bli bra glad om han lyckades köpa hem ett sånt åt mig. Och faktiskt så ringde han upp precis och frågade vilket märke jag ville ha, höhö ;)

Nu väntar en kvällspromenad. Har varit på dans förut och självklart väntade världens måltid när jag kom hem så jag känner att jag behöver röra lite på mig innan jag går och lägger mig. Undrar varför jag var jag än befinner mig i detta land  blir överröst med mat? Börjar ana att det står skrivet i stjärnorna att jag ska bli tjock om några månader.
Fy farao för det.

time for a walk

Kom inte hem från skolan förrän vid fem idag och har i princip inte gjort så mycket mer än pluggat in tusentals saker om hjärnan, ätit och suttit här i en halvtimma. Nu ska jag ut på promenad med Fia, Vickan och Lina. Behövs!


Time to move on

Det känns alltid lika konstigt att skriva ett blogginlägg när man inte skrivit på länge. Jag vet inte hur många gånger jag försökt att få till något bra idag, men i slutändan ändå raderat allt och insett att  det jag har skrivit är saker jag kommer att ändra uppfattning om 10 minuter senare. Nu kom jag precis hem ifrån en 2 timmars lång promenad med Rickard och han får mig alltid att rensa tankarna på rätt sätt. Han lyssnar på saker ingen annan orkar lyssna på och den sista vägen hem gick jag enbart och sjöng för mig själv. Och när jag går runt och sjunger för mig själv, trots att jag är kass på att sjunga och inte kan sätta en endaste ton rätt, då vet man att jag mår bra. Nu har jag äntligen bestämt mig för att släppa allt som hänt den senaste tiden och verkligen gå vidare. Jag har inte längre några vettiga skäl till att längta tillbaka till stunder som har varit. Det är dags för mig att yttligare en gång försöka ta tag i mitt liv på riktigt. All tid jag lagt ner på skolarbeten borde åter igen tas upp, även fast jag redan har gjort så jag kommer att sänka mig i ett flertal ämnen och all brist på tid jag hela tiden tjatar om är dags att göra någonting åt. Jag vill inte längre behöva ljuga för att jag vill ta det lugnt ibland.

Igår var första och absolut sista gången jag fejkade att jag var sjuk för att jag inte orkade gå till skolan. Jag är så sjukt skoltrött nu och hade inte hunnit vila en endaste dag på lovet och kände att jag aldrig skulle orka med att ta tag i allt om jag inte fick en dag till ledigt. Så på ett sätt kände jag mig lite sjuk ändå, fast inte på något sätt som syntes. Huvudvärken och hostan var så fejkade så det bara kunde bli, men varenda lögn jag sa var värd för att få stanna hemma.

Idag gick jag dock till skolan som vanligt och det finns inte mycket som får mig att känna mig lika lycklig som när vårvädret äntligen kommer.  Det var som om solen trängde in i varenda cell jag hade och omvandlarde dem till lycka. Att mina svarta jeans sprack idag gjorde mig dess värre inte på lika bra humör och fick mig endast att känna mig som oval boll som håller på att bli rund... Jag som skulle börja komma iform inför beach 08 för mer än en månad sedan, hö hö.


RSS 2.0