PARMALINDAD MAJSKYCKLING

2016-02-03 @ 21:44:46
Kvällens middag: Parmalindad majskyckling med ugnsbakade rotfrukter och avokadosallad. 
 
Finmiddag mitt i veckan, det är mitt knep för att få tiden att gå fram tills det blir vår igen. Som ni redan vet hade jag levt lycklig utan den långa, mörka vintern och nu när jag inte längre har en lång resa att se fram emot är det inte lika lätt att hålla motivationen uppe på topp. Ibland undrar jag om jag någonsin kommer att vänja mig vid Sveriges mörker? Jag längtar så tills vi börjar prata semesterveckor på jobbet och jag kan börja smida planer för sommaren! Att ha saker att se fram emot gör livet så mycket härligare tycker jag.  

I februari händer följande: 
♥ Nästa helg åker jag troligtvis på några dagars semester till Gördalen. Åka snöskoter och bada badtunna står på schemat. 
♥ Sista helgen i februari åker jag till Malmö och hälsar på Julia & Ossian. 
 
Det är väl ungefär det jag kommer lägga upp bilder ifrån så räkna inte med någon frekvent uppdatering här de kommande veckorna.  En vägg tänkte jag måla om också, i en grå kalklitirfärg. Det kommer ni såklart få ta del av!

HEMMA HOS PELLA HEDEBY

2016-02-01 @ 22:11:34
 
I första magasinet av My Home får läsaren bland annat följa med hem till stylisten Pella Hedeby. Jag älskar hennes stil och i mina ögon blir det inte så mycket bättre än såhär. Det är noggrant utvalda naturmaterial där kall betong möter varmt trä. Det är sparsamt med färg men otroligt vackra stilleben med genomtänkta detaljer som gör det väldigt intressant ändå. Mycket grått vilket jag har kommit fram till måste vara min favoritfärg. Högt i tak och en ljus bas. Hela hennes hem andas harmoni, vilket jag hoppas vårat hem också kommer att göra en vacker dag.  
 
HÄR kan ni ta del av repotaget. Foto:Sara Medina Lind

BRÖLLOPSINBJUDAN

2016-02-01 @ 10:46:00
 När jag kom hem från Berlin väntade inte bara en bukett tulpaner och en fin handskriven lapp i köket, det låg också en bröllopsinbjudan till Ida & Jakobs efterlängtade dag i sommar! Vilken lycka att få vara med på deras dag ❤️ 
 

HABITATS DESIGNCHEF

2016-01-31 @ 10:38:00
 
 
Det bästa med resan till Berlin var helt klart att få ett ansikte på alla som jag hållt kontakten med så länge via mejl. På bilden är det jag och Habitats designchef Pierre Favresse. Honom har jag inte haft kontakt med sedan tidigare men skulle det vara något framöver behöver jag åtminstonde inte dra mig för att ringa, då jag numera vet att han är en härlig och vänlig människa som brinner för det han gör. Det är inte ofta jag reflekterar över vilken människa/designer det är bakom varje produkt men under tiden i Berlin var det så inspirerande att höra honom berätta om sina möbler och produkter han tagit fram. Att få höra historiernna bakom det vi säljer i butikerna kan verklligen få mig att titta på produkterna på ett helt nytt sätt och med helt andra ögon. 

Godmorgon!

2016-01-28 @ 07:16:46
Hej hej från Berlin! Jag tycker egentligen inte om att slänga in halvdana bilder här bara för uppdateringens skull, men så får det bli. Jag har inte tagit några bilder än men tänkte ta sats idag och knäppa ett par.  Tack för alla peppande kommentarer i förra inlägget ❤️

HABITAT BERLIN

2016-01-26 @ 22:09:01
Imorgon flyger jag alltså till Berlin med jobbet. Min första affärsresa! Vi ska besöka Habitats nyöppnade flagship store på Potsdamer Platz och bland annat köpa in hösten/vintern 2016. Det är jag, inköpschefen och två butikschefer som åker onsdag-fredag. Jag har egentligen ingen aning om vad jag kan förvänta mig av denna resa men kul ska det bli! Och lite läksigt med engelskan ;) Tur jag hann värma upp på Nya Zeeland och hade världens bästa engelska-PT aka Adam med mig under dessa tre veckor. Han kan redan alla ord jag vill lära mig och säger alltid att jag är mycket bättre än vad jag tror att jag är, vilket är precis vad jag behöver höra. Struntsumma om det stämmer eller inte! Han finns alltid där och hejar på mig och det är fint ♥ 
 
Tre bilder från öppningen av Habitat i Berlin. Källhänvisning via länkar om du trycker på bilderna. 

UTFYLLNAD

2016-01-26 @ 06:39:39


Idag vet jag inte alls vad jag ska skriva här så jag slänger in två bilder från när vi satt på färjan till sydön på Nya Zeeland. Imorgon åker jag till Berlin och det tänkte jag försöka hinna skriva mer om ikväll! 

BAJA FISH TACO

2016-01-25 @ 07:00:00
 
Tack ännu en gång för en sensationell matupplevelse, Jonas Cramby! En av helgens höjdpunkter var när jag kom hem med kvällens matkasse och A överraskade med en städad lägenhet, tända ljus, dukat bord och varsitt glas rött. Hur älskad känner man sig inte då?  På menyn stod det Baja Fish Taco och eftersom allt redan var i sin ordning hemma var det bara att sätta igång med matlagningen! Vi friterade tonfisk, gjorde hemmagjord coleslow och till det serverade vi picca de gallo, mangosalsa och smulad fetaost. Glutenfria majstortillas köpte vi på Latinamerikanska livsmedel i Hötorgshallen

Dagen efter tog vi vara på resterna och provade att fritera både avokado och kyckling, vilket blev minst lika gott! Kanske borde nästa resa bära av mot Mexico som vi älskar de mexikanska smakerna? 


FORMEX VÅR 2016

2016-01-24 @ 16:18:00
I helgen var jag på Formexmässan. Jag var inte där med jobbet i år (åker till Berlin med Habitat på onsdag istället!) utan tog mig dit en snabbis i lördags på eget initiativ. Dels för inspirationens skull men också för att det är kul att hålla sig uppdaterad när jag jobbar i branschen.  Temat  för i år var Nordic Kicks och tanken med årets utställning var att du som åskådare skulle uppleva "något gammalt, något nytt, något lånat, något blått och något fått". Det är en blandad och personlig stil som gäller nu helt enkelt.
 
Bilderna jag tog under den korta tiden jag var där går inte till världshistorien, men här kommer några snabba: 

Hur cool växt?! En sådan måste jag definitivt inskaffa mig under våren. Namn: Alocasia Zebrina. 
 
Amplar hängde precis överrallt.
 
Inte det minsta tvivel på mässan om att vårens färger går i blått och rosa. 
 
 
 
 

SKYDIVING IN TAUPO

2016-01-23 @ 11:52:00
Klarblå himmel, nästan vindställa och en vacker vy. Förutsättningarna blir inte så mycket bättre för ett lyckat hopp! Det här var en av dom bästa dagarna i Nya Zeeland och jag var så lycklig över att Adam också följde med och hoppade. Han är höjdrädd annars men fallskärmshoppning kändes visst ok. Ingenting vi känt tidigare kunde vi likna med de första sekunderna precis efter att vi hoppat ur planet. Känslan var episk! 
 
 
Om ni inte visste det så blir hela ansiktet utsmetat när man hoppar fallskärm. Rätt roligt även om det innebär att man kanske inte är sitt vackraste jag på bilderna ;) 
 

FALAFEL MED HUMMUS & TABBOULEH

2016-01-21 @ 17:42:24
För mig är det självklart att emellanåt välja vegetariskt men A är inte riktigt där ännu. Därför bestämde jag mig för att bjuda på en riktigt god vegetariskt måltid i måndags! Jag var hemma från jobbet då förkylningen blev värre under helgen och hade all tid i världen över, så på eftermiddagen bakade jag pitabröd, förberedde en hemmagjord hummus och gjorde ett tappert försök att få till min första tabbouleh. Till det stekte jag glutenfria falaflar! 

Adam var mer än nöjd och tyckte det var supergott! Och jag också! Hummusen blev kanon men min tabbouleh får jag jobba lite på, den smakade bra men ska inte riktigt se ut sådär. Receptet jag följde var på engelska så det måste vara något jag missförstod ;) Falaflarna smakade prima och brödet också även om jag tyckte dom blev fula med det grova mjölet jag valde. Jag får återkomma med recept när jag vidareutvecklat rätten helt enkelt.





LANDERIGATAN 6B

2016-01-21 @ 06:33:00
 
Torsdagsinspirationen är tillbaka. En lägenhet helt målad i ljusgrått skulle jag inte tacka nej till. Ju mörkare grå desto trendigare just nu, visserligen, men i det mörka avlånga land vi lever i kan jag känna att det räcker med mörkret som omger en utanför dörren. Källa: 55 Kvadrat 

FAMILYDAYLIFE

2016-01-20 @ 06:00:00
 Den 20 november gjorde min ack så älskade vän Julia något jag alltid önskat men aldrig vågat hoppats på. Hon startade en blogg! I samma stund fick jag en ny favorit och numera är det den första jag läser när jag åker till jobbet varje morgon. Det är så kul att äntligen få ta del av hennes liv i Malmö mer än de få gångerna jag hälsar på. På bloggen skriver hon bland annat om sin vardag, delar med sig av sina erfarenheter om hur det är att bli mamma och uppmuntrar sina läsare till att äta mer vegetariskt. Allra mest gillar jag när Ossian själv tycker till om dagarna. 

Klicka HÄR eller på någon av bilderna så kommer ni direkt till bloggen :)

 
 

NEVIS BUNGEE

2016-01-19 @ 06:30:00
 
Det är konstigt det där hur man längtar efter att göra något i så många år och så är det plötligt över på ett par minuter. 

 
 Nu är det gjort! Målet är uppnått. Jag har rest till Nya Zeeland och jag har hoppat mitt hopp. Nu får jag börja sträva efter något annat! 

MILFORD SOUND

2016-01-18 @ 09:26:00
 Från Queenstown gjorde vi en dagsutflykt ut till Milford Sound* Jag tyckte den dagen förtjänade ett eget inlägg så jag sparade på bilderna som togs. Milford Sound ligger i Fiordland National Park och är framförallt berömd för sin vackra och orörda natur, men också för att det är så enkelt att ta sig dit ("bara" 5 timmars bilresa från Queenstown). Vägen dit anses vara en av de vackraste biltuerna i världen och vi kan inte annat än att hålla med. Nu har jag endast fotat med min kompaktkamera under resan vilket innebär att dess vidvinkel inte i närheten har kunnat fånga landskapet på bild så som man upplevt det i verkligheten, men jag tycker det ser rätt mäktigt ut ändå.  Under hela bilresan dit slutade vi aldrig imponeras av de höga, snötäckta bergen och alla dess vattenfall som forsade ner längs klipporna. Hade vi haft tiden hade jag gärna gjort en 2-dagars tur till denna vackra plats för att se ännu mer, men också för att uppleva det här landskapet en stilla morgon. Det vilar något magiskt över stilla mornar, spegelblanka vyer och soluppgångar. Det spelar ingen roll vilken plats i världen du är på för det är vackert överrallt, men jag tror det hade varit något utöver det vanliga att uppleva det just här. 
 
*Milford Sound bildades när en glaciär smälte och fyllde fjorden med havsvatten som nu sträcker sig ut till Tasmanhavet. Fjorden döptes av misstag till Milford Sound då man först trodde att den hade skapats av en flod. Ett sound skapas av en flod och en fjord skapas av en glaciär. 
 
 
 
Egentligen behöver man inte åka så långt som till Nya Zeeland för att upptäcka dessa hisnande landskap utan en resa till Norge funkar också. Jag har definitivt fått mersmak på det här och hoppas jag får med A till Hardangerfjorden i sommar. Någon mer som är på? ♥

THE NEW ZEALAND MOVIE

2016-01-16 @ 12:26:00
Ibland kan en kort liten amatörfilm säga så mycket mer än alla bilder. Här kommer 4 underbara och väl utvalda minuter från Nya Zeeland. Låten som spelas heter Love Was My Alibi med Kristoffer Fogelmark. Den har spelats flitigt här hemma sedan i somras och vi förstår inte riktigt varför låten inte har slagit igenom än. Den är helt fantastiskt! Texten likaså ♥
 
 

HEMMA!

2016-01-15 @ 06:52:32

Efter en lång men framförallt snorig flygresa är vi tillbaka hemma i Stockholm. Finns det något bättre än att komma hem till en städad lägenhet efter att ha varit på resande fot så länge?  Jag var så glad och lättad att jag skrattade av lycka! Huvudet fattar ingenting eftersom det ligger tolv timmar före så igår somnade vi klockan två på dagen och sov till elva på kvällen...Vi båda har blivit förkylda och har ont i halsen (första gången jag ser Adam sjuk sedan jag smittade honom med magsjuka i Guadeloupe!) så det var ingen idé att pressa oss själva att vara vakna. Jag tänkte göra ett försök att gå till jobbet idag men i helgen blir det att stänga in sig i lägenheten och krya på oss. 

LAKE TEKAPO

2016-01-12 @ 10:39:00
Från Queenstown bar det vidare mot Lake Tekapo. Påvägen dit stannade vi till vid Lake Pukaki, där vi fick en magisk vy över ståtliga Mt Cook. Den klara, turkosblå färgen på sjön beror på att vattnet kommer direkt från glaciärerna i närheten. 
 
Hur vackert?
 
Framme vid Lake Tekapo bodde vi på vårt sista hostel för resan. Rummet vid delade med ett annat par var i det minsta slaget men utsikten desto bättre. Det blev en lugn sista kväll på sydön då vi bara strosade omrking runt sjön och njöt av varandras sällskap. Dagen därpå började jag med morgondopp och därefter fortsatte vi resan mot Christchurch, där vi tog ett flyg tillbaka till Auckland. Inatt sover vi på ett hotell nära flygplatsen och imorgon börjar den långa flygresan hem, tillbaka till Sverige. 
 
 
 
Har ni tyckt om att följa våran resa får ni gärna trycka på gilla-knappen längst ner i inlägget,  till höger om kommentarer.  Jag har sparat på en del bilder som kommer upp inom de närmsta dagarna. 

QUEENSTOWN

2016-01-11 @ 14:00:00

Efter Wanaka kom vi äntligen fram till efterlängtade Queenstown,  thworld home of bungy jumping. Här bor vi på Nomads hostel och delar rum med fyra andra i tre nätter. Jag längtar absolut inte hem men det ska bli SÅ skönt att komma hem till lägenheten snart och veta att det är RENT runtomkring en. Nu kliar det lite här och där på kroppen och man vet inte riktigt om det är sandflugor, allergi, skabb eller random utslag. Jag önskar att jag vore "skönare" och kunde skriva att hostel är min grej men det är det absolut inte för att vara helt ärlig. Förra natten vaknade vi av att en kille låg och snarkade som aldrig förr medan en annan skrek i sömnen och bankade i väggen...  

 
 Men tillbaka till Queenstown! Direkt efter att vi kommit fram tog vi en promenad, the Tiki Trail, upp till toppen av Bob's Peak. Vi har bestigit så många berg på den här resan att vi lika gärna kunde bestiga ett till! Queenstown ligger fantastiskt vackert så även om det var en väldigt tuff vandring var det absolut värt det. En fika smakar aldrig så bra som efter att man tagit ut sig ordentligt!  

 

 
 På kvällen åt vi på Fergsburger, troligtvis världens mest berömda hamburgarhak och därmed ett måste i Queenstown. Kön dit var galen men vi hade lärt oss knepet på bussen. Man ringer 30 minuter innan och lägger sin beställning och tar sedan burgaren med sig. Vi slog oss ner i liten park där det spelades skön musik och kände oss lyckligast i världen. Burgarna var enorma och riktigt goda, och givetvis hade dom glutenfritt bröd som överallt annars här i Nya Zeeland. 

 

 Den långa kön till Fergsburger.  

 

Andra dagen i Queenstown gjorde vi en dagsutflykt till Milford SoundFiordland National Park, även kallat the eight wonder of the world. Vägen dit var lång, ca 5h i buss, men landskapet längs vägen var så spektakulärt att man alldeles glömde bort tiden. Det var rätt blåsigt när vi kom fram så vi upplevde aldrig att det var det vackrast vi sätt (även om det var väldigt vackert!) men jag kan verkligen tänka mig att det är helt magiskt en stilla morgon när alla bergen reflekteras i havet.   

 

  

Söndagen i Queenstown började med bungee jumping för mig. Förlåt mormor... Men jag har alltid sagt att jag ska åka till Nya Zeeland och hoppa bungee jump efter studenten så det var bara något som jag kände att jag var tvungen att göra. Det är ingen idé att fråga varför för det har jag inget bra svar på, men antagligen har det något med mina gener att göra. Det krävs mycket för att jag ska få ordentligt med adrenalin i kroppen!  Jag har också alltid varit sådan att ska jag göra något vill jag göra det ordentligt så jag valde att hoppa med huvudet före nerför Nevis Bungy, det högsta på Nya Zeeland och det tredje högsta i världen. 134 meters fritt fall. Under resans gång har jag blivit så nervös vissa stunder att jag blivit bajsnödig (inte så trevligt att nämna men sant) men nu i efterhand skulle jag kunna göra om det flera gånger! Det var så häftigt!!! Känslan när jag stod där på plattformen precis innan jag skulle hoppa var helt galen och det första sekunderna skrek jag för livet, men sedan blev det bara härligt! Jag kände mig fri som en fågel. Och för att lugna er rädda typer lite så kan jag väl nämna att ingen har hittills dött av att hoppa Nevis Bungy. Det är jätteläskigt men supersäkert! Busschauffören som körde oss till Milford Sound hade hoppat där över 50 gånger. Han hoppade gratis med jobbet emellanåt för att visa vissa grupper hur enkelt det är. 

 

 

Annars så har sista dagen här spenderats strosandes i staden. Lunch köpte vi med oss från Pita Pit (glutenfritt pitabröd!) som vi slog oss ner i rosenträdgården för att äta. Vi har fikat och jag har handlat mitt snapsglas. Jag började samla på ett snapsglas från varje land jag besökte när jag var liten och nu sitter det kvar i ryggmärgen som en tvångshandling jag måste fortsätta med. Det kan vara världens fulaste och mest icke nödvändigaste samling jag har men så är det och så får det vara.

 

Kvällen avslutades med pizza på Winnie's Gourmet Pizza Bar

WANAKA

2016-01-10 @ 07:53:25
I Wanaka gick vi uppför Mt Iron och njöt av den vackra utsikten. Vi fick även två nya kompisar från Taiwan där uppe. De frågade om vi kunde ta några bilder på dem och började ogenereat att gå loss med alla möjliga poser framför kameran. De var så söta att jag också ville va med på bild!
 
 

Morgonen därpå provade vi på Mounting Biking för första gången. Det var så fett! Och läskigare än farmskällshoppningen om ni frågar mig. Jag var lite lagom rädd typ hela tiden. Mest för att jag skulle slira till och ramla nerför berget men också för att det var lite brant ibland och det sista jag är van vid är att cykla nerför på en smal ojämn stig i skogen full med stenar och rötter, och som plötsligt svänger. Riktigt rolig och härlig morgon! 
 
Vår nya kompis James Mayer från Canada. Han hade köpt varsin crossiant till hela lilla gänget som skulle cykla på morgonen men det var någon som tog dessa när han hjälpte mig att bära min tunga väska till bussen. Vi tål ju inte crossianter så jag blev nästan lite lättad...

FRANZ JOSEF

2016-01-07 @ 22:00:00
 
Fjärde stoppet på sydön var på Franz Josef, en liten stad känd för sina tillgängliga glaciärer. Där gick helikopterna varma och det gick inte att titta upp mot himlen utan att få syn på en helikopter eller två. I lördags var det vår tur att följa med upp till glaciärerna och det fick mig att tänka på min geografilärare HG på högstadiet. Han hade sådan inlevelse när han berättade om alla naturfenomen. Jag var inte så intresserad då utan pluggade mest in skiten så jag skulle få mitt MVG, men nu förstår jag! Geografi är så häftigt! Planeten jorden är helt otrolig. Många platser på Nya Zeeland är inte unika men det häftiga med landet är att det inte är så stort men innehåller så mycket av allt. 
 
Det bästa med Ice Explorer, som utflykten kallades, var såklart att åka helikopter. Det var en mäktig känsla att flyga upp bland bergen. Det näst bästa var att bada i de varma poolerna/källorna på kvällen och det tredje bästa var att vandra i glaciärerna. Jag hade föreställt mig att de skulle se ut som i filmen Frost så jag blev lite besviken när vi först landade och isen såg så smutsig ut...Självklart kan det se annorlunda ut från dag till dag eftersom glaciärerna rör sig men det var inte som på film direkt, även om det var väldigt häftigt att ta del av! Det är ju inte varje dag man är uppe på en glaciär och vandrar. Ibland kunde man höra ur isen rasade högre upp och då lät det precis som när det åskar. 
 
 
 
 
Annars i Franz Josef så unnade vi oss en finmiddag på hotellet Te Waunui Resort (sova billigt men äta bra är en rätt bra kombo), vandrade nedanför glaciärerna och blev så trötta på att gå att vi liftade tillbaka, nickade lite med bollen och tog det mest lugnt. 
 

(Dessa kunde vi äta, smakade valnöt)
 
När jag skriver det här sitter vi på bussen mot Wanaka. Hittills har vi stannat på tre stopp på vägen. Det första var vid Lake Matheson där vi tog en promenad runt sjön för att få se Mt Cook (Nya Zeelands högsta berg) ur sin vackraste vinkel. Jag låter bilderna tala för sig själva. Det andra stoppet var vid en utkiksplats där vi fick se foxglaciären på avstånd och det tredje stoppet var vid Tauparikäkä Marine Reserve, där gick vi och spanade efter delfiner längs stranden. 
 

LAKE MAHINAPUA

2016-01-06 @ 05:00:00
 
Tredje stoppet på sydön var Lake Mahinapua. Där bodde vi på the Mahinapua Hotel där det ingick både en middag som smakade ingenting och frukost med icke färskpressad juice och pulverkaffe. Läget på boendet var dock magiskt då det endast låg tio minuters promenad bort från sjön och fem minuters promenad till stranden, där solen gick ner. På kvällen ordnades det ett litet party med temat "you shouldn't be here" men det började inte förrän tio på kvällen, så det hoppade jag och Adam aka pensionärsparet över. Jag hade förberett mig och köpt ett billigt pyjamasset men det var då jag trodde  att man skulle komma utklädd redan till middagen. Jag och Adam blev varnade i våra kostymer på vägen dit och fick skynda oss tillbaka till rummet för att byta om till vanliga kläder innan maten serverades. 

Annars så spelade vi volleyboll med resten av gänget, letade efter lysmaskar i skogen när det blev mörkt (vi fick även syn på en Kiwi-fågel!) och jag gjorde årets första bakåtvolt ner i sjön innan frukosten. Det blev en tidig volt i år, ännu är jag ung! 

KAITERITERI & WESTPORT

2016-01-05 @ 05:35:00
  
Första stoppet med Kiwi Bus Experience var Kaiteriteri. Där hade vi kunnat njuta av the Golden Sand Beach och besökt den vackra nationalparken Abel Tasman National Park, men tyvärr var inte vädret på vår sida. Inte ens Nya Zeeland är vackert när det är regnigt och ruskigt ute. 
 
Påväg tillt Westport bestämde busschauffören att vi skulle speed-dejta på bussen. Personerna som satt längst in mot fönstret fick sitta kvar medan de andra personerna skulle cirkulera runt. Jag ville skjuta mig själv när han sa det men det visade sig förstås vara riktigt roligt. Det är lätt att man blir bekväm när man reser i par och har varandra, så det var väl en välbehövd lek för vår del såhär i efterhand.
 

Kvällens backpacker deal: Kött på sten + öl eller ett glas vin för 15 nzd (motsvarar ungefär 90kr). 
 
 Väl framme på dagens slutdestination blev vi tilldelade ett dubbelrum i form av en husvagn. Vi har varken förbokat hotel eller aktiviteter på sydön utan allt sånt bokas under bussresorna via busschauffören. De flesta som reser är backpackers så hittils har vi bott på två olika hostels. Jag är liten men tar stor plats så jag är inte jätte förjust i när det blir för litet och för trångt, men det är sjukt billigt! Det gillar plånboken. En natt i husvagnen kostade 36 nya zeeländska dollar per person vilket motsvarar ungefär 216 svenska kronor. 
 
Kan ni se sälarna? 
 
Efter en morgonpromenad i Westport fortsatte resan mot vårt tredje stop, Lake Mahinapua. Påvägen dit stannade vi till på Cape Foulwind seal colony och the Punakaiki Pancake Rocks. Det fina vädret var tillbaka och Nya Zeeland bjöd på makalös natur i vanlig ordning. Landskapet här är helt otroligt! Ju längre söderut vi kommer på sydön desto tydligare blir alla snötäckta bergstoppar i bakgrunden, och det är så vackert att mitt ordörråd inte räcker till för att beskriva det på ett rättvist sätt. 

PICTON

2016-01-02 @ 09:50:00
Igår åkte vi från Tongariro National Park till Wellington. Där lämnade vi tillbaka hyrbilen och tog färjan över till  Picton. Resan på nordön har nått sitt slut och nu är det dags för mig och Adam att ta oss an sydön! Här kommer vi inte att hyra bil utan resa runt med Kiwi Bus Experience. När vi bokade fanns det massor med olika busspass att välja på och efter mycket velande och googlande valde vi att följa med på en utvald del av Kea bus pass, från Picton till Christchurch. Därifrån kommer vi sedan flyga till Aukland och ta flyget tillbaka till Sverige.
 
 
 
Igår åt vi middag på Le Café nere vid vattnet. Utsikten var fantastisk och middagen likaså. Så goda och stora gröna musslor!

TONGARIRO CROSSING

2016-01-01 @ 19:11:00
 
 
 
 
 
Jag trodde inte att det var möjligt att få träningsvärk av att vandra, men idag värker det både i min och Adams rumpa. Vi gick Tongariro Crossing igår. En vandring som sträcker sig mellan två vulkaner och som är 19,4km lång. Det sägs vara Nya Zeelands tuffaste och populäraste vandring och även om vi inte har så mycket att jämföra blev vi otroligt imponerade. Landskapet påminde inte om något jag tidigare sätt. Rå vulkanisk terräng är kanske inte alltid så vackert men det var väldigt häftigt att ta del av. Det var mycket uppför vilket kändes i benen men allra jobbigast tyckte vi det var att gå sista milen nerför... Den vägen ville aldrig ta slut. Vi gick neråt och neråt och neråt och neråt och ännu mera neråt tills vi höll på att tappa det helt. 
 
Vädret var skönt att vandra i men tyvärr inte de mest fotovänliga. Inte heller kunde vi bestiga Mt Doom som jag var så inställd på att göra. Hela berget var täckt av en tjock dimma och vi blev varnade på vägen upp att det var farligt så Adam la in sin veto och bestämde att vi skulle gå vidare. Lite tvär blev jag förstås, men som tur var hade vi med oss en påse Wertels som Adam kunde dela ut för att göra mig på gott humör igen. Jag hade gärna tagit mig an utmaningen och försökt bestiga vulkanen ändå (det är ungefär 2h upp och 1h ner) men förnuftet erkänner givetvis att det är bra att jag träffat någon så förnuftig kille som Adam. Vi hade perfekt väder när vi hoppade fallskärm, det var viktigare för mig! 

TAUPO

2015-12-31 @ 15:12:00
 
 

Taupo bodde vi på ett supermysigt ställe som hette Cottage Mews Motel. Grill och tillbehör fanns att låna så vi bestämde oss för att köra på en grillkväll när vi kom fram. Det blev grillat lamm och grönsaker. Supergott! Adam är så duktig på att grilla, en riktigt grillgud kan man säga.  

Morgonen därpå var det dags för fallskärmshoppning med Taupo Skydiving! Jag har alltid drömt om att hoppa fallskärm på Nya Zeeland och det var precis lika härligt som jag föreställt mig. Som ni vet så är ju jag inte rädd för något men det var en sjuk känsla att kastas ut i fritt fall från planet.  Jag har aldrig upplevt något liknande tidigare. Det sög till ordentligt i magen i början men så fort hastigheten blev konstant var det bara så sjukt häftigt och underbart! Jag hade kunnat göra om det tiotusen gånger.  

Efter fallskärmshoppningen åt vi lunch en andra gång på Fine Fettle Cafe. Vi hade ingen aning om att Nya Zeeland var ett glutenfritt paradis men hittills har vi hittat så många goda ställen att äta på. Julia önskade mer matinspiration så därav bilden på en supergod glutenfri och vegetarisk paj/omelett gjord av pumpa, spenat och fetaost.  

Eftermiddagen spenderades med vår nya kompis Cara från Kalifornien. Hon hade redan planerat en vacker vandring till Huka Falls genom Spa Thermal Park som lät intressant, så vi erbjöd oss att hämta upp henne med våran bil om vi fick följa med.  Vi träffade Cara under fallskärmshoppningen och hon var en sådan där härlig och öppen amerikan som direkt började bjuda massor på sig själv. Jag älskade att hon pratade så mycket (så slapp jag ) även om det gick lite snabbt ibland. Adam tyckte jag var supergullig men kanske framför allt dum som frågade "What is a dogalot?" när Cara berättade att hon saknade sin hund väldigt mycket… 

Innan vår resa fortsatte vidare mot Tongariro Crossing avslutades vandringen med ett bad i de varma källorna. Vi var inte ensamma där direkt men inte blev det mindre skönt för det. Det var fantastiskt att ena sekunden kunna simma omkring i den kalla floden för att i nästa nästan bränna sig i de heta källorna. Det var härliga kontraster precis i min smak. Jag har alltid varit mycket för kontraster. 


ROTORUA

2015-12-29 @ 21:07:27
Vårt tredje stop på Nya Zeeland var Rotorua.  En stad känd för bland annat sin geotermiska aktivitet och därmed även sin illaluktande doft. Vi hade även hört att white water rafting skulle vara riktigt häftig där så det hade vi bokat in. Jag hade blivit ordentligt uppskrämd innan av en kollega på jobbet och trodde att det här skulle vara något av det läskigaste på hela resan. Vi skulle bland annat ta oss nerför ett 7m högt vattenfall och det hade jag föreställt mig skulle vara som ett fritt fall likt när man hoppar från sjuan i simhallen men så var det inte riktigt. Upplevelsen var kul men orädd som jag är lyste adrenalinet lite med sin frånvaro. Bilder togs längs floden men vi har nog aldrig blivit värre på bild så vi hoppade att köpa några. Fotografierna nedan är från Kuirau Park, som låg i närheten av där vi bodde. Det var gratis att gå där vilket var förståeligt så illa det luktade ;)
 
 
Efter Rotorua Rafting åkte vi vidare mot Taupo. Längs vägen stannade vi till på naturreservatet Wai-O-Tapu, som är ett av jordens mest aktiva vulkaniska områden. Där var lukten nästintill outhärdlig men naturen kompenserade bra för det. Jag har aldrig sätt något liknande förut. Området var fullt av ångande varma källor i olika färger beroende på vilka mineraler som dragits med från underjorden. Det är kort sagt rester från ett tidigare vulkanutbrott som fortfarande värmer upp starka strömmar under jorden. När vattnet värms upp absorberas mineralerna från de omgivande vulkaniska stenarna och blir till ånga som i sin tur absorberas av marken. Svavelväte bildas och därav lukten.
 
 
 The Champange Pool Artist's Palette 
 
 
Jag fick känslan av att vi var på annan planet när vi promenerade runt där men det här är faktiskt jorden. Det är så häftigt tycker jag att det finns så många platser som ser så olika ut. 

RAGLAN

2015-12-28 @ 13:00:00
Efter två nätter i Auckland och ett gympass på hotellet hyrde vi bil och begav oss till Raglan. Där bodde vi en natt på Solscape och hade ett helt otroligt bra dygn! Vi yogade, åt god frukost med magisk view, KLARADE 43 NICK!!!! och surfade. Det kändes som att ingen var lyckligare än jag igår då vågorna var som gjorda för mig. Lekfulla och snälla men inte för små! Jag fick även med Adam ut på brädan men måste erkänna att jag var en riktigt dålig instruktör. Mitt tålamod var lika med noll (jag hade hoppats på att han skulle ha en dold talang), jag ville bara surfa själv, och han fick en alldeles för snabb, hetsig och ivrig genomgång. Det var inte rättvisst men jag älskar att surfa för mycket... Det får bli att ta med honom på en resa med Surfakademin nästa gång och låta dom göra instruktörsjobbet. 
 
Både Raglan & Solscape där vi bodde var underbara platser och jag hade gärna stannat några fler nätter om tid funnits. Solscape gillade vi massor då det kändes helt rätt i tiden samtidigt som det fortfarande var småskaligt och väldigt familjärt. Allting var baserat på sustainable living, samtliga alternativ på sovplatser var ekoboenden och all mat som erbjöds var vegetarisk, mycket var även veganskt, glutenfritt och sockerfritt. Jag åt en underbar frukost som bestod av veganska och glutenfria blåbärspannkakor och som en lätt lunch efter surfen drack jag en organisk supersmoothie och åt en vegansk, sockerfri och glutenfri Bananoffe Pie
 
 

WAIHEKE ISLAND

2015-12-26 @ 11:00:00
 
Dagen i Auckland resulterade i en dagsutflykt till ön Waiheke
 

 

Vi hade inga planer men bestämde oss snabbt för att börja promenera när vi kom fram. Naturen var helt i vår smak och vädret likaså. Jag har alltid älskat att prova nya vägar och kunde inte vara lyckligare över att jag lyckades övertala Adam att åka hit. Han var lite skeptisk till en början men fick snabbt erkänna att jag hade rätt. Han hälsar att jag har rätt ungefär 50% av alla gånger vilket gör det lite svårt att veta när man verkligen borde lyssna ;)

 

 
 
Efter att vi promenerat i ett par timmar, hunnit bada i havet (ganska kallt) och ätit glass började det bli dags för lunch. Eftersom Waiheke Island är berömd för sina vingårdar bestämde vi oss för att äta en vinlunch, och valet föll på Mudrick Vineyard & Restaurant.  Här kom första riktiga semesterkänslan, utsikten från resturangen var magnifik och både maten och vinet var helt fantastiskt. Det är sådana här dagar jag lever för. 
 
  
 

 Efter lunchen vandrade vi tillbaka till färjan och åkte tillbaka till "fastlandet". Ingen av oss var inställda på att det skulle bli en heldag med vandring så fötterna värkte och vi började bli riktigt trötta. Väl tillbaka på hotellet vid sextiden somnade vi nöjda i varandras famnar som två stockar. Idag har vi fått försmak på vad som väntar de kommande veckorna och det känns ungefär som att vi hamnat mitt i en saga med lyckligt slut. Jag har alltid lockats av Nya Zeeland och haft en känsla av att det är land för mig och redan efter bara en dag är jag helt säker. Det här är ytterligare en dröm i mitt liv som blir verklighet.  


FRAMME!

2015-12-25 @ 18:40:00
 
 Nu är vi äntligen framme i Auckland! Det är tolv timmars tidsskillnad så just nu är klockan 05:40 på morgonen för oss men det känns som sent på eftermiddagen. Vi kom fram mitt i natten (vilket då kändes som mitt på dagen) men vi har aldrig varit paret som har svårt för att sova...Att ta en nap är det bästa Adam vet så han somnade omedelbart så fort vi kom fram till hotellet och sover fortfarande. Resan hit tog cirka 26 timmar allt som allt. 
 
Än så länge är det bara hotellet vi har hunnit se. Vi bor på The Langham Hotel och unnar oss lite lyx de två första nätterna. Idag ska vi upptäcka staden och se vad den har att erbjuda. Det är strålande sol och livet är underbart!

Lina Josefin Berg

23 år, från Linköping. Just nu bosatt i Stockholm tillsammans med min kärlek Adam. Välkommen till min personliga blogg som främst handlar om min vardag, men som även fungerar som en samlingsplats för alla mina intressen. Jag älskar att resa, fota, inreda, inspirera, shoppa, träna, laga mat, baka, lyssna på musik, vara med vänner och självklart - att skriva!